Eurosedlar i omlopp

Valörer

Sedlarna i din ficka

Av eurosedlarnas sju valörer används sedlar med låg och medelhög valör mest för dagliga betalningar. De lämnas oftast ut via uttagsautomater. Man kan hålla stora summor kontanter i de höga valörerna (200- och 500-euro). De används mest som värdebevarare, men används också för köp av dyra saker.

Vid slutet av 2013 var ungefär 7 miljarder 50-eurosedlar i omlopp. Den valören stod för 42 procent av alla sedlar i omlopp och mer än en tredjedel av det totala värdet av sedlar i omlopp. 500-eurosedeln, med ett sammanlagt värde på 290 miljarder euro, stod för 30 procent av det totala värdet på sedlar i omlopp.

Information om siffrorna för de sju valörerna finns på statistics section.

Utanför euroområdet

Eurosedlar i rörelse

Eurosedlar används inte bara av dem som bor i euroområdet. Euron är en internationellt gångbar valuta, så en del eurosedlar hamnar utanför euroområdet och blir kvar där.

Man uppskattar att mellan 20 och 25 procent av det totala värdet av alla eurosedlar i omlopp innehas av personer utanför euroområdet, huvudsakligen i euroområdets grannregioner. Efterfrågan på eurosedlar utanför euroområdet steg kraftigt när oron på finansmarknaderna förvärrades i oktober 2008. Efterfrågan steg märkbart i icke-EU-länder i östeuropa, där värdet på de nationella valutorna sjönk gentemot euron. Dessa eurosedlar är fortfarande i omlopp, vilket tyder på att de har behållits av människor som bor utanför euroområdet.

Kontanternas kretslopp

Kontantflöden

Sedlar följer en specifik väg genom ekonomin. Affärsbankerna beställer sedlar från centralbankerna, och lämnar sedan ut dem via uttagsautomater. Sedlarna används för att betala med i butiker, på marknader och på andra ställen, och därefter sätter handlare och andra in sedlarna på sina banker. Bankerna skickar tillbaka sedlarna till centralbankerna, där sedlarna genomgår en äkthetskontroll och alltför slitna sedlar sorteras ut.

Exakt hur kontantförsörjningen är ordnad varierar från land till land, och beror på t.ex.

  • hur den lokala centralbanken inklusive filialer är strukturerad
  • affärsbankerna och deras filialer
  • lagar och förordningar
  • allmänhetens betalningsvanor
  • de lokala värdetransportföretagens infrastruktur
  • och slutligen varje lands geografi, historia och traditioner.

Därför är det inte praktiskt möjligt att skapa ett enda nationellt kontanthanteringssystem som passar alla länder i euroområdet.

Trots dessa skillnader fortsätter Eurosystemet att arbeta för att de kontanttjänster som centralbankerna inom euroområdet erbjuder ska bli mer lika varandra. Berörda parter på både nationell och europeisk nivå får lämna synpunkter. Ökad harmonisering och integration gör att berörda parter kan dra fler fördelar av den gemensamma valutan.

Sortering och förstöring

Duger sedeln?

Sedlar måste vara äkta och av hög kvalitet för att allmänheten ska kunna lita på dem. Därför kontrollerar centralbankerna i euroområdet sedlarna för att försäkra sig om att de är äkta och inte alltför trasiga eller smutsiga innan de lämnar ut dem.

De nationella centralbankerna har helautomatiserade sedelhanteringsmaskiner som kontrollerar de sedlar som de får in. Maskinerna sorterar sedlarna för att uppräthålla höga kvalitetskrav. Under 2013 klassades runt 6 miljarder eurosedlar som obrukbara och ersattes med nya fräscha sedlar. Smutsiga och trasiga sedlar förstörs.