Vad är AnaCredit?

11 november 2015

AnaCredit är en ny databas med detaljerad information om enskilda banklån i euroområdet. Namnet står för "analytical credit datasets". ECB startade projektet 2011 tillsammans med de nationella centralbankerna i euroområdet samt några centralbanker i EU-länder som inte ingår i euroområdet. Nya data och befintliga nationella låneregister kommer att användas för att skapa en harmoniserad databas som stödjer flera centralbanksfunktioner, såsom beslutsfattande i penningpolitiken och makrotillsyn.

Varför är AnaCredit nödvändigt?

Bra beslutsfattande grundar sig på tillförlitliga data. Behovet av bättre och mer detaljerad statistik har ökat i och med finanskrisen av två skäl.

  1. Krisen har visat att olika ekonomiska sektorer, såväl som individuella företag och hushåll i olika euroländer, reagerade på vitt skilda sätt på ekonomiska chocker. ECB måste av policyskäl känna till, förstå och övervaka händelseutvecklingen.
  2. ECB och de nationella centralbankerna och myndigheterna inom euroområdet har tagit sig an nya uppgifter vad gäller makrotillsyn. Nya uppgifter kräver nya instrument och ny kunskap. Till en början är AnaCredit utformat för att samla in ytterligare information som behövs för uppgifter rörande penningpolitik och finansiell stabilitet. I ett senare skede kan ytterligare behov för banktillsyn komma att beaktas.

AnaCredit kommer att baseras på harmoniserade begrepp och definitioner och vara helomfattande för (åtminstone) alla euroländer och säkerställa ökad jämförbarhet. Därför kommer det att avsevärt förbättra statistikunderlaget för Eurosystemet.

Varför är det bra för mig?

Nyckeln till bra beslutsfattande är att ha en god överblick över situationen. Detta är anledningen till att centralbanker behöver bra statistik, något AnaCredit kommer att ge. Tydlig och detaljerad information skulle innebära en stor hjälp för penningpolitiskt beslutsfattande och bidra till ett sunt och transparent finansiellt system. Detta kommer att ge viktiga fördelar för alla: beslutsfattare, tillsynspersonal, banker och i slutändan även medborgare.

Vad är annorlunda med AnaCredit?

För första gången kommer vi att ha fullt jämförbara data på en detaljerad nivå för alla euroländer. Detta blir möjligt då uppgifterna är baserade på harmoniserade begrepp och definitioner. Därmed kommer AnaCredit att möjliggöra analyser och jämförelser som inte går att göra med nuvarande aggregerade data. Dessa analyser spelar en viktig roll för centralbanksfunktioner, såsom förberedelse och genomförande av penningpolitik och makrotillsyn.

Till exempel kommer AnaCredit att ge detaljerade data om tillgången på kredit för företag, inklusive små och medelstora företag, för vilka vi idag endast har ofullständiga uppgifter baserade på ett fåtal enkäter. Skillnader i situationen vad gäller både utbud och efterfrågan för olika ekonomiska sektorer eller företagskategorier (t.ex. små kontra stora, tillverkning kontra tjänster) kommer att framgå, något som i dag är dolt i de samlade aggregerade uppgifterna. Tillförlitlig information om små och medelstora företags tillgång till banklån är av yttersta vikt för penningpolitiska beslut. Små och medelstora företag är nämligen viktiga som arbetsgivare och ryggraden i den europeiska ekonomin och deras finansieringsvillkor bestäms i princip helt och hållet av bankerna. De detaljerade uppgifter som insamlats genom AnaCredit kommer även att användas för att bedöma företagens skuldsättningsutveckling och hållbarheten hos de specifika företagskategorierna. Detta är väldigt viktigt vid bedömning av risker kopplade till bankers exponeringar.

Även för att bedöma kommande risker vad gäller finansiell stabilitet behöver experterna detaljerad information. Om t.ex. banksystemet i ett medlemsland inte är väldiversifierat och alltför exponerat till specifika regioner eller industrier skulle AnaCredit synliggöra detta och möjliggöra en mer träffsäker analys av (sektoriella eller regionala) kreditrisker och deras potentiella utveckling till systemrisker i finanssektorn.

Genom harmoniserad rapportering via AnaCredit kommer det även att bli möjligt att utvärdera ett företags totala låneexponering gentemot samtliga banker inom euroområdet, inklusive gränsöverskridande exponering. Detta saknas för närvarande på grund av ofullständig eller icke jämförbar information. Banktillsynspersonal kommer att kunna upptäcka när ett visst företag visar tecken på fördröjda återbetalningar till en eller flera banker, bedöma företagets kreditvärdighet samt utvärdera den potentiella risken för de exponerade bankerna.

Varför vill ECB ha så mycket data?

AnaCredit insamlar och efterfrågar enbart absolut nödvändig data. ECB-rådet håller nu på att besluta om projektets första steg. För detta första steg efterfrågas enbart data rörande lån till företag (och andra juridiska enheter) och endast lån vars storlek överstiger 25 000 euro. Den förhållandevis låga tröskeln är viktig i synnerhet för att minska bristen på data relaterade till analysen av finansieringen av små och medelstora företag runt om i euroområdet.

Kommer min granne att se hur mycket jag är skyldig min bank?

Generellt varken behöver eller vill ECB få reda på identiteten på låntagare inom hushållssektorn. Ifall ECB-rådet någon gång i framtiden funderar på att utvidga AnaCredit till att omfatta lån till hushållssektorn, exempelvis bostadslån, kommer dessa data alltid att vara anonymiserade. Som en skyddsåtgärd, och för att säkerställa att utkastet till lagtexten beskriver detta, har ECB också konsulterat Europeiska datatillsynsmannen, vars vägledning fullt ut har beaktats.

Vad händer om era system blir hackade?

Centralbanker har stor erfarenhet av att upprätthålla datasekretess. Detta är en del av deras dagliga arbete. Eurosystemet hanterar redan mycket information av väldigt känsligt slag och har lämpliga system för detta. Kredit- och låneregister används för närvarande i flera europeiska länder och i vissa fall innehåller de mer känslig information än vad som förutses bli fallet här. Alla försiktighetsåtgärder vidtas för att skydda personuppgifter i enlighet med EU:s ramverk om skydd av personuppgifter. Detta är harmoniserat i direktiv 95/46/EG och har på liknande sätt fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001.

Hur mycket kostar AnaCredit för bankerna? Lägger ni inte en allt för stor börda på de små bankerna?

ECB är, med tanke på den detaljnivå som efterfrågas, medvetet om bördan som åläggs uppgiftslämnaren, i synnerhet i de länder där rapportering av detaljerad information är en ny företeelse. Med anledning av detta slutförde ECB 2014 en omfattande bedömning av "fördelar och kostnader", med målet att minimera rapporteringsbördan. Tack vare detta förfarande innehåller utkastet till förordningen om AnaCredit endast de krav som bedöms vara tillräckligt policyrelevanta eller operationellt användbara för att rättfärdiga upprättandet av, och kostnader för, de data som krävs. Detta förfarande vad gäller "fördelar och kostnader" har sedan länge varit en etablerad standard för ECB:s alla nya krav gällande statistik. Sammantaget är det definitivt värt mödan att samla in alla dessa data då både centralbanker och bankerna själva av olika skäl har behov av detaljerad information om kreditexponeringar.

Dessutom har man gjort allt som går för att begränsa bördan, särskilt för mindre institut. För att säkerställa proportionalitet kan mindre institut beviljas undantag av respektive nationell centralbank. I vissa länder kan detta innebära att flera hundra banker blir helt undantagna från rapporteringsskyldigheten.

Är det inte en överdrift att ha ett formulär med över 100 frågor per lån?

Detta måste sättas i perspektiv. Låt oss titta på vilken typ av data som krävs för individuella lån. Vi talar om 94 "data-attribut" och sju unika identifierare som används flera gånger på de olika formulär som efterfrågas. Det är sant att viss känslig information om företag (t.ex. namn, adress, juridisk form) efterfrågas. Denna information behövs dock för att möjliggöra konsolidering av ett företags skuldbelopp, som eventuellt kan vara fördelat över hela Europa på ett stort antal banker. Informationen måste därför vara detaljerad och exakt.

Varför genomfördes inget offentligt samråd?

Såsom krävs för allt insamlande av nya statistikuppgifter, utförde ECB 2014 ett förfarande gällande "fördelar och kostnader". Då vägdes de förväntade fördelarna med den nya informationen mot de förväntade kostnaderna, även sådana som uppgiftslämnare, dvs. banker, skulle drabbas av. Representanter för banksektorn var direkt delaktiga i denna process, huvudsakligen via respektive nationell centralbank. Detta väl etablerade förfarande säkerställer att rapporteringskraven är så kostnadseffektiva som möjligt. Vidare har industrin skriftligen informerats vid flera tillfällen. Ifall ECB-rådet överväger en utvidgning av omfattningen av databasen AnaCredit i framtiden kommer detta att ske enligt ett bestämt förfarande där de berörda parterna informeras och det är möjligt att ett offentligt samråd hålls gällande data som särskilt insamlats för banktillsyn.