Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter

Fem viktiga saker att veta om Maastrichtfördraget

15 februari 2017 (uppdaterat den: 1 februari 2020)

Fördraget lade grunden för Europeiska unionen

Maastrichtfördraget, officiellt känt som fördraget om Europeiska unionen, skapade grunden för det EU vi har idag.

Fördraget var ett resultat av mångåriga diskussioner mellan stater. Det undertecknades i den nederländska staden Maastricht som ligger nära gränsen till Belgien och Tyskland. Här är fem viktiga saker du behöver veta om fördraget:

1.

Med fördraget upprättades Europeiska unionen

Mer samarbete

Maastrichtfördraget ökade samarbetet mellan europeiska länder inom flera nya områden:

Europeiskt medborgarskap

Europeiskt medborgarskap inrättades, vilket tillåter medborgare att fritt bosätta sig i och förflytta sig mellan medlemsstater.

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

Fördraget grundade en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik med målet att skydda unionens gemensamma värden, grundläggande intressen och oavhängighet.

Rättsliga frågor och inrikesfrågor

Genom fördraget utvecklades nära samarbete i rättsliga frågor och inrikesfrågor för europeiska medborgares trygghet och säkerhet.

2.

Det undertecknades av tolv länder

Representanter från 12 länder undertecknade fördraget den 7 februari 1992

Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien

Varje lands parlament ratificerade sedan fördraget, i vissa fall genom folkomröstningar. Maastrichtfördraget trädde officiellt i kraft den 1 november 1993 och Europeiska unionen bildades.

Sedan dess har ytterligare 16 länder gått med i EU* och antagit de regler som fastställs i Maastrichtfördraget eller i de fördrag som följde senare.

*Sedan Storbritannien lämnade EU finns det nu 27 EU-medlemsstater.

3.

Det lade grunden för euron

En gemensam valuta för européer

Maastrichtfördraget banade väg för införandet av en gemensam europeisk valuta – euron. Fördraget lade även grund för Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) samt deras uppdrag. ECB:s huvudsakliga mål är att upprätthålla prisstabilitet, dvs. att säkra eurons värde.

Fördraget var kulmen av flera decennier av diskussioner om ökat ekonomiskt samarbete i Europa. Europeiska ledare väckte återigen liv i idén om en gemensam valuta 1986 och åtog sig en övergångsprocess i tre etapper 1989.

Maastrichtfördraget fastställde formellt dessa etapper:

Etapp 1 (1 juli 1990–31 dec 1993)

Införandet av fri rörlighet för kapital mellan medlemsstaterna.

Etapp 2 (1 jan 1994–31 dec 1998)

Utökat samarbete mellan nationella centralbanker och ökad likriktning av medlemsstaternas ekonomiska politik.

Etapp tre (1 januari 1999–idag)

Gradvist införande av euron tillsammans med genomförandet av en gemensam penningpolitik, under ledning av ECB.

4.

Genom fördraget infördes kriterier som länder måste uppfylla för att anta euron

I fördraget fastställs också regler för hur euron ska fungera i praktiken. Detta omfattar en beskrivning av vad ett land måste göra för att bli del av euroområdet.

Syftet med dessa särskilda regler, ibland refererade till som Maastricht- eller konvergenskriterierna, är att säkerställa att prisstabilitet upprätthålls i euroområdet även då nya länder antar euron.

Reglerna är till för att säkerställa att länder som ska gå med är stabila inom följande områden:

Inflation

Under en observationsperiod på ett år får den genomsnittliga inflationstakten i ett land inte överstiga inflationstakten i de tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten med mer än 1,5 procentenheter.

Offentliga skuldnivåer

Det årliga underskottet i ett lands offentliga sektor får inte överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP.

Räntor

Ett lands långa ränta får inte ligga mer än 2 procentenheter över motsvarande räntenivå i de tre medlemsstater som har bäst resultat under den ettåriga observationsperioden.

Växelkurs

Ett land måste ha en växelkurs som är stabil. Det betyder att landets växelkurs under de senaste två åren ska ha legat inom de fluktuationsband som fastslås av växelkursmekanismen (ERM II).

5.

Det var ett stort kliv framåt för europeisk integration

Europeiska länder har kommit närmare varandra

Sedan undertecknandet av Maastrichtfördraget har europeiska länder vuxit närmare varandra. Vissa politikområden såsom ekonomi- och budgetpolitik sköts dock fortfarande på nationell nivå. Europeiska ledare har enats om fler åtgärder för att främja ytterligare integration mellan europeiska stater:

Stabilitets- och tillväxtpakten

Stabilitets- och tillväxtpakten inrättades 1997 för att säkerställa en sund budgetpolitik i de berörda länderna.

Europeiska stabilitetsmekanismen

Europeiska stabilitetsmekanismen inrättades för att tillhandahålla finansiellt bistånd till länder i euroområdet som har eller hotas av allvarliga finansiella problem.

Bankunionen

Den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsnämnden inrättades efter finanskrisen. Syftet var att göra det europeiska banksystemet säkrare och öka finansiell integration och stabilitet.

Idag åtnjuter över 440 miljoner medborgare från 27 medlemsstater fördelarna av europeiskt samarbete.

25 år efter att man enats om handlingsplanen för euron har den blivit världens näst mest handlade valuta och är en del av vardagen för 340 miljoner medborgare i 19 länder.