52000HB0005

Europeiska centralbankens rekommendation

av den 11 maj 2000

om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen, likviditeten i utländsk valuta och utlandsställningen

(ECB/2000/5)

(2001/C 176/04)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan), särskilt artikel 5.1 och artikel 34.1 tredje strecksatsen i denna, och

av följande skäl:

(1) Enligt stadgan skall Europeiska centralbanken (ECB), med de nationella centralbankernas stöd, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna, samla in de statistiska uppgifter som behövs för att den skall kunna utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. För detta ändamål skall ECB samarbeta med bland andra de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

(2) Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter(1) skall medlemsstaterna organisera sig själva på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs.

(3) För att ECBS skall kunna utföra sina uppgifter behöver det sammanställa omfattande och tillförlitlig månads-, kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen, månadsstatistik över den utestående valutareserven och årsstatistik över utlandsställningen som visar de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna i de deltagande medlemsstaterna, betraktade som ett ekonomiskt territorium. Därför skall den begärda statistiken vara ECB tillhanda senast den 30:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser för de viktigaste posterna i den månatliga betalningsbalansen, senast tre månader efter utgången av det kvartal eller år som uppgifterna avser för kvartals- och årsstatistiken för betalningsbalansen, senast tre veckor efter utgången av den månad som uppgifterna avser när det gäller likviditeten i utländsk valuta och senast nio månader efter den dag som uppgifterna avser när det gäller utlandsställningen.

(4) Då uppgiftslämnarna i enlighet med nationella regler och etablerad praxis rapporterar till andra behöriga nationella statistikmyndigheter, skall respektive nationell centralbank och sådana myndigheter samarbeta med varandra för att säkerställa att ECB:s statistikkrav uppfylls.

(5) De regler för insynsskydd som de nationella statistikinstituten tillämpar för den statistik som de samlar in för egen del skall följas.

(6) I Irland sammanställer centralbanken för närvarande med hjälp av Central Statistics Office skattningar för den månatliga betalningsbalansen. Det är nödvändigt att säkra skattningar för betalningsbalansen sammanställs av Central Statistics Office snarast möjligt. Central Statistics Office sammanställer inte uppgifter för likviditeten i utländsk valuta.

(7) Den definitiva geografiska kategoriseringen av motparter som behövs för de uppgifter om utlandsställningen som skall tillhandahållas inom tidsfristerna i bilaga IV skall fastställas av ECB under 2001. Tidsfristen och den definitiva geografiska kategoriseringen av motparter för uppgifterna om betalningsbalansen skall fastställas av ECB under 2001.

(8) Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till denna rekommendation på ett effektivt sätt. Sådana ändringar får inte leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. Hänsyn skall tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. De nationella centralbankerna och andra nationella behöriga myndigheter kan föreslå tekniska ändringar och framföra synpunkter på tekniska ändringar av bilagorna till denna rekommendation via statistikkommittén och behörig arbetsgrupp.

(9) Mot bakgrund av de framsteg som gjorts på det statistiska området, har det uppstått ett behov av en fullständig uppdatering av Europeiska centralbankens rekommendation ECB/1998/NP21 av den 1 december 1998 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistiska uppgifter angående betalningsbalansen och statistik över utlandsställningen. Därigenom ges även tillfälle att genomföra tekniska ändringar där så behövs.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna rekommendation avses med

- deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört den gemensamma valutan i enlighet med fördraget,

- hemmahörande/med hemvist i: att ekonomiskt hemvist föreligger inom ett lands ekonomiska territorium enligt bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2533/98,

- de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium: de deltagande medlemsstaterna betraktade som ett ekonomiskt territorium,

- euroområdet: de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och ECB,

- Eurosystemet: de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna och ECB,

- gränsöverskridande transaktioner: transaktioner varigenom fordringar eller skulder uppkommer eller inlöses, helt eller delvis, eller som innebär överlåtelse av en rätt till ett objekt mellan hemmahörande i deltagande medlemsstater, betraktade som ett ekonomiskt territorium, och hemmahörande i icke deltagande medlemsstater eller hemmahörande i tredje land. Med gränsöverskridande positioner avses samtliga finansiella fordringar på och skulder till hemmahörande i icke deltagande medlemsstater eller hemmahörande i tredje land. Gränsöverskridande positioner innefattar även jord, fastigheter och annan fast egendom som fysiskt befinner sig utanför de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och som ägs av hemmahörande i deltagande medlemsstater eller som befinner sig inom de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och ägs av hemmahörande i icke deltagande medlemsstater eller hemmahörande i tredje land, samt monetärt guld och särskilda dragningsrättigheter (SDR) som ägs av hemmahörande i deltagande medlemsstater. I den mån det behövs för sammanställningen av portföljinvesteringar och avkastningen på portföljinvesteringar inom betalningsbalansstatistiken samt portföljinvesteringar inom statistiken över utlandsställningen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium, skall dock till och med den 31 december 2005 uttrycken gränsöverskridande positioner och gränsöverskridande transaktioner också innefatta positioner respektive transaktioner i tillgångar eller skulder som innehas av hemmahörande i deltagande medlemsstater gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater,

- valutareserv: i hög grad likvida, omsättbara och kreditvärdiga fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på hemmahörande i icke deltagande medlemsstater eller hemmahörande i tredje land samt guld, reservpositioner i Internationella valutafonden (IMF) och SDR,

- övriga tillgångar i utländsk valuta: fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på hemmahörande i deltagande medlemsstater samt fordringar i annan valuta än euro på hemmahörande i icke deltagande medlemsstater eller hemmahörande i tredje land, vilka inte uppfyller de kriterier för likviditet, omsättbarhet och kreditvärdighet som gäller för valutareserven,

- skulder relaterade till valutareserven: förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet av en typ som liknar valutareserven och övriga tillgångar i utländsk valuta i Eurosystemet,

- betalningsbalans: en statistisk uppställning som med lämpliga uppdelningar redovisar gränsöverskridande transaktioner under den aktuella perioden,

- likviditet i utländsk valuta: en statistisk översikt som med lämpliga uppdelningar redovisar Eurosystemets sammanlagda valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder per ett referensdatum,

- utlandsställning: en årlig balansräkning som med lämpliga uppdelningar redovisar gränsöverskridande finansiella tillgångar och skulder per ett referensdatum.

Artikel 2

De nationella centralbankernas tillgång till statistik

1. I den mån insamlingen av statistik över gränsöverskridande positioner och gränsöverskridande transaktioner anförtrotts dem som denna rekommendation riktar sig till, skall dessa säkerställa att statistiken snabbt görs tillgänglig för respektive nationell centralbank.

2. Uppgifterna skall göras tillgängliga i enlighet med de ECB-standarder och krav för statistik över betalningsbalansen, likviditeten i utländsk valuta och utlandsställningen som fastställs i bilagorna I-V. Utan att det påverkar ECB:s uppföljning enligt bilaga VI skall de som denna rekommendation riktar sig till kontrollera kvaliteten och tillförlitligheten i de statistiska uppgifter som lämnas till den nationella centralbanken.

Artikel 3

Ständigt samarbete

De som denna rekommendation riktar sig till skall skriftligen och tillsammans med respektive nationell centralbank fastställa lämpliga villkor för statistiksamarbetet och upprätta en bestående struktur för informationsöverföring för att ECB:s standarder och krav när det gäller statistik skall kunna uppfyllas, om inte samma resultat uppnås med befintlig nationell lagstiftning.

Artikel 4

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra tekniska ändringar i bilagorna till denna rekommendation. Sådana ändringar får inte leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas.

Artikel 5

Slutbestämmelser

1. Denna rekommendation ersätter ECB/1998/NP21.

2. Denna rekommendation riktar sig till Belgian-Luxembourg Exchange Institute, Irlands Central Statistics Office och Ufficio Italiano dei Cambi.

3. Denna rekommendation skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 11 maj 2000.

Willem F. Duisenberg

ECB:s ordförande

(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

BILAGA I

EUROPEISKA CENTRALBANKENS STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV

1. De nationella centralbankernas skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.1 De nationella centralbankerna skall till Europeiska centralbanken (ECB) lämna de uppgifter om gränsöverskridande transaktioner, sammanlagd valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och skulder relaterade till valutareserven samt gränsöverskridande positioner som behövs för att ECB skall kunna sammanställa den aggregerade betalningsbalansen, likviditeten i utländsk valuta och utlandsställningen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium.

1.2 De begärda uppgifterna skall lämnas till ECB och motsvara ECB:s statistikkrav enligt bilagorna II-IV.

2. Tidsramar

2.1 Uppgifter om de viktigaste posterna i den månatliga betalningsbalansen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium skall lämnas till ECB av de nationella centralbankerna senast vid affärsdagens slut den 30:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2.2 Kvartalsstatistiken med detaljerad uppdelning av betalningsbalansen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium skall lämnas till ECB av de nationella centralbankerna senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

2.3 Årsstatistiken för den aggregerade betalningsbalansen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium skall lämnas till ECB av de nationella centralbankerna senast tre månader efter utgången av det år som uppgifterna avser och med samma uppdelning som för kvartalsstatistiken.

2.4 Uppgifterna rörande likviditeten i utländsk valuta skall lämnas till ECB senast tre veckor efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2.5 Uppgifterna rörande utlandsställningen skall lämnas till ECB av de nationella centralbankerna senast nio månader efter utgången av det år som uppgifterna avser.

2.6 Den nationella insamlingen av uppgifter skall organiseras så att dessa tidsramar kan hållas.

3. Överföringsstandard

De begärda uppgifterna skall överföras till ECB i en form som uppfyller kraven i bilaga V.

BILAGA II

EUROPEISKA CENTRALBANKENS STATISTIKKRAV

1. Betalningsbalansstatistik

Europeiska centralbanken (ECB) behöver betalningsbalansstatistik för tre olika tidsperioder: per månad, per kvartal och per år för motsvarande referenskalenderperioder. Denna bör så långt som möjligt överensstämma med annan statistik som tillhandahålls för genomförandet av penningpolitiken.

1.1 Månadsstatistik över betalningsbalansen - de viktigaste posterna

Mål

Målet är en månatlig betalningsbalans för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium som visar de viktigaste posterna som påverkar monetära förhållanden och valutamarknader.

Krav

Uppgifterna skall kunna användas för beräkning av betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium.

När det gäller penningpolitik och valutatransaktioner begränsar sig ECB:s krav på månadsstatistik över betalningsbalansen till breda transaktionskategorier eller "de viktigaste posterna" (se tabell 1 i bilaga III). Den korta tidsfristen för rapportering av månadsstatistiken för de viktigaste posterna, deras i hög grad aggregerade natur och deras användning inom penningpolitiken och för operationer på valutamarknaden gör att det vid behov är befogat att avvika från internationella riktlinjer (se artikel 2.2). Registrering fullt ut på upplupen basis eller transaktionsbasis är inte nödvändigt. Efter överenskommelse med ECB kan de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna lämna uppgifter om bytesbalansen och den finansiella balansen på betalningsbasis. Om det är nödvändigt för att uppgifter skall kunna lämnas inom den utsatta fristen, accepteras skattningar eller preliminära uppgifter.

För varje huvudkategori av transaktioner krävs uppgifter om tillgångar och skulder (eller inflöde och utflöde för bytesbalansposter). Detta innebär att de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna för externa transaktioner måste skilja på transaktioner med hemmahörande i andra deltagande medlemsstater och transaktioner utanför de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och att varje nationell centralbank i de deltagande medlemsstaterna måste göra detta konsekvent. När medlemsantalet i euroområdet ändras, skall de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna ändra definitionen av euroområdets landssammansättning från och med den dag då ändringen av medlemsantalet börjar gälla. Bästa möjliga skattningar av tidigare uppgifter för det utvidgade euroområdet begärs in från de nationella centralbankerna i de tidigare deltagande medlemsstaterna och i den nya medlemsstaten eller de nya medlemsstaterna.

För att möjliggöra en meningsfull aggregering av portföljinvesteringar på månadsbasis för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium krävs en uppdelning mellan transaktioner i värdepapper utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater och värdepapper utställda av hemmahörande i övriga länder. För att göra det möjligt att hålla isär dessa uppgifter är det nödvändigt att separat fastställa om utställaren av ett värdepapper är hemmahörande i en deltagande medlemsstat. Nettotransaktioner i tillgångar i portföljinvesteringar i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotransaktioner i värdepapper som utställts av icke hemmahörande. Nettotransaktioner i skulder i portföljinvesteringar i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium sammanställs genom konsolidering av rapporterade nettotransaktioner totalt i nationella skulder och nettotransaktioner i värdepapper som utställts och förvärvats av hemmahörande i de deltagande medlemsstaterna.

Motsvarande rapporteringskrav och sammanställningsmetod för aggregat tillämpas för avkastning på portföljinvesteringar.

1.2 Kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen

Mål

Målet för kvartals- och årsstatistiken över betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium är att presentera mer detaljerade uppgifter för vidare analys av externa transaktioner. Denna statistik skall bland annat bidra till de finansräkenskaper som är under utarbetande och till den gemensamma redovisningen av EU:s och euroområdets betalningsbalans i samarbete med Europeiska gemenskapernas kommission (Eurostat). En sektoruppdelning ligger till grund för en komplettering av den penningpolitiska analysen med en monetär presentation av betalningsbalansstatistiken för euroområdet.

Krav

Den kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen som begärs av ECB följer så långt möjligt standarderna i internationella riktlinjer (se artikel 2.2). Den av ECB begärda uppdelningen av kvartals- och årsstatistiken över betalningsbalansen presenteras i tabell 2 i bilaga III. Särskilda europeiskt harmoniserade begrepp och definitioner beträffande kapitaltransfereringar, m.m. och den finansiella balansen återfinns i bilaga IV.

Uppdelningen av den kvartals- och årsvisa statistiken över bytesbalansen överensstämmer med vad som gäller för månadsstatistiken. Endast de viktigaste posterna behövs för varor, tjänster och transfereringar. För faktorinkomster krävs en mer detaljerad uppdelning.

För posten övriga investeringar i den finansiella balansen har en förenkling gjorts av kraven i Internationella valutafondens (IMF) standardkomponenter i femte utgåvan av betalningsmanualen (BPM5). Denna förenkling innebär att det inte görs någon åtskillnad mellan lån och inlåning på vardera sidan i balansräkningen, att det inte behövs någon uppdelning i löptider och att presentationen av uppdelningen ändrats (dvs. uppdelningen sker främst efter sektorer). Denna sektoruppdelning är förenlig men inte identisk med BPM5, där uppdelningen sker i huvudsak efter instrument.

Medlemsstaterna förväntas i sin kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen skilja på transaktioner med andra deltagande länder och samtliga övriga externa transaktioner. På samma sätt som för månadsstatistiken krävs för kvartals- och årsstatistiken på området portföljinvesteringar en uppdelning mellan transaktioner i värdepapper utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater och värdepapper utställda av hemmahörande i övriga länder. Samma gäller för avkastningen på portföljinvesteringar.

För betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium krävs statistik över upplupen avkastning på kapital på kvartalsbasis. I överensstämmelse med nationalräkenskapssystemet rekommenderar BPM5 att räntor redovisas på upplupen basis. Denna rekommendation påverkar såväl bytesbalansen (avkastning på kapital) som den finansiella balansen.

2. Likviditet i utländsk valuta

Mål

Målet är en månatlig redogörelse för de deltagande nationella centralbankernas och ECB:s valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder i enlighet med IMF:s och BIS (Banken för internationell betalningsutjämning) gemensamma mall för "likviditet i utländsk valuta". Denna information kompletterar de uppgifter om valutareserven som ingår i betalningsbalansstatistiken och statistiken över utlandsställningen för euroområdet.

Krav

Euroområdets valutareserv består av i hög grad likvida, omsättbara och kreditvärdiga fordringar i utländsk valuta (dvs. andra valutor än euro) på hemmahörande utanför euroområdet som innehas av ECB ("poolning av valutareserver") och de deltagande nationella centralbankerna ("valutareserver som inte poolas"), inklusive guld, reservpositioner i IMF och särskilda dragningsrätter (SDR). Här kan även positioner i finansiella derivat ingå. Valutareserven sammanställs brutto utan avdrag för skulder relaterade till valutareserven. Uppdelningen av de uppgifter som begärs in från de deltagande medlemsstaterna presenteras i avsnitt I A tabell 3 i bilaga III.

Sådana Eurosystemstillgångar i utländsk valuta som inte motsvarar denna definition, dvs. fordringar på hemmahörande i deltagande medlemsstater samt fordringar på hemmahörande i icke deltagande medlemsstater som inte uppfyller kriterierna för likviditet, omsättbarhet och kreditvärdighet, ingår i posten "övriga tillgångar i utländsk valuta" i redovisningen av likviditet i utländsk valuta (avsnitt I.B tabell 3 i bilaga III).

Fordringar i euro på icke hemmahörande och balanser i utländsk valuta som innehas av staten i deltagande medlemsstater betraktas inte som valutareserv; sådana belopp bokförs som "övriga finansiella positioner", om de utgör fordringar på hemmahörande utanför euroområdet.

Dessutom skall information om sådana förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet som är knutna till Eurosystemets valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta, de s.k. valutareservsrelaterade skulderna, rapporteras enligt avsnitt II-IV tabell 3 i bilaga III.

3. Statistik över utlandsställningen

Mål

Målet är en årlig redogörelse för de externa tillgångarna och skulderna i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium som helhet som underlag för penningpolitik och analys av valutamarknader. ECB behöver statistik över utlandsställningen avseende stockarna vid utgången av kalenderåret. Dessa statistiska uppgifter kan också vara till hjälp vid sammanställning av betalningsbalansflöden.

Krav

Den statistik över utlandsställningen som begärs av ECB följer i möjligaste mån de standarder som anges i internationella riktlinjer (se artikel 2.2). ECB sammanställer utlandsställningen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium sett som en helhet. Uppdelningen av utlandsställningen för de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område presenteras i tabell 4 i bilaga III.

ECB kan begära kvartalsuppgifter som är av särskild betydelse för genomförandet av penningpolitiken, särskilt sådana poster på kontot övriga finansiella positioner som för närvarande lämnas till BIS för dess statistik över den internationella bankverksamheten.

Utlandsställningen visar de finansiella stockarna i slutet av referensperioden, värderade till de kurser som gäller vid denna tidpunkt. Följaktligen beror en del av förändringen i stockarnas värde under referensperioden på de finansiella transaktioner som ägt rum och redovisats i betalningsbalansen. På samma sätt beror en del av förändringarna mellan positioner i början och slutet av en viss period på förändringar i marknadsvärdet för de redovisade finansiella tillgångarna och skulderna. Om stockarna är denominerade i andra valutor än den beräkningsenhet som används för utlandsställningen, kommer förändringarna i växelkurser gentemot andra valutor också att påverka dessa stockars värde. Slutligen skall andra förändringar i stockarna som inte beror på nyss nämnda faktorer betraktas som övriga justeringar.

För en korrekt avstämning mellan de finansiella flödena och stockarna i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium krävs att sådana värdeförändringar på grund av marknadsvärde, växelkurser och övriga justeringar redovisas separat.

Av praktiska skäl kommer dock dessa förändringar i början av den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen att redovisas tillsammans som en klumpsumma under en enda rubrik och utlandsställningen sammanställas netto med aggregerad nationell statistik som underlag. Dessutom kan särskilda regler tillämpas för värdering av eget kapital i direkta investeringar, t.ex. när det gäller onoterade aktier.

Utlandsställningen behandlas så långt som möjligt på samma sätt som kvartals- och årsstatistiken över betalningsbalansflödena. Begrepp, definitioner och uppdelningar överensstämmer med dem som används för kvartals- och årsstatistiken över betalningsbalansflödena. Så långt det är möjligt bör uppgifter om utlandsställningen bedömas tillsammans med annan statistik, såsom finansmarknadsstatistik, finansräkenskaper och nationalräkenskaper. Dessa stockar omfattar uppgifter om positioner för direkta investeringar, som sammanställs av Europeiska gemenskapernas kommission (Eurostat).

Portföljtillgångar inom utlandsställningen skall sammanställas på grundval av rena stockuppgifter om innehav vid årsslutet av aktier och kort- och långfristiga räntebärande värdepapper, utställda av hemmahörande utanför euroområdet. Varje kategori skall anges för sig. De krav på uppgifter som fastställts av ECB stämmer till fullo överens med dem som antagits för IMF:s Co-ordinated Portfolio Investment Survey.

BILAGA III

BEGÄRDA UPPDELNINGAR

TABELL 1

De viktigaste posterna i den månatliga betalningsbalansen för euroområdetextra: avser transaktioner/positioner med hemmahörande utanför euroområdet (för portföljinvesteringar och avkastningen från dessa avses utfärdarens hemvist).

intra: avser gränsöverskridande transaktioner/positioner inom euroområdet.

nationellt: avser det sammanlagda beloppet av alla gränsöverskridande transaktioner/positioner utförda av hemmahörande i en medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

TABELL 2

Kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen för euroområdet

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

TABELL 3

Månadsstatistik över Eurosystemets internationella valutareserv; euroområdets valutareservsrelaterade skulder

I. Officiell valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta (ungefärligt marknadsvärde)

A. Officiell valutareserv

1) Valutareserv i utländsk valuta (i konvertibla utländska valutor)

a) värdepapper, varav med

- utgivare som har huvudkontor i euroområdet

b) sedlar, mynt och inlåning totalt hos

i) övriga nationella centralbanker, Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) och IMF

ii) banker med huvudkontor i euroområdet och belägna utanför euroområdet

iii) banker med huvudkontor utanför och belägna utanför euroområdet

2) IMF-reservposition

3) SDR

4) Guld (inklusive guldreserven och guldsvappar)

5) Övriga valutareserver

a) finansiella derivat

b) lån till icke-banker, ej hemmahörande i euroområdet

c) övrigt

B. Övriga tillgångar i utländsk valuta

a) värdepapper som ej ingår i den officiella valutareserven

b) inlåning som ej ingår i den officiella valutareserven

c) lån som ej ingår i den officiella valutareserven

d) finansiella derivat som ej ingår i den officiella valutareserven

e) guld som ej ingår i den officiella valutareserven

f) övrigt.

II. Förutbestämda nettoutflöden i utländsk valuta de närmaste tolv månaderna (nominellt värde)

>Plats för tabell>

III. Potentiella nettoutflöden i utländsk valuta de närmaste tolv månaderna (nominellt värde)

>Plats för tabell>

IV. Memorandumposter

1. Följande skall rapporteras punktligt med ordinarie regelbundenhet:

a) kortfristig skuld i inhemsk valuta indexerad i förhållande till växelkursen

b) finansiella instrument denominerade i utländsk valuta och reglerade på andra sätt (t.ex. i inhemsk valuta)

- icke leveransbara terminskontrakt

i) korta positioner

ii) långa positioner

- övriga instrument

c) pantsatta tillgångar

- ingående i valutareserven

- ingående i övriga tillgångar i utländsk valuta

d) lånade värdepapper och värdepapper i repoavtal

- utlånade eller i repoavtal och upptagna i avsnitt I

- utlånade eller i repoavtal men ej upptagna i avsnitt I

- lånade eller förvärvade och upptagna i avsnitt I

- lånade eller förvärvade men ej upptagna i avsnitt I

e) finansiella derivattillgångar (nettomarknadsvärde)

- terminer

- futures

- svappar

- optioner

- övriga

f) derivat (terminer, futures eller optionsavtal) vars återstående löptid överstiger ett år och som omfattas av marginalsäkerhetskrav

- aggregerade korta och långa positioner i terminer och futures i utländsk valuta visavi inhemsk valuta (inklusive terminsledet i valutasvappar)

i) korta positioner

ii) långa positioner

- aggregerade korta och långa positioner av optioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta

i) korta positioner

- köpta säljoptioner

- utfärdade köpoptioner

ii) långa positioner

- köpta köpoptioner

- utfärdade säljoptioner

2. Följande skall redovisas mindre ofta (t.ex. en gång per år):

a) reservernas valutasammansättning (per valutagrupp)

- valutor i SDR-korgen

- valutor som ej ingår i SDR-korgen

TABELL 4

Årsstatistik över euroområdets utlandsställning

>Plats för tabell>

Utlandsställningen vid slutet av 1999 och slutet av 2000 skall avse "nationella" data.

extra: avser transaktioner/positioner med hemmahörande utanför euroområdet (för portföljinvesteringar och avkastningen från dessa avses utfärdarens hemvist).

intra: avser gränsöverskridande transaktioner/positioner inom euroområdet.

nationellt: avser det sammanlagda beloppet av alla gränsöverskridande transaktioner/positioner utförda av hemmahörande i en medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen för finansiella derivat).

BILAGA IV

BEGREPP OCH DEFINITIONER SOM SKALL ANVÄNDAS I DEN STATISTIK ÖVER BETALNINGSBALANSEN, LIKVIDITETEN I UTLÄNDSK VALUTA OCH UTLANDSSTÄLLNINGEN SOM SKALL RAPPORTERAS TILL EUROPEISKA CENTRALBANKEN

För att kunna sammanställa användbar aggregerad extern statistik för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium har begrepp och definitioner utarbetats för statistik över betalningsbalansen (faktorinkomster, kapitaltransfereringar, m.m. och finansiell balans), likviditeten i utländsk valuta och utlandsställningen. Dessa krav är baserade på det så kallade genomförandepaketet (Implementation Package, juli 1996) och andra dokument som godkänts av ECB-rådet. Gängse internationella standarder, t.ex. Internationella valutafondens (IMF) rekommendationer för betalningsbalansstatistik (Balance of Payments Manual [BPM5]) samt IMF:s och BIS (Banken för internationell betalningsutjämning) modell för "International Reserves and Foreign Currency Liquidity", har använts som referenser vid formuleringen av dessa begrepp och definitioner. De viktigaste förslagen till harmonisering följer nedan. Ytterligare vägledning finns i rapporterna till respektive förslag, vilkas referenskoder ges inom parentes. De rapporter som det hänvisas till ingår inte i rättsaktens text.

1. Begrepp och definitioner för valda poster

1.1 Avkastning på kapital (ST/SC/BP/INCO9801)

Definition: Avkastning på kapital omfattar avkastning från en inhemsk enhets äganderätt till en utländsk finansiell tillgång och, på motsvarande sätt, avkastningen från en icke inhemsk enhets äganderätt till en inhemsk finansiell tillgång.

Omfattning: Avkastning på kapital omfattar intäkter och utbetalningar från direkta investeringar, portföljinvesteringar och avkastning på övriga finansiella positioner samt intäkter från valutareserven. Kraven på månadsstatistik över de viktigaste posterna och kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen är nästan identiska med IMF:s standardkomponenter enligt BPM5. Den största skillnaden är att ECB inte kräver någon uppdelning i utdelade och icke utdelade vinstmedel när det gäller avkastning på direkta investeringar som utgörs av aktier.

Registreringstidpunkt: Ränteintäkter bokförs på upplupen basis (inte nödvändigt för månadsstatistiken). Utdelningar registreras den dag de förfaller till betalning.

1.2 Kapitaltransfereringar, m.m. (STA/WGS/BOP/CAPITAL96)

Definition: Definitionen av kapitaltransfereringar, m.m. omfattar kapitaltransfereringar och förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar. Löpande transfereringar skall redovisas i bytesbalansen.

Omfattning: Standardkomponenterna för kapitaltransfereringar, m.m. består av en sektorsvis uppdelning i posterna offentlig sektor och övriga sektorer, med ytterligare en uppdelning därefter. ECB kommer endast att sammanställa kapitaltransfereringar, m.m. som en klumpsumma, och ingen uppdelning behövs inom denna. Det är viktigt att skilja på löpande transfereringar och kapitaltransfereringar, m.m., och i allmänhet görs uppdelningen efter mottagarlandets användning av transfereringen.

1.3 Direkta investeringar (STA/WGS/BOP/DI95)

Definition: Enligt internationella standarder (IMF/OECD) antyder innehav av 10 % eller mer av ett företags kapital på ett långsiktigt intresse från direktinvesterarens sida och utgör därför ett direktinvesteringsförhållande. Ett förhållande baserat på sådana kriterier kan finnas direkt mellan två enheter och indirekt via en tredje enhet som själv ingår i ett direktinvesteringsförhållande med de två andra. Följaktligen kan det finnas ett direktinvesteringsförhållande mellan ett antal närstående företag, oavsett om kopplingarna omfattar en enkel kedja eller flera kedjor. Det kan utvidgas till indirekta förhållanden, exempelvis till direktinvesteringsföretags dotterbolag, dotterdotterbolag och intressebolag, liksom till syskonbolag.

Omfattning: Special purpose entities (SPE) betraktas som reguljära direktinvesterare eller direktinvesteringsföretag. De nationella centralbankerna i deltagande medlemsstater som inte kan följa denna rekommendation skall lämna uppgifter om SPE separat. För att undvika avvikelser skall direktinvesteringsförhållanden i enlighet med IMF:s rekommendationer och Eurostats/OECD:s riktlinjer redovisas enligt "riktningsprincipen". För att sammanställningen av återinvesterade vinstmedel skall bli konsekvent har beräkningsmetoden och bokföringstidpunkten fastställts. Finansiella mellanhavanden inom koncerner, inklusive handelskrediter, betraktas som direktinvesteringskapital.

1.4 Portföljinvesteringar (STA/WGS/BOP/PORT95)

Definition: Posten portföljinvesteringar i euroområdet innefattar i) aktier och ii) räntebärande värdepapper i form av obligationer och penningmarknadsinstrument, såvida dessa inte kategoriseras antingen som direkta investeringar eller som valutareserv. Finansiella derivat samt repoavtal och värdepapperslån ingår inte i portföljinvesteringarna.

Omfattning: Posten aktier omfattar alla instrument som utgör fordringar på restvärdet i registrerade aktiebolag sedan alla fordringsägare har betalats. Andelar, aktier, preferensaktier, preferensandelar eller liknande handlingar betecknar vanligtvis innehav av eget kapital. Även transaktioner och innehav av andelar i värdepappersfonder, t.ex. aktie- eller räntefonder, ingår.

Obligationer är i princip värdepapper som ställs ut med en initial löptid på mer än ett år och som vanligtvis ger innehavaren i) en villkorslös rätt till en fast monetär avkastning eller en i kontrakt fastställd variabel monetär avkastning (utbetalningen av ränta är oberoende av gäldenärens intäkter) och ii) en villkorslös rätt till en fast summa som återbetalning av skuldbeloppet vid ett eller flera bestämda datum.

Till skillnad från obligationer är penningmarknadsinstrument värdepapper som ställs ut med en initial löptid på högst ett år. De ger i allmänhet innehavaren en villkorslös rätt till ett visst angivet belopp på ett bestämt datum. Dessa instrument handlas vanligtvis till underkurs på organiserade marknader. Kursen beror på räntesatsen och den tid som återstår till förfallodagen.

Registreringstidpunkt: Transaktioner i finansiella poster skall registreras när såväl långivaren som gäldenären bokför fordran respektive skuld (i enlighet med BPM5).

Rekommendationer har antagits om redovisning av betalningsbalansen fullt ut på upplupen basis (STA/WGS/BOP/ACC9711). När det gäller betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium krävs uppgifter om upplupen avkastning på kapital endast i kvartals- och årsstatistiken. Registrering fullt ut på upplupen basis är inte nödvändigt för de viktigare poster som redovisas månadsvis i betalningsbalansen.

1.5 Finansiella derivat (april 1997, oktober 1997, april 1998: STA/WG/BOP/SG59802)

Definition: Finansiella derivat är finansiella instrument knutna till ett visst finansiellt instrument, ett visst index eller en viss vara, och som utgör underlag för handel med specifika finansiella risker på finansiella marknader. Transaktioner i finansiella derivat behandlas som särskilda transaktioner och inte som integrerade delar av det värde på de underliggande transaktioner som de kan vara knutna till.

Omfattning: Transaktioner och positioner i optioner, terminer, svappar, valutaterminskontrakt, kreditderivat och underliggande derivat redovisas i betalningsbalansen, likviditeten i utländsk valuta och utlandsställningen.

Tilläggssäkerheter (Initial margin payments) betraktas som förändringar i inlåning och bör, om de kan identifieras, redovisas på kontot övriga finansiella flöden. Behandlingen av marginalsäkerheter (variation margin payments) beror på deras karaktär: optionsliknande marginalsäkerheter betraktas i princip som förändringar i inlåning och bör, om de kan identifieras, redovisas på kontot övriga finansiella flöden. Terminsliknande marginalsäkerheter betraktas i princip som derivattransaktioner och bör redovisas på kontot finansiella derivat.

När det gäller optioner bör premierna (dvs. optionernas köp-/säljkurs och tillhörande courtage) i sin helhet redovisas som finansiella derivat.

De nettoavvecklingsflöden som är knutna till räntederivat bör redovisas som finansiella derivat.

Underliggande derivat (embedded derivatives) bör redovisas tillsammans med det underliggande finansiella instrumentet och bör inte redovisas och värderas för sig i statistiken över betalningsbalansen, likviditeten i utländsk valuta och utlandsställningen.

Klassificeringen av specifika kreditderivatinstrument bör bestämmas för sig i varje enskilt fall.

Värderingen av finansiella derivat bör göras enligt marknadsvärdesprincipen (marked-to-market).

Registreringstidpunkt: Transaktioner i finansiella poster registreras när såväl långivaren som gäldenären bokför fordran respektive skuld (i enlighet med BPM5). Till följd av de praktiska problem som är förknippade med att hålla isär tillgångs- och skuldflödena på ett meningsfullt sätt när det gäller vissa derivat redovisas samtliga transaktioner i finansiella derivat i betalningsbalansen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium på nettobasis tills vidare. Tillgångs- och skuldpositioner i finansiella derivat i statistiken över utlandsställningen redovisas på bruttobasis, med undantag för de finansiella derivat som hör till valutareserven, vilka redovisas netto.

1.6 Övriga finansiella flöden (STA/WG/BOP/OTH95)

Definition: Med övriga finansiella flöden avses en restkategori som inkluderar alla finansiella transaktioner som inte omfattas av kontona för direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat eller valutareserven.

Omfattning: Övriga finansiella flöden omfattar handelskrediter, lån/sedlar, mynt och inlåning samt övriga tillgångar/skulder (i enlighet med BPM5).

Balanser och transaktioner mellan nationella centralbanker som härrör från finansiella operationer via Target skall redovisas netto på tillgångssidan under lån och inlåning under monetära myndigheters övriga finansiella flöden.

Bankernas redovisningspraxis, snarare än äganderättens övergång, är den vägledande principen för behandling av repoavtal, "sell-buy-back-transaktioner" och värdepapperslån i betalningsbalansen. Om en vedertagen internationell redovisningsstandard saknas, skall en gemensam praxis som tillgodoser de statistiska behoven antas efter överenskommelse med ECB. I enlighet med denna rekommendation redovisas äkta repoavtal, "sell-buy-back-transaktioner" och värdepapperslån som lån mot säkerhet.

Registreringstidpunkt: Principerna om övergång av äganderätten, likviddag och betalningstillfälle är alla i överensstämmelse med IMF:s rekommendationer.

För att uppnå konsekvent aggregerad statistik för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium görs ingen åtskillnad mellan lån och inlåning inom respektive sektor och ingen uppdelning görs efter löptider. En sektorsvis presentation av uppdelningen, som är förenlig med IMF:s standardkomponenter, används för kvartals- och årsstatistiken. Medlemsstaterna får göra ytterligare uppdelningar i sin nationella statistik. För de viktigaste posterna i månadsstatistiken krävs en uppdelning mellan kortfristiga och långfristiga flöden inom banksektorn.

1.7 Valutareserv

Definition: I enlighet med rekommendationerna i BPM5 består euroområdets valutareserv av i hög grad likvida, omsättbara och kreditvärdiga fordringar i utländsk valuta (dvs. i annan valuta än euro) som ECB ("poolade reserver") och de deltagande nationella centralbankerna ("icke-poolade valutareserver") innehar på icke hemmahörande i euroområdet samt guld, IMF-reservpositioner och särskilda dragningsrätter (SDR). Jämförbara tillgångar som innehas av ECB och de deltagande nationella centralbankerna och som inte motsvarar denna definition, dvs. fordringar i euro på icke hemmahörande i euroområdet och fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet, behandlas därför inte i den externa statistiken som valutareserver för euroområdet. Detta gäller exempelvis inlåning i utländsk valuta hos bank som hör hemma i euroområdet. Inte heller betraktas balanser i utländsk valuta som innehas av staten i deltagande medlemsstater som valutareserver.

Omfattning: Transaktioner och positioner i euroområdets valutareserver presenteras i betalningsbalansen respektive utlandsställningen för euroområdet. Presentationen följer standardkomponenterna i BPM5, även om det i överensstämmelse med den översikt som antagits av IMF har införts en separat kategori för finansiella derivat. Innehav av valutareserver, inklusive guldinnehav, bör i utlandsställningen värderas till de mittkurser som gäller på marknaden i slutet av ifrågavarande period och räknas om till euro till de slutliga mittkurser som gäller på marknaden på referensperiodens sista dag. Transaktioner i reserver bör i betalningsbalansen redovisas till den marknadskurs som gäller vid tidpunkten för transaktionen och räknas om till euro till de växelkurser som gäller på marknaden vid tidpunkten för transaktionen. Avkastning på valutareserven, inklusive ränteintäkter från reservinnehav av räntebärande värdepapper, redovisas på upplupen basis minst kvartalsvis utan åtskillnad under posten avkastning på övrigt kapital. Valutareserver skall i redogörelserna för betalningsbalansen och utlandsställningen redovisas på bruttobasis, utan något avdrag för skulder relaterade till valutareserven, med undantag för finansiella derivat, för vilka nettoredovisning skall tillämpas.

Uppfattningen att tillgängliga reserver kan vara en mer betydelsefull indikator på ett lands förmåga att uppfylla sina åtaganden i utländsk valuta än den typ av bruttoreserver som presenteras i redogörelserna för betalningsbalansen och utlandsställningen har fått ökad betydelse och införlivats i IMF:s särskilda standard för utgivning av statistik (Special Data Dissemination Standard). För att beräkna de tillgängliga reserverna måste uppgifter om bruttoreserver kompletteras med information om andra tillgångar i utländsk valuta och skulder relaterade till valutareserven. I enlighet därmed kompletteras de månatliga uppgifterna om Eurosystemets (brutto-)valutareserv med information om andra tillgångar i utländsk valuta och om förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoflöden ur bruttovalutareserven, klassificerade efter återstående löptid. Vidare krävs en valutauppdelning mellan bruttovalutareserver i SDR-valutor (totalt) och i andra valutor (totalt), med ett kvartals eftersläpning.

När det gäller enskilda poster, bör innehavet av monetärt guld vara oförändrat vid alla reversibla guldtransaktioner (guldsvappar, repor, lån och inlåning). Repotransaktioner i värdepapper i utländsk valuta leder till ökningar av den totala valutareserven hos den nationella centralbank som lånar upp kontanter, beroende på det faktum att de värdepapper som omfattas av repoavtalen fortfarande finns kvar i balansräkningen. Då det rör sig om omvända repor, registrerar inte den utlånande monetära myndigheten någon förändring i den totala valutareserven, om den icke hemmahörande motparten är en annan monetär myndighet eller ett finansiellt institut, eftersom fordringen på låntagaren då betraktas som en reservtillgång.

2. Metoder för att genomföra den geografiska fördelningen (STA/WGS/BOP/GEO96)

Svårigheterna när det gäller att sammanställa geografiskt uppdelad statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen löses med tillämpning av en stegvis metod. Metoden innebär att statistikkraven ökar successivt i tre steg. Kontot för portföljinvesteringar, för avkastning på portföljinvesteringar och för finansiella derivat förtjänar vart och ett för sig särskild uppmärksamhet.

2.1 Allmänt tillvägagångssätt (skall tillämpas för alla konton i betalningsbalansen och utlandsställningen - med de undantag som tas upp nedan)

Steg 1: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettotransaktioner/positioner.

Genomfört sedan 1999 för utlandsställningen.

Steg 2: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: separat summering av transaktioner/positioner med icke hemmahörande för inflöden och utflöden eller nettotillgångar och nettoskulder (betalningsbalansen)/tillgångar och skulder (utlandsställningen).

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av transaktioner/positioner mellan hemmahörande i deltagande medlemsstater och hemmahörande utanför euroområdet.

Genomfört sedan januari 1999 för betalningsbalansen.

Tidsfrist för genomförande för utlandsställningen: slutet av september 2002 - uppgifter för slutet av 2001.

Steg 3: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå och statistikkrav på medlemsstatsnivå: som steg 2, men med en geografisk uppdelning av transaktioner/positioner utanför euroområdet. Detta behövs endast för kvartals- och årsstatistiken.

Tidsfrist för genomförande för utlandsställningen: slutet av september 2004 - uppgifter för slutet av 2003.

2.2 Portföljinvesteringar

Steg 1: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettotransaktioner/positioner i portföljinvesteringar.

Genomfört sedan 1999 för utlandsställningen.

Steg 2: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av nettotransaktioner/positioner i värdepapper utställda av icke hemmahörande avseende tillgångar i portföljinvesteringar. Konsolidering av nettotransaktioner/positioner i totala nationella skulder samt transaktioner/positioner i värdepapper utställda och förvärvade av hemmahörande i deltagande medlemsstater avseende skulder hänförliga till portföljinvesteringar.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: transaktioner/positioner i tillgångar i portföljinvesteringar uppdelade på transaktioner/positioner i euroområdesvärdepapper utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater och andra värdepapper. För att uppnå detta är det nödvändigt att identifiera den som har ställt ut värdepapperet (gäldenären) för att fastställa om vederbörande har hemvist i en deltagande medlemsstat eller inte. För transaktioner/positioner i skulder i portföljinvesteringar krävs endast totala nationella nettosiffror.

Portföljinvesteringspositioner inom utlandsställningen skall sammanställas på grundval av rena stockuppgifter om innehav vid årets slut av aktier och kort- och långfristiga räntebärande värdepapper utställda av hemmahörande utanför euroområdet, eftersom de statistikkrav som fastställts av ECB är fullt förenliga med deltagande i IMF:s samordnade undersökning av portföljinvesteringar (IMF Co-ordinated Portfolio Investment Survey).

Genomfört för portföljinvesteringstransaktioner sedan januari 1999.

Tidsfrist för genomförande för portföljinvesteringsstockar: slutet av september 2002 - uppgifter för slutet av 2001.

Steg 3: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå och statistikkrav på nationell centralbanksnivå: som steg 2, men med en (än så länge ospecificerad) geografisk uppdelning av transaktioner/positioner utanför euroområdet på tillgångssidan. Ingen geografisk uppdelning av transaktioner/positioner utanför euroområdet krävs för skuldsidan. Steg 3 gäller endast kvartals- och årsstatistik över transaktioner och årsstatistik över positioner.

Tidsfrist för genomförande för portföljinvesteringspositioner (endast tillgångssidan): slutet av september 2004 - uppgifter för slutet av 2003.

2.3 Avkastning på portföljinvesteringar

Steg 1: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella transaktioner avseende avkastning netto.

Steg 2: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av kredittransaktioner avseende avkastning på portföljinvesteringstillgångar utställda av icke hemmahörande. Konsolidering av debettransaktioner avseende avkastning från totala nationella nettoskulder och kredittransaktioner avseende värdepapper utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: kredittransaktioner i avkastning på portföljinvesteringar uppdelade på transaktioner som härrör från värdepapper utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater och från värdepapper utställda av hemmahörande i andra länder. För att uppnå detta är det nödvändigt att identifiera den som har ställt ut värdepapperet (gäldenären) för att fastställa om vederbörande har hemvist i en deltagande medlemsstat eller inte. För debettransaktioner som härrör från skulder som hänför sig till portföljinvesteringar krävs endast totala nationella siffror.

Genomfört sedan januari 2000.

Steg 3: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå och statistikkrav på nationell centralbanksnivå: som steg 2, men med en geografisk uppdelning av kredittransaktioner utanför euroområdet. Ingen geografisk uppdelning av avkastningstransaktioner utanför euroområdet krävs för debetsidan. Steg 3 är endast nödvändigt för kvartals- och årsstatistiken.

2.4 Finansiella derivat

Transaktioner

Steg 1: Kraven för transaktioner i finansiella derivat med motparter utanför euroområdet omfattar endast en nettopresentation av denna post.

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettotransaktioner i finansiella derivat.

Positioner

Steg 1: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettopositioner i finansiella derivat.

Genomfört sedan 1999.

Steg 2: Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: separat summering av nettopositioner i finansiella derivat med icke hemmahörande på tillgångs- och skuldsidan.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av positioner mellan hemmahörande i deltagande medlemsstater och positioner med hemmahörande i andra länder (utanför euroområdet), i förekommande fall beroende på marknadens läge, eller den faktiska motparten för onoterade finansiella derivat.

Tidsfrist för genomförande: slutet av september 2002 - uppgifter för slutet av 2001.

Steg 3: En geografisk uppdelning av positioner i finansiella derivat utanför euroområdet. Detta behövs endast för kvartals- och årsstatistiken.

3. Klassificering efter institutionell sektor av aggregaten i euroområdet

Den sektorsvisa uppdelningen av aggregaten för euroområdet omfattar monetära myndigheter, offentlig sektor, monetära finansinstitut (MFI) och övriga sektorer i euroområdet.

Monetära myndigheter

Sektorn "monetära myndigheter" i statistiken över euroområdet består av Eurosystemet, dvs. ECB och de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker.

Offentlig sektor

Den offentliga sektorn i statistiken över euroområdet motsvarar definitionen i SNA 93 och ENS (ESA) 95 och omfattar följaktligen

- staten,

- delstater/regioner,

- kommuner,

- socialförsäkringsfonder.

MFI exklusive monetära myndigheter

Denna sektor sammanfaller med MFI-sektorn för finansmarknadsstatistik (exklusive monetära myndigheter). Den omfattar

i) kreditinstitut enligt definitionen i gemenskapsrätten, dvs. verksamheter som tar emot inlåning eller andra återbetalbara medel från allmänheten (inklusive medel som härrör från försäljning av bankers egna skuldförbindelser till allmänheten) samt beviljar krediter för egen räkning, och

ii) alla andra inhemska finansinstitut som tar emot inlåning eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI samt beviljar krediter eller investerar i värdepapper för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse).

Övriga sektorer

Kategorin "övriga sektorer" i statistiken över euroområdet omfattar ett flertal olika enheter, varav de viktigaste är

i) finansinstitut som inte omfattas av definitionen av MFI, såsom värdepappersfonder som inte bedöms vara penningmarknadsfonder, institut för fastighetsinvestering, värdepappersbolag, hypotekskreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsfonder och finansiella serviceföretag samt

ii) icke-finansiella enheter, såsom offentliga och privata icke-finansiella företag, hushållens ideella föreningar samt hushåll.

BILAGA V

ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER TILL EUROPEISKA CENTRALBANKEN

För överföring av de statistiska uppgifter som Europeiska centralbanken (ECB) behöver används faciliteten ESCB-Net. All överföring av data inom ESCB sker enligt en och samma begreppsmässiga datamodell.

De nationella centralbankerna skall följa de rekommendationer som anges nedan för att dataöverföringen skall fungera tillfredsställande, särskilt vad beträffar följande:

- Fullständighet: De nationella centralbankerna skall rapportera alla begärda seriekoder. Att inte rapportera några koder eller rapportera koder som inte finns i kodförteckningen betraktas som ofullständig rapportering. Om en uppgift saknas, skall den utelämnade uppgiften markeras med hjälp av motsvarande statusflagga. När endast en delmängd seriekoder revideras, skall valideringsreglerna ändå tillämpas på betalningsbalansen som helhet.

- Teckenkonvention: De nationella centralbankernas överföring av uppgifter till ECB och Europeiska kommissionen (Eurostat) följer en enhetlig teckenkonvention för samtliga uppgifter som skall rapporteras. Enligt denna teckenkonvention skall inflöden och utflöden för bytesbalans och kapitaltransfereringar, m.m. rapporteras med plustecken, medan nettobalanser skall beräknas och rapporteras som inflöden minus utflöden. I den finansiella balansen skall minskningar i nettotillgångar/ökningar i nettoskulder rapporteras med ett plustecken, medan ökningar i nettotillgångar/minskningar i nettoskulder skall rapporteras med ett minustecken. Nettobalanser skall beräknas och redovisas som nettoförändringar i tillgångar plus nettoförändringar i skulder.

Vid överföring av uppgifter om utlandsställningen skall nettopositionen beräknas och redovisas som tillgångsposition minus skuldposition.

- Bokföringsmässiga identiteter: De fullständiga valideringsreglerna, som har skickats ut och kan rekvireras på begäran, måste införas av de nationella centralbankerna innan uppgifterna överförs till ECB.

BILAGA VI

UPPFÖLJNING AV METODERNA FÖR STATISTIKSAMMANSTÄLLNINGAR

Europeiska centralbanken (ECB) kommer att följa upp de sammanställningsmetoder som används vid rapporteringen av betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen samt de begrepp och definitioner som regelbundet tillämpas av de medlemsstater som ingår i euroområdet. Uppföljningen kommer att ske i samband med att dokumentet European Union balance of payments/international investment position statistical methods (nedan kallad betalningsbalansboken) uppdateras och genom den granskning som genomförs var sjätte månad.

Betalningsbalansboken innehåller information om uppställningen av statistik rörande betalningsbalansen och utlandsställningen för alla medlemsstater. Där finns detaljerade beskrivningar av metoderna för sammanställning av uppgifter och av de begrepp och definitioner som används samt information om avvikelser från de överenskomna definitionerna för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen i medlemsstaterna.

Betalningsbalansboken kommer att uppdateras årligen i nära samarbete med medlemsstaterna.

Halvårsgranskningen är en del av uppdateringen av betalningsbalansboken. Som underlag för granskningen tjänar rapporter som skall godkännas av ECB-rådet. Rapporterna skall omfatta den statistiska behandlingen av avkastning på kapital, den finansiella balansen i betalningsbalansstatistiken och statistiken över utlandsställningen. Granskningen ligger till grund för ECB:s bedömning av kvaliteten på den statistik över betalningsbalansen som lämnas till ECB.