EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32005O0004
Guideline of the European Central Bank of 15 February 2005 amending Guideline ECB/2003/2 concerning certain statistical reporting requirements of the European Central Bank and the procedures for reporting by the national central banks of statistical information in the field of money and banking statistics (ECB/2005/4)
Europeiska centralbankens riktlinje av den 15 februari 2005 om ändring av riktlinje ECB/2003/2 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena för de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik (ECB/2005/4)
Europeiska centralbankens riktlinje av den 15 februari 2005 om ändring av riktlinje ECB/2003/2 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena för de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik (ECB/2005/4)
OJ L 109, 29.4.2005, p. 6–80
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Bulgarian: Chapter 10 Volume 007 P. 8 - 82
Special edition in Romanian: Chapter 10 Volume 007 P. 8 - 82
No longer in force, Date of end of validity: 02/09/2007; tyst upphävande genom 32007O0009
|
29.4.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 109/6 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE
av den 15 februari 2005
om ändring av riktlinje ECB/2003/2 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena för de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik
(ECB/2005/4)
(2005/326/EG)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5.1, artikel 12.1 och artikel 14.3 i denna, och
av följande skäl:
|
(1) |
En översyn av riktlinje ECB/2003/2 av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena för de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik (1) har visat att vissa ändringar är nödvändiga. |
|
(2) |
På grund av att bilaga III som innehöll leveransscheman för olika typer av statistik stryks, måste vissa ändringar göras av lagtexten och av bilagorna I och II. Bilaga III stryks, eftersom Europeiska centralbanken (ECB) hädanefter årligen, senast i slutet av september månad, kommer att informera de nationella centralbankerna om dessa leveransscheman avseenden dataöverföringar för påföljande år. |
|
(3) |
Bilaga V bör ändras så att rapporteringsordningen för kreditinstitut kommer i linje med den som används för de nationella centralbankerna och andra monetära finansinstitut. |
|
(4) |
I bilaga VI bör uttrycket ”strukturstatistiska indikatorer” ersättas med ”finansiella strukturindikatorer” för att undvika missförstånd. Detta skulle kunna uppstå eftersom Eurostat också tar fram en uppsättning strukturindikatorer som förs in i ECB:s databas. |
|
(5) |
Bilaga VII bör ändras så att posten ”statens innehav av eurosedlar och mynt” blir en memorandumpost med hög prioritet. Detta kommer att förbättra beräkningen av monetära aggregat. |
|
(6) |
Bilaga IX bör ändras så att den innehåller det rapporteringskrav avseende penningmängdens och bankstatistikens memorandumposter som behövs för den kvartalsvisa framställningen av finansräkenskaper för den monetära unionen (MUFA). |
|
(7) |
Bilaga X bör ändras vad gäller de värderingsregler som används vid värderingen av vissa finansiella instrument eftersom förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (2) ändrats. Därutöver bör tabell 5 ändras så att även justeringar av kvartalsvisa memorandumposter tas med. |
|
(8) |
Mot bakgrund av de nya justeringarna av kvartalsvisa memorandumposter som nu krävs enligt bilaga X bör även bilaga XIII ändras. |
|
(9) |
Bilaga XVI bör ändras så att leveransschemat för de uppgifter som skall rapporteras motsvarar schemat för statistiken över kassakravsbasen. |
|
(10) |
Bilaga XVIII bör ändras så att ett nytt krav införs för att tillhandahålla transaktionsuppgifter samt uppgifter om varje försäljning och inlösen av andelar/aktier emitterade av värdepappersfonder. Därutöver bör även ett krav avseende nya tidsserier som skall användas vid sammanställningen av MUFA inkluderas. |
|
(11) |
Bilaga XIX bör ändras så att en formel för värdering av nollkupongare inkluderas. |
|
(12) |
Ytterligare några ändringar krävs efter översynen, bl.a. på grund av de nya medlemsstaternas anslutning den 1 maj 2004 samt på grund av att vissa övergångsregler och undantag har gått ut. |
|
(13) |
I enlighet med artiklarna 12.1 och 14.3 i stadgan utgör ECB:s riktlinjer en integrerad del av gemenskapsrätten. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Riktlinje ECB/2003/2 ändras på följande sätt:
|
1) |
Artikel 2.1 skall ersättas med följande: ”1. De nationella centralbankerna skall i enlighet med förordning ECB/2001/13 sammanställa och rapportera två aggregerade balansräkningar för undersektorerna ’centralbank’ och ’andra MFI’ i sina respektive medlemsstater. Framför allt de uppgifter som skall rapporteras rörande balansräkningen för centralbanker definieras närmare i de överbryggande tabeller för penningmängds- och bankstatistik som finns i bilaga I. ECB använder för denna statistik uppgifter från sin egen balansräkning, motsvarande de uppgifter som de nationella centralbankerna rapporterar från sina balansräkningar. När de nationella centralbankerna sammanställer sina egna balansräkningar skall de följa förfarandena i bilaga II för den återkommande kontrollen av överensstämmelse mellan Eurosystemets aggregerade balansräkning vid månadsslut, som används för statistiska ändamål, och dess finansiella veckorapport, samt när de rapporterar utfallet av kontrollen till ECB. ECB skall följa samma förfarande när den sammanställer sin egen balansräkning. De statistiska uppgifterna skall rapporteras i enlighet med den årliga tidtabell som ECB tar fram och meddelar de nationella centralbankerna senast i slutet av september varje år.” |
|
2) |
Artikel 7.1 skall ersättas med följande: ”1. För att ECB regelbundet skall kunna utarbeta räntesatsstatistik för MFI skall de nationella centralbankerna rapportera uppgifter i enlighet med bilaga XX. De statistiska uppgifterna skall rapporteras i enlighet med den årliga tidtabell som ECB tar fram och meddelar de nationella centralbankerna senast i slutet av september varje år.” |
|
3) |
Bilagorna I, II, V, VII, X, XV, XVI, XIX och XX skall ändras i enlighet med bilaga I till den här riktlinjen. |
|
4) |
Bilaga III skall strykas. |
|
5) |
Bilaga VI skall ersättas med bilaga II till den här riktlinjen. |
|
6) |
Bilaga IX skall ersättas med bilaga III till den här riktlinjen. |
|
7) |
Bilaga XIII skall ersättas med bilaga IV till den här riktlinjen. |
|
8) |
Bilaga XVIII (med undantag för i) tabellen med rubriken ”Serier för andra än värdepappersfonder som skall rapporteras till ECB (nyckelindikatorer/minnesposter)” i tillägg 1 till denna, samt ii) tillägg 2 till denna) skall ersättas med bilaga V till den här riktlinjen. |
Artikel 2
Denna riktlinje träder i kraft den 17 februari 2005.
Artikel 3
Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 15 februari 2005.
På ECB-rådets vägnar
Jean-Claude TRICHET
ECB:s ordförande
(1) EUT L 241, 26.9.2003, s. 1. Riktlinjen i dess ändrade lydelse enligt riktlinje ECB/2004/1 (EUT L 83, 20.3.2004, s. 29).
(2) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning ECB/2004/21 (EUT L 371, 18.12.2004, s. 42).
BILAGA I
Bilagorna I, II, V, VII, X, XV, XVI, XIX och XX till riktlinje ECB/2003/2 skall ändras på följande sätt:
|
1) |
I bilaga I skall första stycket ersättas med följande: ’De nationella centralbankerna (NCB) och Europeiska centralbanken (ECB) använder vid sammanställningen av sin egen balansräkningsstatistik följande överbryggande tabeller för att löpande övervaka överensstämmelsen mellan å ena sidan aggregerade balansräkningar vid månadsslut för Eurosystemet som används för statistiska ändamål och å andra sidan dagliga finansiella uppgifter som används för räkenskapsändamål och likviditetsförvaltning. Denna statistiska information skall rapporteras i enlighet med den årliga tidtabell som ECB tar fram och meddelar de nationella centralbankerna senast i slutet av september varje år.’ |
|
2) |
Bilaga II skall ändras på följande sätt:
|
|
3) |
Bilaga V skall ändras på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4) |
Bilaga VII skall ändras på följande sätt:
|
|
5) |
Bilaga X skall ändras på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6) |
Bilaga XV skall ändras på följande sätt:
|
|
7) |
I bilaga XVI skall avsnittet ’Regelbunden rapportering av uppgifterna’ ersättas med följande: ’De tre tidsserierna för sektorn kreditinstitut avser stockuppgifter vid månadsslut och rapporteras till ECB månadsvis senast den NCB-bankdag som föregår början av uppfyllandeperioden. Serien rapporteras även om de berörda balansräkningsposterna inte är tillämpliga i medlemsstaten; detta är nödvändigt för en enhetlig behandling av posterna inom ramen för den konsoliderade balansräkningen (10). (10) Korrekt rapportering av icke-tillämpliga poster anges i bilaga XIII.’" |
|
8) |
Bilaga XIX skall ändras på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9) |
Bilaga XX skall ändras på följande sätt:
|
(5) Övriga EU-medlemsstaters valutor (exkl. DKK, SEK, GBP) ingår i denna kolumn.’
BILAGA II
"BILAGA VI
FINANSIELLA STRUKTURINDIKATORER
FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERINGSORDNING OCH SAMMANSTÄLLNING
Inledning
|
1. |
För att genomföra en regelbunden analys av bankstrukturen i Europeiska unionen (EU) behöver banktillsynskommittén uppgifter för sammanställning av strukturindikatorer. Listan över strukturindikatorer omfattar tjugonio serier. Tolv av dessa serier kan sammanställas utifrån uppgifter som redan är tillgängliga inom Europeiska centralbanken (ECB). Ytterligare fjorton indikatorer kan endast sammanställas med hjälp av ytterligare uppgifter som insamlas av nationella centralbanker (NCB), och de övriga tre indikatorerna sammanställs av Working Group on Banking Developments som använder andra icke-harmoniserade källor. |
|
2. |
I denna bilaga ges en rapporteringsordning och föreskrifter om sammanställning av de fjorton indikatorer som sammanställs med användning av uppgifter från NCB. Denna uppgiftsinsamling kommer att utgå från den information som redan är tillgänglig inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS). |
|
3. |
Den fullständiga listan över indikatorer finns nedan. De indikatorer som skall produceras med användning av tilläggsuppgifter från NCB markeras med fet text. TABELL 1 Strukturindikatorer uppdelade efter kategori av uppgiftskällor
|
Avsnitt 1. Rapporteringsordning
|
4. |
Den rapporteringsordning som skall användas för denna uppgiftsöverföring bifogas i tillägg 1. Uppgifter för att beräkna strukturindikatorer för kreditinstitut (KI) skall lämnas årligen. Uppgifterna, som hänför sig till föregående året, rapporteras senast i slutet av mars. Utgångspunkten är att detta tidskrav kan uppfyllas för samtliga indikatorer med undantag av indikator nr 3 ’antal anställda hos KI’, där uppgifterna om möjligt bör lämnas senast i slutet av maj varje år och avse föregående år. |
|
5. |
Den statistik som krävs utgörs som framgår av uppgifter i form av stockar, absoluta tal eller relationstal. Förutom stockar krävs att uppgifter för justering av flöden rapporteras, om de är tillgängliga. Vad gäller balansräkningsuppgifter avser flödesjusteringarna pris- och valutakursomvärderingar, nedskrivningar och avskrivningar, och omklassificeringar. För att förenkla rapporteringsordningen bör flödesjusteringarna rapporteras sammanlagt som en totalsiffra, utan ytterligare uppdelning efter kategori av justering. Om flödesuppgifter inte är tillgängliga kommer användarna att förlita sig på differenser mellan stockar som är justerade för valutakursförändringar (vilka beräknas av ECB). Flödesjusteringar kan inte tillämpas när det gäller absoluta tal och relationstal. |
|
6. |
I princip bör de uppgifter som insamlas täcka 100 % av de institut som definierats som ’KI’ (se avsnitt I.2 i del 1 i bilaga I till förordning ECB/2001/13). I de fall där rapporteringen i själva verket täcker mindre än 100 % av instituten på grund av principen ’cutting off the tail’ uppmanas de nationella centralbankerna att göra en uppräkning avseende den del som saknas så att de rapporterade uppgifterna ger 100 procents täckning. Härigenom blir indikatorerna jämförbara mellan medlemsstaterna och konsistenta med MFI:s balansräkningsuppgifter som räknas upp i enlighet med bilaga XIV. |
|
7. |
Enkla konsistenskontroller kommer att göras av ECB när uppgifterna inkommer. Om t.ex. indikator nr 18 är noll, måste också indikator nr 19 vara noll. Detta gäller på samma sätt för indikatorerna nr 20–21, 23–24 och 25–26. Dessutom kan jämförande kontroller göras mellan indikatorerna nr 18 och nr 23 och listan över MFI. Föreskrifter om överföringen bifogas i tillägg 2. |
Avsnitt 2. Föreskrifter om sammanställningen
|
8. |
NCB skall lämna uppgifter för 14 indikatorer (andra gruppen i tabell 1) enligt de begreppsmässiga och metodologiska föreskrifterna nedan. Det allmänna syftet är att se till att så långt som möjligt hålla sig till de statistiska principer som har antagits för sammanställningen av MBS-uppgifter (som används för flertalet indikatorer i den första gruppen i tabell 1). Uppgifter bör exempelvis aggregeras och inte konsolideras; hemvistprincipen skall utgå från den s.k. värdlandsansatsen; balansräkningsuppgifter skall rapporteras på bruttobasis osv. |
|
9. |
Nedan beskrivs de uppgifter som NCB skall lämna. NCB bör rapportera samtliga avvikelser från de definitioner och de föreskrifter som beskrivs nedan till ECB för övervakning av nationell praxis. Uppgifter om eventuella avvikelser skall rapporteras i sista kolumnen i rapporterna. |
|
10. |
Indikator nr 2: Antal lokala enheter (filialer) av KI. Denna indikator avser antalet filialer vid slutet av referensperioden. Definitionen av lokal enhet finns i förordning ECB/2001/13: ’Filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget’ (1). Indikatorn bör endast omfatta filialer som ägs av KI. Kontor av institutionella enheter som själva inte är KI skall inte ingå, även om de tillhör samma grupp som ett KI. Detta är nödvändigt för att undvika störningar i jämförelsen mellan denna indikator och t.ex. indikator nr 7 över KI:s samtliga tillgångar. |
|
11. |
För att uppnå konsistens bör samtliga NCB använda ECB:s definition. |
|
12. |
Indikator nr 3: Antal anställda i KI. Denna indikator avser genomsnittsantalet anställda under referensåret. Den definition som används för denna indikator ligger nära den som används av Eurostat (2). Uppgifter för denna indikator skall dock endast omfatta anställda av KI. Anställda av finansinstitut som inte är KI skall inte ingå, även om dessa institut tillhör samma grupp. |
|
13. |
Indikator nr 5: De fem största KI:s andel av totala tillgångar (CR5). Denna indikator avser koncentrationen i banksektorn. Användarna har uttryckt en önskan om att använda en konsoliderad ’gruppansats’ för beräkning av denna indikator, i vilken två eller fler institut som tillhör samma grupp räknas som ett enda institut. En sådan ansats kan för närvarande inte tillämpas om MBS-uppgifter används av två skäl. För det första är MBS-uppgifter icke-konsoliderade (3), och det vore därför inte möjligt att ta med balansräkningar för andra grupper av institut eller att netta gruppinterna tillgångar och skulder. För det andra skulle uppgifter om ägande i vart fall inte vara tillgängliga och skulle behöva hämtas från tillsynskällor. |
|
14. |
Av dessa skäl bör NCB hålla sig till en okonsoliderad ’aggregerad’ ansats för beräkning av indikator nr 5, och bör sålunda: 1) rangordna rapporterande KI:s balansomslutning, 2) beräkna summan av de fem största balansomslutningarna och summan av samtliga balansomslutningar och 3) dividera dessa två siffror. De uppgifter som skall rapporteras till ECB bör uttryckas i procenttal (exempelvis bör ett värde på 72,4296 % rapporteras som 72,4296 och inte som 0,7243). Även om sammansättningen av de fem största bankerna kan variera i tiden bör NCB endast rapportera andelen av de fem största KI vid en given tidpunkt (slutet av december av referensåret). |
|
15. |
Indikator nr 6: Herfindahl-index för KI:s samtliga tillgångar. I likhet med föregående indikator hänför sig denna indikator till koncentrationen i banksektorn. NCB bör så långt det går följa en ’aggregerad’ ansats. Beräkningen av denna indikator skulle vara helt exakt endast om den individuella balansräkningen för varje KI vore tillgänglig. Eftersom MBS-ramen tillåter att grupper av KI i undantagsfall rapporteras på konsoliderad basis kan det dock inträffa att inte all nödvändig statistisk information är tillgänglig (detta skulle kunna vara fallet för Rabobank i Nederländerna). I detta fall bör beräkningen av Herfindahl-indexet inbegripa den aggregerade balansräkningen för varje KI som ingår i gruppen, kanske med hjälp av räkenskapsuppgifter ur årsredovisningar för dessa institut. Det är också möjligt att inte alla KI i ’tail’ rapporterar uppgifter för slutet av året. I så fall bör uppgifterna räknas upp. |
|
16. |
Herfindahl-index erhålls genom att summera kvadraterna av samtliga KI:s marknadsandelar i banksektorn och skall rapporteras till ECB enligt följande formel: 
i vilket: n = totala antalet KI i landet Xi = summa tillgångar av KI
|
= summa tillgångar för alla KI i landet.|
17. |
Indikator nr 15: Summa placeringar av försäkringsföretag. Vid framtagandet av denna indikator (4) definieras ett försäkringsföretag som ett företag som har erhållit auktorisation i enlighet med artikel 6 i rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (5) eller artikel 6 i rådets första direktiv 79/267/EEG av den 5 mars 1979 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse (6). Återförsäkring ingår ej. Uppgifterna avser dessa bolags totala finansiella tillgångar, vilka härleds genom att från den aggregerade balansomslutningen subtrahera icke-finansiella tillgångar (anläggningstillgångar). Om det är nödvändigt bör siffrorna räknas upp för att åstadkomma 100 procents täckning. Om separata uppgifter över försäkringsföretag inte är tillgängliga kan denna indikator kombineras med indikator nr 17 ’summa tillgångar förvaltade av pensionsinstitut’ för att bilda en enda indikator. NCB bör markera serien om rapportering sker i ’kombinerad’ form. |
|
18. |
Indikator nr 17: Summa tillgångar förvaltade av pensionsinstitut. Dessa uppgifter avser den aggregerade balansomslutningen av s.k. autonoma pensionsinstitut, dvs. särskilda institutionella enheter vars huvudsakliga verksamhet utgörs av fondering av pensioner; dessa är inte försäkringsföretag (7). Om särskilda uppgifter för pensionsinstitut inte är tillgängliga kan denna indikator kombineras med indikator nr 15 till en enda indikator. I detta fall bör ’uppgift saknas’ anges för indikator nr 17. |
|
19. |
Indikator nr 18: Antal filialer till KI från EES-länder. Denna indikator avser antalet filialer till KI med hemvist i andra EEA-länder, dvs. inhemska filialer ingår ej. Om ett kreditinstitut har fler än en filial i ett visst land räknas dessa som en. Eftersom uppgifter insamlade för listan över MFI har tillhandahållits ECB först från januari 1999 bör NCB lämna de saknade uppgifterna för årssluten 1997 och 1998. NCB bör se till att uppgifter fr.o.m. slutet av 1999 är konsistenta med de uppgifter som rapporteras inom ramen för listan över MFI. |
|
20. |
Indikator nr 19: Summa tillgångar av filialer till KI från EES-länder. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de filialer som täcks av indikator nr 18. |
|
21. |
Indikator nr 20: Antal dotterbolag till KI från EES-länder. Denna indikator avser antalet dotterbolag som kontrolleras av KI med hemvist i andra EEA-länder, dvs. inhemska dotterbolag ingår ej. ECB:s definition av dotterbolag framgår av förordning ECB/2001/13: ’Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till …’. Inte alla dotterbolag räknas utan endast de som själva är KI. |
|
22. |
Indikator nr 21: Summa tillgångar av dotterbolag till KI från EES-länder. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de dotterbolag som täcks av indikator nr 20. |
|
23. |
Indikator nr 23: Antal filialer till KI från tredjeland. Denna indikator avser antalet inhemska filialer till KI från tredjeland. ’Tredjeland’ är länder som inte ingår i EEA. Om en bank har fler än en filial i ett visst land räknas de som en enda. Återigen bör NCB se till att uppgifterna är konsistenta med dem som rapporteras inom ramen för listan över MFI. |
|
24. |
Indikator nr 24: Summa tillgångar av filialer till KI från tredjeland. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de filialer som täcks av indikator nr 23. |
|
25. |
Indikator nr 25: Antal filialer till KI från tredjeland. Denna indikator avser antalet dotterbolag med hemvist i sitt nationella territorium som kontrolleras av KI med hemvist i tredjeland. |
|
26. |
Indikator nr 26: Summa tillgångar av filialer till KI från tredjeland. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de dotterbolag som täcks av indikator nr 25. |
Tillägg 1
Rapporteringsordning för de 14 finansiella strukturindikatorer som sammanställs med användning av uppgifter lämnade av NCB
Land: …
Referensår: …
|
Indikator |
Stock |
Flödesjustering |
Avvikelser från definitioner |
||
|
|
– |
|
||
|
|
– |
|
||
|
|
– |
|
||
|
|
– |
|
||
|
|
|
|
||
|
|
|
|
||
|
|
– |
|
||
|
|
|
|
||
|
|
– |
|
||
|
|
|
|
||
|
|
– |
|
||
|
|
|
|
||
|
|
– |
|
||
|
|
|
|
Tillägg 2
Elektronisk överföring av finansiella strukturindikatorer för banker – nyckelfamiljkoden: ECB_SSI1
Nyckelfamiljen för finansiella strukturindikatorer avser strukturindikatorerna för kreditinstitut (’KI’) och sektorerna ’försäkringsföretag’ och ’pensionsinstitut’ i Europeiska unionens (EU) medlemsstater. Den har utformats på sådant sätt att den så långt som möjligt utgår från nyckelgruppens kodlistor och värden som redan definierats för balansräkningsstatistiken (BSI-statistiken).
Avsnitt 1. Dimensioner
I följande tabell beskrivs de dimensioner som används i ECB_SSI1-nyckelfamiljen. För SSI-statistiken har åtta dimensioner som är nödvändiga för att identifiera tidsserierna fastställts.
TABELL 1
Dimensioner som används i nyckelfamiljen ECB_SSI1
|
Position i nyckeln |
Begrepp (minnesstöd) |
Begreppsnamn |
Värde format |
Kodlista (minnesstöd) |
Kodlistans namn |
|
1 |
FREQ |
Frekvens |
AN1 |
CL_FREQ |
Frekvens (BIS, ECB) |
|
2 |
REF_AREA |
Referensområde |
AN2 |
CL_AREA_EE |
Område (Eurostat BoP, ECB) |
|
3 |
REF_SECTOR |
ENS 95 referenssektoruppdelning |
AN4 |
CL_ESA95_SECTOR |
ENS 95 referenssektoruppdelning (ECB) |
|
4 |
SSI_INDICATOR |
Finansiella strukturindikators ’namn’ |
AN3 |
CL_SSI_INDICATOR |
Finansiell strukturindikator (ECB) |
|
5 |
DATA_TYPE |
Uppgiftskategori |
AN1 |
CL_DATA_TYPE |
Penningmängds- och bankstatistisk uppgift, flöde och position (ECB, BIS) |
|
6 |
COUNT_AREA |
Motpartsområde |
AN2 |
CL_AREA_EE |
Område (Eurostat BoP, ECB) |
|
7 |
CURRENCY_TRANS |
Transaktionsvaluta |
AN3 |
CL_CURRENCY |
Valuta (ECB, BIS, Eurostat BoP) |
|
8 |
SERIES_DENOM |
Seriens denominering eller specialkalkyl |
AN1 |
CL_SERIES_DENOM |
Seriens denominering eller specialkalkyl (ECB) |
Värdet för var och en av de åtta statistikdimensionerna hämtas från motsvarande kodlista. Enligt ovanstående tabell hämtas t.ex. värdet för dimensionen REF_AREA (referensområde) från kodlistan CL_AREA_EE. Dimensionerna i nyckelfamiljen ECB_SSI1 beskrivs nedan i samma ordning som de uppträder i nyckeln.
Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)
Denna dimension anger den rapporterade tidsseriens frekvens. Det värde som används i ECB_SSI1-nyckelgruppen är ’A’ för årliga uppgifter och hämtas i kodlistan CL_FREQ.
Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)
Denna dimension avser det land där den rapporterande institutionen har sin hemvist. Kodlistan i detta sammanhang, CL_AREA_EE, innefattar den vedertagna ISO-landsförteckningen och ytterligare några värden som beskrivs under punkt 6 (dimension nr 6: Motpartsområde). Den undergrupp av värden som används i ECB_SSI1-nyckelgruppen motsvarar medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU).
Dimension nr 3: Referenssektoruppdelning enligt ENS 95 (REF_SECTOR; längd: fyra tecken)
Denna dimension anger strukturindikatorernas referenssektor och hänför sig till kodlista CL_ESA95_SECTOR: För närvarande används en undergrupp med fyra värden: kreditinstitut (definierade enligt gemenskapslagstiftningen) (’122C’), försäkringsföretag och pensionsinstitut (’1250’) och separat försäkringsföretag (’1251’) och pensionsinstitut (’1252’).
Dimension nr 4: Finansiella strukturindikatorers ’name’ (namn) (SSI_INDICATOR; längd: tre tecken)
Denna dimension motsvarar listan över indikatorer och hänför sig till kodlistan CL_SSI_INDICATOR. De värden som tilldelas de olika indikatorerna anges med ett prefix. Värdet ’H’ används för Herfindahl-indexet, värdet ’N’ för alla indikatorer som uttrycks i absoluta tal, värdet ’S’ för de serier som uttrycks i andelar och slutligen värdet ’T’ för ’summa tillgångar’.
Dimension nr 5: Typ av uppgift (DATA_TYPE; längd: ett tecken)
Denna dimension beskrivs i kodlistan CL_DATA_TYPE och anger den typ av uppgift som skall rapporteras: brutto stockar (’1’), omklassificering och andra justeringar (’5’), andra omvärderingsjusteringar (’7’) och ospecificerat (’X’). Värdet ’X’, ospecificerat, används för rapportering av relationstal och indexserier. Värdet ’1’, stockar, används för rapportering av absoluta tal och stockserier (t.ex. antal anställda, summa tillgångar).
Justeringsuppgifter tillämpas endast när det gäller BSI-serier, de tillämpas och rapporteras ej för absoluta tal, relationstal eller index.
Omklassificeringar och justeringar omfattar förändringar i tillgångarna och skulderna i balansräkningen för den rapporterande sektorn som en följd av 1) förändringar i den rapporterande populationen, 2) omstrukturering av företag, 3) omklassificering av tillgångar och skulder och 4) rättelse av sådana rapporteringsfel som av tekniska skäl inte kan avlägsnas från stockuppgifterna för hela den period som berörs. Närmare bestämt kommer omklassificeringar för året 2001 att täcka förändringarna till följd av Greklands tillträde till euroområdet.
Andra justeringar för omvärdering omfattar förändringar i priser/kurser för värdepapper som emitterats, sålts eller innehavet och förändringar till följd av att lån som nedskrivits eller avskrivits tas bort ur balansräkningen.
Dimension nr 6: Motpartsområde (COUNT_AREA; längd: två tecken)
Denna dimension avser hemvisten för strukturindikatorns motposter. Den kod som är knuten till detta begrepp är CL_AREA_EE, som innehåller den vedertagna ISO-landsförteckningen och ytterligare värden (t.ex. ’U6’ – inhemska: samma land som det rapporterande KI). Vid tillämpning av ECB_SSI1-nyckelgruppen används följande undergrupp av värden: inhemskt (hemvists- eller referensområdet) (’U6’), andra länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA) (samtliga länder med undantag av referensområdet) (’A0’) och länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (’A7’) för rapportörer såväl i euroområdet som i länder utanför euroområdet.
Dimension nr 7: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)
Denna dimension anger i vilken valuta strukturindikatorerna är uttryckta. Kodlistan här är CL_CURRENCY. I ECB_SSI1-nyckelgruppen används endast värdet ’Z01’ för samtliga valutor och ’Z0Z’ för icke-tillämpligt.
Dimension nr 8: Seriens denominering eller specialberäkning (SERIES_DENOM; längd: ett tecken)
Denna dimension anger om den rapporterade serien uttrycks i nationell valuta eller i den gemensamma valutan (euro). Detta begrepp tillämpas endast för BSI-serier (t.ex. ’summa tillgångar’). Endast tre värden från kodlistan CL_SERIES_DENOM används i ECB_SSI1-nyckelgruppen – ’N’ för nationell valuta, ’E’ för euro och ’Z’ icke tillämpligt. Icke-EMU-medlemsstater och Grekland (för perioden t.o.m. år 2000) kommer att använda koden ’N’, och kod ’E’ används av medlemsstater i euroområdet (inbegripet Grekland med början år 2001).
I tillägg 3 ges en fullständig lista över de serienycklar som skall användas vid överföringen till ECB.
Avsnitt 2. Attributen
Förutom de åtta dimensioner som definierar koden har även ett antal attribut fastställts (8 14). Dessa medföljer på olika nivåer den information som utväxlas:
TABELL 2
Nyckelfamilj (ECB_SSI1) för finansiella strukturindikatorer: kodade och okodade attribut
|
Tillämpningsnivå |
Statistiskt begrepp |
Värdeformat |
Kodlista |
||
|
Attribut på syskonnivå (utväxlas med hjälp av FNS-grupp) |
|||||
|
Syskon |
TITLE_COMPL |
Titelkomplement |
AN..1050 |
Okodat |
|
|
Syskon |
UNIT |
Enhet |
AN..12 |
CL_UNIT |
Enhet (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Syskon |
UNIT_MULT |
Enhetsmultiplikator |
AN..2 |
CL_UNIT_MULT |
Enhetsmultiplikator (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Syskon |
DECIMALS |
Decimaler |
N1 |
CL_DECIMALS |
Decimaler (BIS, ECB) |
|
Syskon |
TITLE |
Titel |
AN..70 |
Okodat |
|
|
Syskon |
NAT_TITLE |
Titel på nationellt språk |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Syskon |
COMPILATION |
Sammanställning |
AN..1050 |
Okodat |
|
|
Syskon |
COVERAGE |
Täckning |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Attribut på tidsserienivå (utväxlas med hjälp av FNS-grupp) |
|||||
|
Tidsserie |
COLLECTION |
Insamlingsindikator |
AN1 |
CL_COLLECTION |
Insamlingsindikator (BIS, ECB) |
|
Tidsserie |
AVAILABILITY |
Tillgänglighet |
AN1 |
CL_AVAILABILITY |
Organisationstillgänglighet (BIS, ECB) |
|
Tidsserie |
DOM_SER_IDS |
Inhemskt serie-ID |
AN..70 |
Okodat |
|
|
Tidsserie |
BREAKS |
Avbrott |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Attribut på observationsnivå (utväxlas tillsammans med data i huvudsegment ARR) |
|||||
|
Observation |
OBS_STATUS |
Observationsstatus |
AN1 |
CL_OBS_STATUS |
Observationsstatus (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Observation |
OBS_CONF |
Observationskonfidentialitet |
AN1 |
CL_OBS_CONF |
Observationskonfidentialitet (Eurostat BoP, ECB) |
|
Observation |
OBS_PRE_BREAK |
Observationsvärde före brott |
AN..15 |
Okodat |
|
|
Observation |
OBS_COM |
Observationskommentar |
AN..350 |
Okodat |
|
Dessutom kännetecknas vart och ett av dessa attribut av några tekniska egenskaper, som listas i följande tabell.
TABELL 3
NCB:s rapportering till ECB. För ECB_SSI1-nyckelgruppen gemensamma attributegenskaper
|
|
Status |
Första värdet bestäms av … (10) |
Kan modifieras av NCB |
|
TITLE_COMPL |
M |
ECB |
Nej |
|
UNIT |
M |
ECB |
Nej |
|
UNIT_MULT |
M |
ECB |
Nej |
|
DECIMALS |
M |
ECB |
Nej |
|
TITLE |
C |
ECB |
Nej |
|
NAT_TITLE |
C |
NCB |
Ja |
|
COMPILATION |
C |
NCB |
Ja (9) |
|
COVERAGE |
C |
NCB |
Ja (9) |
|
COLLECTION |
M |
ECB |
Nej |
|
AVAILABILITY |
M |
ECB/NCB |
Ja |
|
DOM_SER_IDS |
C |
NCB |
Ja |
|
BREAKS |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_STATUS |
M |
NCB |
Ja |
|
OBS_CONF |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_PRE_BREAK |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_COM |
C |
NCB/ECB |
Ja |
|
|
M: Obligatorisk; C: Villkorlig |
|
|
Nedan följer en beskrivning av varje attribut inbegripet referenskodlistan (anges med versaler som CL_****) i förekommande fall.
Avsnitt 2.1 Attribut på syskonnivå
Obligatoriska:
|
— |
TITLE_COMPL (titeltillägg) (okodat): Titeltillägget fastställs, lagras och distribueras av ECB (på engelska med en maximal längd av 1 050 tecken). Om en NCB skulle vilja ändra det kan en revidering ske efter konsultation med ECB. Denna revidering kommer dock att göras av ECB. |
|
— |
UNIT (enhet) (kodlista: CL_UNIT): Genom detta attribut tilldelas den rapporterade uppgiften en måttenhet. EMU-medlemsstater rapporterar i förekommande fall i euro, och ECB tilldelar detta attribut ’EUR’ (DENOM = ’EUR’). För medlemsstat som inte deltar i EMU är värdet för detta attribut lika med motsvarande nationell valuta. För de serier som rapporteras som absoluta tal och för indexet sätter ECB detta attributvärde till ’UNITS’, och för serier som rapporteras som procenttal till värdet ’PC’. |
|
— |
UNIT_MULT (enhetsmultiplikator): (kodlista: CL_UNIT_MULT): Detta attribut anger om serien uttrycks i miljoner (UNIT_MULT = ’6’), miljarder (UNIT_MULT = ’9’) osv. NCB rapporterar uppgifterna om KI:s BSI-serier i miljoner, och ECB sätter attributets värde till ’6’ (UNIT_MULT = ’6’). För de serier som rapporteras som absoluta tal, som procenttal eller som index sätter ECB värdet till ’0’ (UNIT_MULT = ’0’). |
|
— |
DECIMALS (decimaler) (kodlista: CL_DECIMALS): Detta attribut anger antalet decimaler som gäller för uppgifterna. NCB rapporterar BSI-serierna och de serier som uttrycks i absoluta tal med 0 decimaler, och ECB sätter attributets värde för dessa serier till ’0’ (således DECIMALS = ’0’). Indexserierna och de serier som uttrycks i procenttal kommer att rapporteras med fyra decimaler, och ECB sätter värdet för dessa seriers attribut till ’4’ (således DECIMALS = ’4’). |
Villkorliga:
|
— |
TITLE (titel) (okodat): Detta attribut medger bara ett begränsat antal tecken (högst 70). Eftersom utrymmet är begränsat används i stället TITLE COMPLEMENT som det obligatoriska attributet. TITLE-attributet skulle framöver kunna användas för att göra korta titlar. |
|
— |
NAT_TITLE (nationell titel) (okodat): NCB kan använda detta attribut för att ge en exakt beskrivning och andra kompletterande förtydliganden på det nationella språket. Även om användningen av gemener och versaler inte skapar några svårigheter måste användningen av tecken med accent och vidgade alfanumeriska symboler ännu testas innan de kan tas i reguljärt bruk. |
|
— |
COMPILATION (sammanställning) (okodat): Detta attribut används för att ge en detaljerad förklaring i text av sammanställningsmetoder, viktning, statistiska förfaranden, typ av index osv.:
|
|
— |
COVERAGE (täckning) (okodat): Detta attribut beskriver den rapporterande populationens täckning för olika kategorier av institut. En beskrivning bör ges av institutens kategori för de olika indikatorerna. Om det är känt att täckningen inte är heltäckande ges en skattning av marknadsandelarna. Vidare skall anges om siffrorna har räknats upp. |
Avsnitt 2.2 Attribut på tidsserienivå
Obligatoriska:
|
— |
COLLECTION (insamling) (kodlista: CL_COLLECTION): Detta attribut ger en förklaring av den tidpunkt när observationerna insamlas (t.ex. början, mitten eller slutet av en period). Det anger också om uppgifterna utgör genomsnitt eller den högsta resp. lägsta observationen under en given period etc. ECB fastställer SSI-serierna som ’vid periodens slut’ (COLLECTION = ’E’). |
|
— |
AVAILABILITY (tillgång) (kodlista: CL_AVAILABILITY): Detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan utlämnas. När specialhantering är nödvändig för vissa uppgifter kan attributet OBSERVATION CONFIDENTIALITY användas (se nedan). |
Villkorliga:
|
— |
DOM_SER_IDS (inhemskt serie-ID) (okodat): Detta attribut medger hänvisning till den kod som används i nationella databaser för den berörda serien (dessutom kan formler som använder nationella referenskoder specificeras). |
|
— |
BREAKS (brott i tidsserien) (okodat): Detta attribut ger en beskrivning av brott och större förändringar i fråga om seriens insamling, täckning och sammanställning. Vid avbrott är det önskvärt att det meddelas i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara (högst 350 tecken). |
Avsnitt 2.3 Attribut på observationsnivå
Obligatoriska:
|
— |
OBS_STATUS (observationsstatus) (kodlista CL_OBS_STATUS): De nationella centralbankerna anger ett observationsstatusvärde för varje observation de rapporterar. Detta attribut är obligatoriskt och skall tillhandahållas vid varje dataöverföring för varje individuell observation. När NCB reviderar värdet för detta attribut rapporteras såväl observationsvärdet (även om det är oförändrat) som markeringen för det nya observationsvärdet. I följande förteckning beskrivs de för statistiken förväntade värdena (enligt den överenskomna ordningsföljden) för dessa attribut:
|
|
— |
Om två egenskaper enligt ovan är tillämpliga på en observation, rapporteras den viktigaste. Om exempelvis en observation såväl har ett tillfälligt värde som utgör resultat av en skattning ges företräde åt egenskapen ’skattning’ och markeringen ’E’ används. |
Villkorliga:
|
— |
OBS_CONF (observationens konfidentialitet) (kodlista: CL_OBS_CONF): Om en NCB vill tilldela en eller flera observationer konfidentiell status kan den använda attributet OBSERVATION CONFIDENTIALITY. I förekommande fall kan värdet av detta attribut av avsändaren modifieras samtidigt med dataöverföringen. |
|
— |
OBS_PRE_BREAK (värdet före brott i serie): Detta attribut innehåller observationsvärdet före brott i serie och är i likhet med observationen ett numeriskt fält. Det används när avbrott i en serie föreligger. |
|
— |
OBS_COM (kommentar till observation) (okodat): Detta attribut kan användas för att ge textkommentar på observationsnivå (t.ex. för att beskriva en skattning eller ett antagande avseende en specifik observation, beroende på att uppgifter saknas. En eventuell onormal observation förklaras eller detaljer lämnas angående en förändring i en rapporterad tidsserie). |
Flödesjusteringsuppgifter rapporteras om de är tillgängliga för indikatorerna nr 17, 19, 21, 24 och 26. Flödesjusteringar avser prisförändringar, avskrivningar, nedskrivningar och omklassificeringar.
Avsnitt 3. Revideringspolicy
NCB kan behöva revidera de uppgifter som rapporterats. Följande allmänna regler tillämpas:
|
— |
Vid alla regelbundna årliga uppgiftsöverföringar kan förutom det senaste året även såväl ’vanliga’ (dvs. revideringar av uppgifter för föregående året) som ’historiska’ revideringar sändas. |
|
— |
I undantagsfall kan historiska revideringar som i betydande grad förbättrar uppgifternas kvalitet emottas under loppet av året. |
|
— |
När det är fråga om betydande revideringar måste en skriftlig förklaring lämnas till ECB. |
Tillägg 3
TABELL 1
Stockuppgifter
Strukturindikatorer
|
Indikatorer |
1. Inom landet |
2. Andra EES-länder |
3. Utanför EES |
|||
|
KI |
Försäkringsföretag och pensionsinstitut |
KI |
KI |
|||
|
Totalt |
Försäkringsföretag |
Pensionsinstitut |
||||
|
Antal anställda av KI |
S1 |
|
||||
|
Antal filialer till KI |
S2 |
|
S3 |
S4 |
||
|
Antal dotterbolag till KI |
|
S5 |
S6 |
|||
|
Herfindahl-index för KI:s summa tillgångar (CR5) |
S7 |
|
||||
|
5 största KI:s andel av summa tillgångar |
S8 |
|
||||
|
Summa tillgångar (8 14) |
|
S9* |
S10 |
S11 |
|
|
|
Summa tillgångar av filialer |
|
S12 |
S13 |
|||
|
Summa tillgångar av dotterbolag |
|
S14 |
S15 |
|||
TABELL 2
Justeringsuppgifter
Serienycklar för finansiella strukturindikatorer
|
Indikatorer |
1. Inom landet |
2. Andra EES-länder |
3. Utanför EES |
|||
|
KI |
Försäkringsföretag och pensionsinstitut |
KI |
KI |
|||
|
Totalt |
Försäkringsföretag |
Pensionsinstitut |
||||
|
Omklassificeringar och andra justeringar |
||||||
|
Summa tillgångar |
|
S16 |
S17 |
S18 |
|
|
|
Summa tillgångar av filialer |
|
S19 |
S20 |
|||
|
Summa tillgångar av dotterbolag |
|
S21 |
S22 |
|||
|
Andra omvärderingsjusteringar |
||||||
|
Summa tillgångar |
|
S23 |
S24 |
S25 |
|
|
|
Summa tillgångar av filialer |
|
S26 |
S27 |
|||
|
Summa tillgångar av dotterbolag |
|
S28 |
S29 |
|||
|
För pre-ins och Grekland före 2001 används koden ’N’ som ’denomineringsvaluta’ i serienyckelns sista dimension istället för ’E’. |
||||||
(1) Denna variabel insamlas också av Eurostat, men med lång eftersläpning. Eurostat använder följande definition av lokal enhet: Ett företag eller del därav (t.ex. verkstad, fabrik, lokal, kontor, gruva eller förråd) beläget på en viss geografisk plats. På eller från denna plats sker ekonomisk verksamhet i vilken – med vissa undantag – en eller flera personer arbetar (även om det endast är deltidsarbete) för ett och samma företag. Se Eurostat: Methodological manual för statistics on credit institutions (Metodhandbok för statistik om kreditinstitut), upplaga 1.8, december 2001, s. 11 och 23. Denna handbok kan på begäran erhållas från Eurostat, dock endast på engelska.
(2) Denna indikator samlas även in av Eurostat, som använder följande definition: ’Antal sysselsatta definieras som det totala antalet personer som arbetar i den observerade enheten (inbegripet arbetande ägare, delägare som regelbundet arbetar i enheten samt obetald familjearbetskraft), samt personer som arbetar utanför enheten men tillhör den och får betalt av den (t.ex. försäljare, leveranspersonal, grupper för reparation och underhåll). Det omfattar personer som är frånvarande under en kort tid (t.ex. på grund av sjukledighet, semester eller särskild ledighet) och strejkande, men inte dem som är frånvarande på obestämd tid. Det omfattar också deltidsarbetare som betraktas som sådana enligt det berörda landets lagstiftning och som står upptagna på lönelistan, jämte säsongsarbetare, lärlingar, praktikanter och hemmaarbetande som står upptagna på lönelistan. Antalet sysselsatta omfattar inte personer som tillhandahålls enheten av andra företag, personer som utför reparations- och underhållsarbeten vid den observerade enheten för andra företags räkning, samt dem som fullgör obligatorisk militärtjänst. Med obetald familjearbetskraft avses personer som bor tillsammans med enhetens ägare och arbetar regelbundet för enheten men inte har ett anställningskontrakt och inte tar emot ett fastlagt belopp för det arbete de utför. Detta omfattar endast de personer som inte står upptagna på ett annat företags lönelista där de har sin huvudsysselsättning. Märk att det för att uppgifterna skall vara jämförbara är nödvändigt att ange huruvida frivillig arbetskraft räknats med under denna rubrik eller inte (kommissionens förordning (EG) nr 2700/98 om definitioner av uppgifter för statistik över företagsstrukturer, kod 16110). Kommentarer: Placeringen på företagsnivå måste när det gäller företagsgrupper säkras genom en fördelningsnyckel (verkställande direktörer skall ingå; icke-anställda aktörer skall ej ingå). Antalet anställda mäts som årsgenomsnitt.’ Se Eurostat: Methodological manual för statistics on credit institutions (Metodhandbok för statistik om kreditinstitut), upplaga 1.8, december 2001, s. 34.
(3) Förordning ECB/2001/13 tillåter dock ett undantag, nämligen rapportering av konsoliderade balansräkningsuppgifter för grupper av kreditinstitut (t.ex. Rabobank i Nederländerna).
(4) I ENS 95 är motsvarande sektor för denna indikator S. 125a. Definition enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995, som ingår i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1).
(5) EGT L 228, 16.8.1973, s. 3. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(6) EGT L 63, 13.3.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(7) I ENS 95 är motsvarande sektor för denna indikator S. 125b.
(8) Attribut är statistiska begrepp som ger tilläggsinformation i kodad form (t.ex. enheten) eller okodad form (t.ex. metod för sammanställning) om de uppgifter som överförs. ’Obligatoriskt’ hänför sig till de attribut för vilka värdena är kända för samtliga deltagare. ’Villkorligt’ hänför sig till de attribut som definieras endast om de är kända i den rapporterande institutionen (t.ex. inhemsk serie-ID) eller när de är relevanta (t.ex. sammanställning, avbrott). Attributvärdena skall endast förmedlas när de fastställs för första gången och när de ändras. Endast observations status är med vid varje utbyte, knuten till observationen.
(9) Ändringar meddelas ansvarig avdelning inom ECB per fax/e-post.
(10) Med ECB avses ECB:s generaldirektorat för statistik.
(11) När en tidsserie (eller en del därav), beroende på lokal marknadspraxis eller den legala ramen, inte är relevant (den underliggande företeelsen existerar inte), rapporteras ett saknat värde (’–’) med observationsstatus ’M’.
(12) När uppgifter för en tidsserie, beroende på lokala statistikförhållanden, inte insamlas på specifika tidpunkter eller för hela tidsseriens längd (den underliggande företeelsen existerar men bevakas inte statistiskt), rapporteras ett saknat värde (’–’) med observationsstatus ’L’ för varje period.
(13) Dessa observationer antar definitiva värden (observationsstatus ’A’) i en senare fas. De nya reviderade värdena stryker de tidigare tillfälliga observationerna.
(14) För pre-ins och Grekland före 2001 används koden ’N’ som ’denomineringsvaluta’ i serienyckelns sista dimension i stället för ’E’.
BILAGA III
”BILAGA IX
MEMORANDUMPOSTER SOM SKALL RAPPORTERAS
Rapporteringsschema
|
1. |
Memorandumposterna i denna bilaga ingår i nyckelfamiljen ’balansräkningsposter’ (BSI), som beskrivs i bilaga XIII. Serierna skall rapporteras månadsvis (posterna i avsnitt I och II) eller kvartalsvis (posterna i avsnitt III) och inom samma tidsram som den obligatoriska månadsvisa och kvartalsvisa balansräkningsstatistiken för sektorn ’monetära finansinstitut’ (MFI) i enlighet med förordning ECB/2003/13. |
I. Memorandumposter för härledning och bedömning av monetära aggregat och motposter
|
2. |
För sammanställningen av de monetära aggregaten och finansräkenskaperna (MUFA) för euroområdet rapporterar de nationella centralbankerna (NCB) statistisk information över ytterligare uppdelning av ’utelöpande sedlar och mynt’, ’utgivna skuldebrev’ och ’övriga tillgångar/skulder’. Dessa memorandumposter med hög prioritet visas som celler med tjocka väggar i tabellerna A och B och definieras nedan. De övriga memorandumposterna behövs för en mer detaljerad analys av MFI:s balansräkningsstatistik. |
3. Utelöpande sedlar och mynt, därav eurosedlar, sedlar med nationell denominering, mynt, mynt denominerade i euro samt mynt med nationell denominering (M1–M5)
|
— |
Eurosedlar (M1) är utgivna eurosedlar som ingår i posten ’utelöpande sedlar och mynt’. |
|
— |
Sedlar med nationell denominering (M2) är sedlar denominerade i det föregående systemets valutor utgivna av NCB före den 1 januari 2002 som inte ännu har blivit inlösta hos NCB. Rapporteras fr.o.m. januari 2002, under minst hela året 2002. |
|
— |
Mynt (M3) hänför sig till beloppet av mynt i euro, utgivna av nationella myndigheter (NCB/staten) och rapporterade som del av posten ’utelöpande sedlar och mynt’ i NCB:s balansräkning. |
|
— |
Mynt denominerade i euro (M4) är mynt denominerade i euro utgivna av nationella myndigheter (NCB/staten). |
|
— |
Mynt med nationell denominering (M5) är mynt denominerade i det föregående systemets valutor utgivna av nationella myndigheter (NCB/staten) före den 1 januari 2002 som inte ännu har blivit inlösta hos NCB. |
4. Innehavare av omsättningsbara värdepapper utgivna av Europeiska centralbanken (ECB)/NCB (M6–M8)
Skuldebrev utgivna av ECB/NCB som har delats upp efter innehavarens hemvist, enligt följande tredelning: inhemska motparter, andra EMU-medlemsstater och övriga utlandet.
5. Upplupna belopp på inlåning (M9, M38)
Upplupen ränta på inlåning redovisas i den takt den ackumuleras (dvs. på ackumuleringsbasis) och inte när den faktiskt betalas (dvs. på kassabas).
6. Upplupna belopp på utlåning (M38, M42)
Upplupen ränta på utlåning redovisas i den takt den ackumuleras (dvs. på ackumuleringsbasis) och inte när den faktiskt erhålls (dvs. på kassabas).
TABELL A
Uppgifter från ECB/NCB (stockar) (1)
|
|
Inhemska motparter |
Andra EMU-medlemsstater |
Övriga världen |
Ofördelat |
||
|
SKULDER |
||||||
|
8 Utelöpande sedlar och mynt |
||||||
|
Därav sedlar |
|
|||||
|
|
M1 |
||||
|
|
M2 |
||||
|
Därav mynt |
|
M3 |
||||
|
|
M4 |
||||
|
|
M5 |
||||
|
11 Emitterade värdepapper |
||||||
|
Upp till 1 år |
M6 |
M7 |
M8 |
|
||
|
14 Övriga skulder |
||||||
|
Därav upplupna belopp på inlåning |
|
M9 |
||||
|
Därav övergångsposter |
|
M10 |
||||
|
Därav poster under avveckling |
|
M11 |
||||
|
Därav finansiella derivat |
|
M12 |
||||
|
Därav skulder inom Eurosystemet i samband med tilldelning av eurosedlar |
M13 |
|
||||
|
TILLGÅNGAR |
||||||
|
7 Övriga tillgångar |
||||||
|
Därav upplupna belopp på lån |
|
M14 |
||||
|
Därav övergångsposter |
|
M15 |
||||
|
Därav poster under avveckling |
|
M16 |
||||
|
Därav finansiella derivat |
|
M17 |
||||
|
Därav fordringar inom Eurosystemet i samband med tilldelning av eurosedlar |
M18 |
|
||||
TABELL B
Uppgifter andra MFI (stockar) (4)
|
|
Inhemska motparter |
Andra EMU-medlemsstater |
Övriga världen |
Ofördelat |
|
SKULDER |
||||
|
11 Emitterade värdepapper |
||||
|
Upp till 1 år |
M19 |
M20 |
M21 |
|
|
Euro |
M22↑ |
M23↑ |
M24↑ |
|
|
Utländska valutor |
M25↑ |
M26↑ |
M27↑ |
|
|
Över 1 och upp till 2 år |
M28 |
M29 |
M30 |
|
|
Euro |
M31↑ |
M32↑ |
M33↑ |
|
|
Utländska valutor |
M34↑ |
M35↑ |
M36↑ |
|
|
13 Kapital och reserver |
||||
|
Därav avsättningar |
|
M37 |
||
|
14 Övriga skulder |
||||
|
Därav upplupna belopp på inlåning |
|
M38 |
||
|
Därav övergångsposter |
|
M39 |
||
|
Därav poster under avveckling |
|
M40 |
||
|
Därav finansiella derivat |
|
M41 |
||
|
TILLGÅNGAR |
||||
|
7 Övriga tillgångar |
||||
|
Därav upplupna belopp på lån |
|
M42 |
||
|
Därav övergångsposter |
|
M43 |
||
|
Därav poster under avveckling |
|
M44 |
||
|
Därav finansiella derivat |
|
M45 |
||
7. Övriga tillgångar/skulder, därav skulder inom Eurosystemet (post M13)/fordringar (post M18) sammanhängande med tilldelning av eurosedlar
Nettopositioner gentemot Eurosystemet som uppkommit genom 1) distributionen av eurosedlar utgivna av ECB (8 % av totala utgivningen) och 2) tillämpningen av kapitalandelsfördelningen. De individuella NCB:s och ECB:s netto kredit- eller debetposition tas upp till antingen tillgångs- eller skuldsidan av balansräkningen i enlighet med (saldots) tecken, dvs. en positiv nettoställning gentemot Eurosystemet kommer att rapporteras på tillgångssidan, en negativ nettoställning på skuldsidan.
8. Innehavare av omsättningsbara värdepapper emitterade av andra MFI med uppdelning efter löptid (posterna M19–M21 och M28–M30) och efter valuta (posterna M22–M27 och M31–M36)
Skuldebrev och penningmarknadspapper emitterade av MFI uppdelade efterinnehavarens hemvist, enligt följande tredelning: inhemska motparter, andra EMU-medlemsstater och övriga utlandet. Uppgifter om skuldebrev och penningmarknadspapper lämnas uppdelade efter löptid (upp till 1 år, över 1 år och upp till 2 år) och ytterligare uppgifter efter valuta (euro, utländska valutor).
II. Memorandumposter för att härleda uppgifter om viktning av MFI:s räntestatistik
|
9. |
För den reguljära produktionen av räntestatistik (nedan kallad ’MIR’) för MFI (5) är information om viktning nödvändig för att aggregera nationell MIR-statistik till MIR-statistik för euroområdet. För att minska NCB:s uppgiftsbörda har beslut fattats om att som primär källa för härledning av MIR-vikterna för utestående belopp samt vissa MIR för nya avtal använda den statistiska information som redan rapporteras av NCB i samband med BSI-statistiken. |
|
10. |
På basis av tillgängliga uppgifter enligt förordning ECB/2001/13 kan viktningsinformationen för berörda inlåningskategorier avseende nya avtal och utestående belopp på enkelt sätt härledas från balansräkningsstatistiken för MFI. För kategorier av låneinstrument som omfattas av fältet utestående belopp (6) ger inte de obligatoriska BSI-uppgifterna någon exakt motsvarighet. |
|
11. |
För dessa kategorier av låneinstrument täcker de (obligatoriska) BSI-serierna samtliga transaktionsvalutor, medan MIR-statistiken tar hänsyn endast till lån denominerade i euro. BSI-serier som avser euro endast som transaktionsvalutan enligt förordning ECB/2001/13 med den nödvändiga sektoruppdelningen föreligger, men utan åtskillnad efter löptider eller (när det gäller hushållssektorn) efter kategori av lån. |
|
12. |
För dessa lånekategorier utgår därför viktningen från de BSI-serier som avser lån i samtliga valutor. Serierna justeras dock för andelen euro inom samtliga transaktionsvalutor. |
|
13. |
Efter bilateral överenskommelse kommer dock ett antal NCB (hittills: Belgien, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Österrike, Portugal, Finland och Nederländerna för lån till icke-finansiella företag) att ha möjligheten att rapportera de begärda uppdelningarna även för lån denominerade i euro. I detta syfte har följande memorandumposter fastställts: |
TABELL C
Uppgifter för andra MFI (stockar)
|
Lån denominerade i euro lämnade av andra MFI till angivna delkategorier av ’övriga inhemska motparter’ |
||||
|
TILLGÅNGAR |
Icke-finansiella företag (S.11) |
Hushåll etc. (S.14+S.15) |
||
|
Konsumtionskredit |
Bostadslån |
Övrigt (restpost) |
||
|
A. Inhemska motparter |
||||
|
Lån |
|
|||
|
Därav euro |
|
|||
|
Upp till 1 år |
M46 |
M47 |
M48 |
M49 |
|
Över 1 och upp till 5 år |
M50 |
M51 |
M52 |
M53 |
|
Över 5 år |
M54 |
M55 |
M56 |
M57 |
|
B. Lån till andra deltagande medlemsstater |
||||
|
Lån |
|
|||
|
Därav euro |
|
|||
|
Upp till 1 år |
M58 |
M59 |
M60 |
M61 |
|
Över 1 och upp till 5 år |
M62 |
M63 |
M64 |
M65 |
|
Över 5 år |
M66 |
M67 |
M68 |
M69 |
III. Memorandumposter för sammanställning av MUFA
|
14. |
Memorandumposter om penningmängds- och bankstatistiken behövs för den regelbundna kvartalsvisa produktionen av MUFA. För finansräkenskaperna måste ytterligare uppdelningar efter instrument och hemvist lämnas tillsammans med uppgifterna som tillhandahålls enligt de gällande kraven på MBS-rapportering. |
|
15. |
Uppgifter om stockar och transaktioner behövs för arbetet med finansräkenskaperna. För att integrera finansräkenskapskraven i penningmängds- och bankstatistiken måste flödesjusteringar göras, dvs. justeringar för omklassificeringar, omvärderingar och växelkursförändringar som avser de ytterligare finansräkenskapsserierna. |
|
16. |
Vad gäller värderingsregler, skall alla ytterligare uppgifter under detta avsnitt rapporteras enligt samma värderings- och redovisningsregler som de uppgifter som rapporteras i enlighet med förordning ECB/2001/13. Nya identifieringskoder har skapats inom ramen för MBS, och lämpliga rapporteringsanvisningar (t.ex. vad gäller tidsfrister) och kontroller har tagits fram i relation till övriga existerande uppgifter. I detta syfte har följande memorandumposter fastställts: |
TABELL D
Kvartalsvisa uppgifter NCB-/ECB-/Andra MFI-uppgifter (stockar)
|
|
Inhemska motparter |
Andra EMU-medlemsstater |
Övriga världen |
Ofördelat |
||
|
Totalt |
Därav: Staten |
Totalt |
Därav: Staten |
|||
|
14 Övriga skulder |
||||||
|
Hushållens nettofordran i pensionsfonder |
|
M70 |
||||
|
TILLGÅNGAR |
||||||
|
3 Andra värdepapper än aktier |
||||||
|
Upp till 1 år |
|
M71 |
|
M72 |
M73 |
|
|
Därav: euro |
|
M74 |
|
M75 |
M76 |
|
|
Över 1 år |
|
M77 |
|
M78 |
M79 |
|
|
Därav: euro |
|
M80 |
|
M81 |
M82 |
|
|
5 Aktier och andelar |
||||||
|
Noterade aktier |
M83 |
|
M84 |
|
M85 |
|
|
Andelar i värdepappersfonder (ej MMF) |
M86 |
|
M87 |
|
M88 |
|
|
7 Övriga tillgångar |
||||||
|
Förutbetalda försäkringspremier och reserver för utestående fordringar |
|
M89 |
||||
17. Hushållens nettofordran i pensionsfonder (M70)
MFI:s skulder till hushåll i form av tekniska avsättningar som är avsedda för anställdas pensioner. Detta gäller normalt sådana pensionsfonder för anställda som inte har externaliserats till någon oberoende institution.
18. Andra värdepapper än aktier
Uppdelningar efter sektor och löptid som inte finns med i förordning ECB/2001/13 behövs. Detta omfattar innehav av andra värdepapper än aktier med en löptid upp till 1 år utgivna av staten (inhemska motparter M71, M74, andra EMU-medlemsstater M72, M75) och övriga världen (M73, M76), samt andra värdepapper än aktier med en löptid över 1 år utgivna av staten och andra värdepapper än aktier med en löptid över 1 år som getts ut av staten (inhemska motparter M77, M80, andra EMU-medlemsstater M78, M81) och övriga världen (M79, M82).
19. Aktier och andelar
Separat information, med en uppdelning efter hemvist, avseende noterade aktier och andelar i värdepappersfonder andra än penningmarknadsfondandelar. Noterade aktier (M83–M85) är aktier vilkas kurser noteras på en erkänd börs eller någon annan typ av reglerad sekundärmarknad. Andelar i värdepappersfonder (M86–M88) är andelar som ges ut när flera investerare på ett organiserat sätt betalar in medel för att tillsammans förvärva finansiella eller icke-finansiella tillgångar, exklusive sådana som omfattas av MFI-sektorn.
20. Förutbetalda försäkringspremier och reserver för skador (M89)
Denna post representerar den del av bruttopremierna som betalats av MFI som skall fördelas på kommande redovisningsperioder tillsammans med skador av MFI som ännu inte ersatts.”
(1) Om inte annat följer av bilaterala avtal mellan ECB och den nationella centralbanken kan flödesdata tillhandahållas.
(2) Skall rapporteras om uppgifter finns.
(3) Skall rapporteras om uppgifter finns.
Celler med fetstil är uppgifter med hög prioritet.
(4) Om inte annat följer av bilaterala avtal mellan ECB och den nationella centralbanken kan flödesdata tillhandahållas.
Celler med fetstil är uppgifter med hög prioritet.
Efter överenskommelse mellan ECB och NCB finns det en möjlighet att celler med fetstil och pil (↑) inte rapporteras av NCB i de fall där ECB använder alternativa uppgiftskällor.
(5) Enligt förordning ECB/2001/18.
(6) Se förordning ECB/2001/18, bilaga II, tillägg 1: indikatorerna 6–14.
BILAGA IV
’BILAGA XIII
RAPPORTERINGSSTANDARDER FÖR DET ELEKTRONISKA UTBYTET AV STATISTIK
ECB-BALANSRÄKNINGSPOSTER
NYCKELFAMILJ: ECB_BSI1
Balansräkningsstatistik för MFI för sammanställning av den konsoliderade balansräkningen
1. ECB_BSI1-nyckelfamiljen och motsvarande kodlistor
Balansräkningspost-nyckelfamiljen (the BSI key family) avser den harmoniserade balansräkningsstatistik för euroområdet som sektorn monetära finansinstitut (MFI-sektorn) rapporterar till Europeiska centralbanken (ECB). Uppgifter om balansposter (BSI) för de enskilda monetära finansinstituten (MFI) (utom de nationella centralbankerna [NCB]) samlas in och aggregeras på nationell nivå av de nationella centralbankerna. NCB och ECB sammanställer dessutom statistik över poster i sina egna balansräkningar. Centralbankerna rapporterar dessa båda informationsblock (balansposter för sektorn NCB/ECB respektive för sektorn andra monetära finansinstitut [OMFI]) separat och på bruttobasis till ECB, som i sin tur sammanställer först aggregerade balansräkningar för MFI-sektorn i varje enskilt land och därefter en konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn i euroområdet (1) samt relevanta monetära aggregat för euroområdet (2).
Konsoliderade månatliga uppgifter om balansräkningen för MFI-sektorn används av ECB för beräkning av monetära aggregat och motposter till dessa för euroområdet. En mer detaljerad uppdelning av viktiga balansposter rapporteras på kvartalsbasis som tilläggsinformation till stöd för den monetära analysen.
De dimensioner och attribut som fastställts för BSI-nyckelfamiljen beskrivs i detalj nedan.
För BSI-statistiken har elva dimensioner specificerats som nödvändiga för identifiering av tidsserierna (3):
TABELL 1
BSI-nyckelfamiljen (ECB_BSI1): seriedimensioner
|
Position inyckeln |
Begrepp (minnesstöd) |
Begreppets namn |
Värdeformat |
Kodlista (minnesstöd) |
Kodlistans namn |
|
|
Dimensioner |
||||
|
1 |
FREQ |
Frekvens |
AN1 |
CL_FREQ |
Frekvens (BIS, ECB) |
|
2 |
REF_AREA |
Referensområde |
AN2 |
CL_AREA_EE |
Område (Eurostat BoP, ECB) |
|
3 |
ADJUSTMENT |
Justeringsindikator |
AN1 |
CL_ADJUSTMENT |
Justeringsindikator (BIS, ECB) |
|
4 |
BS_REP_SECTOR |
Uppdelning av balansräkningens referenssektor |
AN1 |
CL_BS_REP_SECTOR |
Uppdelning av balansräkningens referenssektor (ECB) |
|
5 |
BS_ITEM |
Balansräkningspost |
AN3 |
CL_BS_ITEM |
Balansräkningspost (ECB) |
|
6 |
MATURITY_ORIG |
Ursprunglig löptid |
AN1 |
CL_MATURITY_ORIG |
Ursprunglig löptid (ECB) |
|
7 |
DATA_TYPE |
Typ av uppgifter |
AN1 |
CL_DATA_TYPE |
Penningmängds- och bankstatistisk uppgift, flöde och position (ECB, BIS) |
|
8 |
COUNT_AREA |
Motpartsområde |
AN2 |
CL_AREA_EE |
Område (Eurostat BoP, ECB) |
|
9 |
BS_COUNT_SECTOR |
Sektor för balanspostens motpost |
AN4 |
CL_BS_COUNT_SECTOR |
Sektor för balanspostens motpost (ECB, BIS) CURRENCY_TRANS |
|
10 |
CURRENCY_TRANS |
Transaktionsvaluta |
AN3 |
CL_CURRENCY |
Transaktionsvaluta (ECB, BIS, Eurostat BoP) |
|
11 |
BS_SUFFIX |
Balansräkningssuffix |
AN..3 |
CL_BS_SUFFIX |
Seriens denominering eller specialkalkyl (ECB) |
Dessa dimensioner är statistiska begrepp vilkas värden hämtas i kodlistor. I några få fall kan beskrivningen av de kodade värdena i kodlistorna avvika från den överenskomna ordalydelsen i förordning ECB/2001/13. Detta sker där en kodlista eller vissa av en kodlistas värden är en befintlig internationellt överenskommen lista (t.ex. hemvist för motparter).
Samma nyckelfamilj kan användas för en annan uppsättning data som krävs in för beräkningen av monetära aggregat för euroområdet: statens tillgångar och (nära substitut till) inlåning på konto hos staten enligt bilaga VII.
2. Dimensioner
Nedan ges en beskrivning av BSI-nyckelfamiljens dimensioner, i samma ordning som de förekommer i serienyckeln. Dessutom ges information om längden (värdeformatet, med uppgift om antalet tecken) för varje dimension och om den motsvarande kodlistan (enbart versaler, i formen CL_****). Enligt tabell 1 hämtas t.ex. värdet för dimension REF_AREA (referensområde) från kodlista CL_AREA_EE.
2.1 Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)
Denna dimension anger frekvensen för den rapporterade tidsserien. Den kodlista som används är CL_FREQ. De kodvärden som används i BSI-nyckelfamiljen är ’M’ för månadsuppgifter och ’Q’ för kvartalsuppgifter, och dessa utgör en undergrupp till de värden som anges i denna kodlista.
2.2 Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)
Denna dimension anger i vilket land de rapporterande instituten (monetära finansinstitut) har hemvist. Kodlistan här är CL_AREA_EE, som innehåller den vedertagna ISO-landsförteckningen och några kompletterande värden (se även beskrivningen av dimensionen Motpartsområde i avsnitt 2.8). Bara vissa av värdena i listan används för att fastställa referensområdet i BSI-nyckelfamiljen.
2.3 Dimension nr 3: Justeringsindikator (ADJUSTMENT; längd: ett tecken)
Denna dimension anger om en säsongsjustering och/eller en arbetsdagsjustering har gjorts. Kodlistan är CL_ADJUSTMENT. De kodvärden som för närvarande används i BSI-nyckelfamiljen är ’N’ för serier som är varken säsongs justerade eller arbetsdagsjusterade och ’Y’ för arbetsdags- och säsongsjusterade serier.
2.4 Dimension nr 4: Balansräkningens uppdelning efter referenssektor (BS_REP_SECTOR; längd: ett tecken)
Denna dimension anger uppdelningen av den rapporterande sektorn och är knuten till kodlistan CL_BS_REP_SECTOR. I kodlistan delas MFI-sektorn upp i NCB/ECB (’N’), och OMFI (kreditinstitut, penningmarknadsfonder och övriga institut) (’A’) med beaktande av de separata balansräkningar som ECB konsoliderar.
För att tillgodose kravet på uppgifter om ’statens inlåningsskulder och tillgångar’ används kodvärdet ’G’ för staten.
Ytterligare kodvärden ingår också i denna kodlista för att ECB skall kunna beräkna och tillhandahålla serier över monetära aggregat för euroområdet.
2.5 Dimension nr 5: Balansräkningspost (BS_ITEM; längd: tre tecken)
Denna dimension anger BSI i MFI-sektorns balansräkning enligt definitionerna i förordningen ECB/2001/13 och är knuten till kodlistan CL_BS_ITEM. Detta är BSI-nyckelfamiljens mest centrala dimension. Värden för tillgångs- och skuldposter markeras med prefixen ’A’ respektive ’L’, och dessutom organiseras och kodas värdena där så är möjligt i överensstämmelse med de hierarkiska relationerna mellan posterna. De tre balansposter som gäller enbart de nationella centralbankerna (och ECB) markeras med bokstaven ’C’ efter prefixet ’A’ för tillgångar eller ’L’ för skulder.
2.6 Dimension nr 6: Ursprunglig löptid (MATURITY_ORIG; längd: ett tecken)
Denna dimension anger den ursprungliga löptiden för BSI i MFI-sektorns balansräkning och är knuten till kodlistan CL_MATURITY_ORIG.
2.7 Dimension nr 7: Typ av uppgift (DATA_TYPE; längd: ett tecken)
Denna dimension beskrivs i kodlistan CL_DATA_TYPE och anger vilken typ av uppgifter som skall rapporteras: utestående belopp vid periodslutet (stockar) (’1’), omklassificeringar och andra justeringar (’5’), justeringar för växelkurser (’6’) (4) och övriga justeringar (’7’) (övriga omvärderingar och avskrivning/nedskrivning av lån). Ytterligare kodvärden har tagits med för att man skall kunna härleda flöden från stockar, göra lämpliga justeringar och beräkna index över teoretiska stockar för att härleda årliga tillväxttakter. Dessa ytterligare kodvärden används av ECB för att tillhandahålla aggregat för euroområdet.
2.8 Dimension nr 8: Motpartsområde (COUNT_AREA; längd: två tecken)
Denna dimension anger hemvistområdet för motposten till MFI:s balansposter. Kodlistan är CL_AREA_EE, som innehåller den vedertagna ISO-landsförteckningen och några kompletterande värden som används speciellt för euroområdet (t.ex. U6 – ’Inhemsk’ – dvs. samma land som de rapporterande MFI). För BSI-statistiken används en delmängd av kodvärdena: landskoderna för medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU) samt koder för ytterligare några områden.
2.9 Dimension nr 9: Sektor för balanspostens motpost (BS_COUNT_SECTOR; längd: fyra tecken)
Denna dimension anger sektortillhörigheten för motposten till BSI och är knuten till kodlistan CL_BS_COUNT_SECT. Denna kodlista motsvarar exakt kraven på sektoruppdelning i första hand enligt förordningen ECB/1998/16 av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut och i andra hand enligt förordning ECB/2001/13. Värdena organiseras och kodas i enlighet med sektorernas hierarkiska struktur, vilket är avsett att göra dem lätta att använda och administrera.
För tabell 2 och tabell 4 i bilaga I till förordning ECB/2001/13 gäller att uppdelningen i ’banker’/’icke-banker’ för motparter med hemvist i EU-medlemsstater utanför euroområdet motsvarar den uppdelning i ’MFI’/’icke-MFI’ som anges i förordningen. I stället används i tabell 3 uppdelningen i ’MFI’/’icke-MFI’ för klassificering av motparter med hemvist i EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet.
2.10 Dimension nr 10: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)
Denna dimension anger i vilken valuta MFI:s balansposter är uttryckta. Kodlistan här är CL_CURRENCY. För MFI:s BSI-statistik används en delmängd av kodvärdena i den listan.
2.11 Dimension nr 11: Balansräkningssuffix (BS_SUFFIX; längd: upp till tre tecken)
Denna dimension anger om den rapporterade serien uttrycks i nationell valuta eller i den gemensamma valutan (euro). Kodlistan är CL_BS_SUFFIX, och två värden kan förekomma: ’N’ för nationell valuta och ’E’ för euro. Denna dimension har avgörande betydelse för möjligheten att göra åtskillnad mellan de serier som avser samma ekonomiska företeelse som rapporteras under de olika etapperna av Ekonomiska och monetära unionen (EMU). För länder i den Europeiska unionen som inte ingår i EMU rapporteras t.ex. uppgifterna i nationell valuta. Från och med den tidpunkt då de börjar delta i EMU kommer samma BSI-serier att uttryckas och rapporteras i euro.
3. Attribut
Förutom de elva dimensioner som definierar koden har även ett antal attribut fastställts (5). Dessa medföljer på olika nivåer den information som utväxlas: tabell 2 visar listan över de kodade och okodade attribut som fastställts för BSI-statistikens nyckelfamilj, den nivå på vilken de tilldelas, värdeformatet och de kodlistor från vilka värdena för de kodade attributen hämtas.
Dessutom kännetecknas vart och ett av dessa attribut av vissa tekniska egenskaper, som redovisas i tabell 3.
TABELL 2
Nyckelfamiljen för balansräkningsposter (ECB_BSI1): kodade och okodade attribut
|
Tillämpningsnivå |
Statistiskt begrepp |
Värdeformat |
Kodlista |
||
|
Attribut på syskonnivå (utväxlas med hjälp av FNS-grupp) |
|||||
|
Syskon |
TITLE |
Titel |
AN..70 |
Okodat |
|
|
Syskon |
UNIT |
Enhet |
AN..12 |
CL_UNIT |
Enhet (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Syskon |
UNIT_MULT |
Enhetsmultiplikator |
AN..2 |
CL_UNIT_MULT |
Enhetsmultiplikator (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Syskon |
DECIMALS |
Decimaler |
AN1 |
CL_DECIMALS |
Decimaler (BIS, ECB) |
|
Syskon |
TITLE_COMPL |
Titelkomplement |
AN..1050 |
Okodat |
|
|
Syskon |
NAT_TITLE |
Titel på nationellt språk |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Syskon |
COMPILATION |
Sammanställning |
AN..1050 |
Okodat |
|
|
Attribut på tidsserienivå (utväxlas med hjälp av FNS-grupp) |
|||||
|
Tidsserie |
COLLECTION |
Insamlingsindikator |
AN1 |
CL_COLLECTION |
Insamlingsindikator (BIS, ECB) |
|
Tidsserie |
AVAILABILITY |
Tillgänglighet |
AN1 |
CL_AVAILABILITY |
Organisationstillgänglighet (BIS, ECB) |
|
Tidsserie |
DOM_SER_IDS |
Inhemskt serie-ID |
AN..70 |
Okodat |
|
|
Tidsserie |
UNIT_INDEX_BASE |
Basvärde för indexar |
AN..35 |
Okodat |
|
|
Tidsserie |
BREAKS |
Avbrott |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Attribut på observationsnivå (utväxlas tillsammans med data i huvudsegment ARR utom för OBS_COM utväxlad inom FNS-grupp) |
|||||
|
Observation |
OBS_STATUS |
Observationsstatus |
AN1 |
CL_OBS_STATUS |
Observationsstatus (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Observation |
OBS_CONF |
Observationskonfidentialitet |
AN1 |
CL_OBS_CONF |
Observationskonfidentialitet (Eurostat BoP, ECB) |
|
Observation |
OBS_PRE_BREAK |
Observationsvärde före brott |
AN..15 |
Okodat |
|
|
Observation |
OBS_COM |
Observationskommentar |
AN..350 |
Okodat |
|
TABELL 3
Gemensamma attributegenskaper för nyckelfamiljen ECB_BSI1: rapportering av euroområdets NCB till ECB
|
|
Status |
Första värdet bestäms av … (7) |
Kan modifieras av NCB |
|
TITLE_COMPL |
M |
ECB |
Nej |
|
UNIT |
M |
ECB |
Nej |
|
UNIT_MULT |
M |
ECB |
Nej |
|
DECIMALS |
M |
ECB |
Nej |
|
TITLE |
C |
ECB |
Nej |
|
NAT_TITLE |
C |
NCB |
Ja |
|
COMPILATION |
C |
NCB |
Ja (6) |
|
COLLECTION |
M |
ECB |
Nej |
|
AVAILABILITY |
M |
ECB/NCB |
Ja |
|
DOM_SER_IDS (8) |
C |
NCB |
Ja |
|
UNIT_INDEX_BASE |
C |
ECB |
Nej |
|
BREAKS |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_STATUS |
M |
NCB |
Ja |
|
OBS_CONF |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_PRE_BREAK |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_COM |
C |
NCB |
Ja |
|
|
M: Obligatorisk, C: Villkorlig |
|
|
Under punkterna 3.1, 3.2 och 3.3 återfinns en beskrivning av varje attribut med uppgifter om motsvarande kodlista (enbart versaler, i formen CL_****) där sådan finns.
3.1 Attribut på syskonnivå
Obligatoriska:
|
— |
TITLE_COMPL (titeltillägg) (okodat): Detta attribut kommer att anges, lagras och tillkännages av ECB (på engelska och högst 1 050 tecken). Om en nationell centralbank vill göra en ändring, kan en revidering göras efter samråd med ECB. Revideringar görs av ECB. |
|
— |
UNIT (enhet) (kodlista: CL_UNIT): Genom detta attribut tilldelas den rapporterade uppgiften en måttenhet. EMU-medlemsstater rapporterar uppgifterna i euro och ECB fastställer detta attribut till euro (UNIT = ’EUR’). För icke-deltagande medlemsstater är värdet för detta attribut lika med motsvarande nationell valuta. |
|
— |
UNIT_MULT (enhetsmultiplikator) (kodlista: CL_UNIT_MULT): Detta attribut ger information om huruvida serien uttrycks i miljontal (UNIT_MULT = ’6’), i miljardtal (UNIT_MULT = ’9’) osv. De nationella centralbankerna rapporterar uppgifterna i miljoner, och ECB sätter värdet till ’6’ (UNIT_MULT = ’6’). |
|
— |
DECIMALS (decimaler) (kodlista: CL_DECIMALS): Detta attribut anger hur många decimaler som redovisas för observationsvärdena. NCB rapporterar uppgifterna med noll decimalsiffror, i enlighet med förordning ECB/2001/13 (således DECIMALS = ’0’). ECB kommer att ange de rätta värdena för detta attribut. |
Villkorliga:
|
— |
TITLE (titel) (okodat): Detta attribut medger bara ett begränsat antal tecken (högst 70). På grund av detta används i stället attributet titeltillägg (title complement) som obligatoriskt attribut. Titelattributet skulle framöver kunna användas för att göra korta titlar och kommer att sparas och tillhandahållas av ECB. |
|
— |
NAT_TITLE (titel på nationellt språk) (okodat): I detta attribut kan de nationella centralbankerna ge en exakt beskrivning och andra kompletterande eller specificerande uppgifter på sitt nationella språk (längd högst 350 tecken). Den kan fastställas och ändras av NCB när som helst. Användning av versaler och gemener vållar inga problem, men NCB ombeds att endast använda Latin-1-tecken. |
|
— |
COMPILATION (sammanställning) (okodat): Detta attribut används för att i form av text förklara de sammanställningsmetoder som använts, i synnerhet om de avviker från ECB:s föreskrifter och normer (text högst 1 050 tecken). |
3.2 Attribut på tidsserienivå
Obligatoriska:
|
— |
COLLECTION (insamlingsindikator) (kodlista: CL_COLLECTION): Detta attribut ger information om när observationerna samlas in (t.ex. i början, i mitten eller i slutet av perioden) eller information om huruvida uppgifterna är medelvärden, högsta eller lägsta värden under perioden osv. ECB fastställer ’insamlings’-attributet för BSI-statistiken till ’E’ periodslut (COLLECTION = ’E’) för stockserier och till ’S’ summerad över hela perioden (COLLECTION = ’S’) för justerings- och flödesserier. |
|
— |
AVAILABILITY (tillgång) (kodlista: CL_AVAILABILITY): Detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan utlämnas. Om det behövs särskild behandling av en viss observation, kan attributet ’Observationskonfidentialitet’ (se nedan) användas. |
Villkorliga:
|
— |
DOM_SER_IDS (inhemskt serie-ID) (okodat): Detta attribut medger hänvisning till den kod som används i nationella databaser för den berörda serien (dessutom kan formler som använder nationella referenskoder specificeras). Detta attribut kan när som helst sändas och ändras av en rapporterande NCB (längd högst 70 tecken). |
|
— |
UNIT_INDEX_BASE (basvärdet för indexar) (okodat): Detta attribut anger basreferens och basvärde för indexar. Värdet används endast för serierna i indexet över teoretiska stockar som härleds av ECB och tillhandahålls till Europeiska centralbankssystemet. Från början sattes detta värde av ECB till ’Index Dec98 = 100’ och ändrades till ’Index Dec01 = 100’ när ECB tillhandahöll uppgifterna för oktober 2002. |
|
— |
BREAKS (brott i tidsserien) (okodat): Detta attribut ger en beskrivning av brott och större förändringar i fråga om seriens insamling, täckning och sammanställning. Vid brott i tidsserien bör anges i vilken mån gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara (längd högst 350 tecken). |
3.3 Attribut på observationsnivå (9)
Obligatoriska:
|
— |
OBS_STATUS (observationsstatus) (kodlista CL_OBS_STATUS): De nationella centralbankerna anger ett observationsstatusvärde för varje observation de rapporterar. Detta attribut är obligatoriskt och skall tillhandahållas vid varje dataöverföring för varje individuell observation. När en nationell centralbank reviderar detta attributs värde rapporterar den både observationsvärdet (även om det är oförändrat) och den nya observationsstatusflaggan. I listan nedan anges vilka värden för detta attribut som väntas förekomma i BSI-statistiken (enligt den överenskomna hierarkin).
|
I normala fall skall numeriska värden rapporteras med tillägget observationsstatus ’A’ (normalt värde). I annat fall anges ett annat värde än ’A’ från listan ovan (13).
Om två egenskaper enligt ovan är tillämpliga på en observation, rapporteras den viktigaste.
Om en observation exempelvis är både resultatet av en skattning och har ett provisoriskt värde, ges enligt ovannämnda hierarki företräde åt egenskapen skattning, och flaggan ’E’ används.
Villkorliga:
|
— |
OBS_CONF (observationskonfidentialitet) (kodlista CL_OBS_CONF): Om en nationell centralbank vill göra åtskillnad mellan observationer i fråga om konfidentialitetsstatus, kan den använda attributet OBS_CONF. Värdet av detta attribut kan ändras av informationens avsändare i samband med dataöverföringen. Om attributet inte anges förutsätts att det inte finns några begränsningar i fråga om konfidentialitet (OBS_CONF = ’F’, free). |
|
— |
OBS_PRE_BREAK (observationsvärde före avbrott) (okodat): Detta attribut innehåller observationsvärdet före avbrott, vilket liksom observationen är ett numeriskt fält. Fältet är numeriskt, liksom observationen själv. Det tillämpas allmänt när ett brott i serie inträffar. Detta attribut behövs inte för BSI-nyckelfamiljen eftersom denna information redan finns i serierna för omklassificering. Det har lagts till attributlistan eftersom den ingår i den undergrupp av attribut som är gemensam för samtliga nyckelfamiljer. |
|
— |
OBS_COM (observationskommentar) (okodat): Med hjälp av detta attribut kan man lämna kommentarer i textform på observationsnivå (t.ex. beskriva skattningen för en viss observation på grund av att uppgifter saknas, en förklaring av anledningen till att en observation kan förefalla abnorm eller detaljer beträffande en förändring i den rapporterade tidsserien). Attributet kan anges eller revideras när som helst av en rapporterande nationell centralbank (längd högst 350 tecken). |
4. Saknade och preliminära värden
Saknade värden (’–’) används när det inte går att rapportera ett numeriskt värde (exempelvis på grund av helger eller när uppgifter inte finns eller inte har samlats in). Det är också möjligt att göra en distinktion mellan värden som saknas på grund av att statistisk insamling om detta förhållande saknas eller på grund av att förhållandet inte förekommer.
|
— |
När uppgifter för en tidsserie, beroende på lokala statistikförhållanden, inte insamlas på specifika tidpunkter eller för hela tidsseriens längd (den underliggande företeelsen existerar men bevakas inte statistiskt), rapporteras ett saknat värde (’–’) med observationsstatus ’L’ för varje period. |
|
— |
När en tidsserie (eller en del därav), beroende på lokal marknadspraxis eller den legala/ekonomiska ramen, inte är relevant (den underliggande företeelsen existerar inte), rapporteras ett saknat värde (’–’) med observationsstatus ’M’. |
Under inga förhållanden får en saknad observation rapporteras i form av värdet ’noll’, eftersom noll är ett normalt numeriskt värde som anger en given transaktion till beloppet noll.
Om NCB inte kan ge en exakt förklaring för ett värde som saknas eller om de inte kan använda hela uppsättningen av värden i kodlistan CL_OBS_STATUS (så att de inte har en möjlighet att välja mellan värdet ’L’ eller ’M’ för detta attribut) skall värdet ’M’ användas (14).
Preliminära värden kan rapporteras vid varje dataöverföringstillfälle och avser då den senaste observationen (observationsstatus ’P’). Sådana observationer får sina slutgiltiga värden (observationsstatus ’A’) vid en senare tidpunkt. De nya reviderade värdena ersätter de tidigare preliminära observationerna, och ingen information om revideringen lagras i ECB:s databas.
5. Statistikkrav
Enligt förordning ECB/2001/13 skall NCB till ECB rapportera månadsstatistik över OMFI:s och NCB:s balansräkningar var för sig för den regelbundna framställningen av MFI-sektorns konsoliderade balansräkning. Dessa krav gäller såväl månadsslutsuppgifter som justeringsuppgifter för månadsflöden. Ytterligare detaljer för vissa poster i OMFI:s och NCB:s balansräkningar rapporteras kvartalsvis i form av stockuppgifter.
Därutöver anges i den här riktlinjen ytterligare krav på uppgifter för den regelbundna framställningen av monetära aggregat för euroområdet.
ECB upprätthåller och tillhandahåller till NCB tabeller med listor över BSI-tidsserier som skall utbytas i enlighet med kraven i förordning ECB/2001/13 och i den här riktlinjen. Följande grupper av serier rapporteras av NCB till ECB.
5.1 Stockuppgifter
|
a) |
Tabell 1 – månadsserier för OMFI och NCB/ECB Som framgår av förordning ECB/2001/13, tabell 1 i bilaga I, del 2, kommer en uppsättning månadstidsserier avseende MFI-sektorns balansräkning, med NCB/ECB och OMFI var för sig, att rapporteras till ECB. |
|
b) |
Tabellerna 2, 3 och 4 – kvartalsserier för OMFI och NCB/ECB I tabellerna 2, 3 och 4 i förordning ECB/2001/13 beskrivs ett antal tidsserier som regelbundet kvartalsvis skall rapporteras till ECB. Dessa serier ger en mer detaljerad uppdelning för vissa poster i den månatliga balansräkningen för sektorerna OMFI och NCB/ECB. I tabell 2 ges den sektorfördelning av ’inlåning’, ’lån’, ’andra värdepapper än aktier’ och ’aktier och andelar’ som inte rapporteras i tabell 1. Tabell 3 visar en uppdelning per EU-land av ’summa inlåning’, ’lån’, ’andra värdepapper än aktier’, ’penningmarknadsfondandelar’, och ’aktier och andelar’. Slutligen visas i tabell 4 en uppdelning av ’inlåning’, ’emitterade värdepapper’, ’lån’ och ’andra värdepapper än aktier’ efter valutor i övriga EU-länders och i vissa länder utanför EU. |
|
c) |
Statens inlåningsskulder (och nära substitut) och innehav av kassa och värdepapper – månadsserier För härledning av monetära aggregat för euroområdet rapporterar NCB ytterligare statistisk information på månadsbasis om ’statens monetära skulder och innehav av kassa och värdepapper’ till ECB enligt bilaga VII. När inlåning inte förekommer eller är obetydlig behöver den för enkelhetens skull inte rapporteras. I så fall bör NCB meddela detta till ECB i förväg, och före den första dataöverföringen bör de lämna en förteckning över de serier som i detta sammanhang kommer att rapporteras regelbundet. |
|
d) |
Memorandumposter – OMFI och NCB/ECB En grupp månadstidsserier för sektorerna OMFI och NCB/ECB som är nödvändig för att följa utvecklingen av ytterligare några uppdelningar av viktiga MFI-BSI-serier beskrivs i bilaga IX. Dessa serier rapporteras till ECB som memorandumposter och klassificeras i två kategorier enligt relevans: memorandumposter med ’hög prioritet’ och memorandumposter med ’låg prioritet’. När företeelsen inte finns eller uppgifter inte är tillgängliga krävs inte någon rapportering. I så fall bör NCB meddela detta till ECB i förväg, och före den första dataöverföringen bör de lämna en förteckning över de serier som i detta sammanhang kommer att rapporteras regelbundet. |
|
e) |
Memorandumposter för att erhålla viktningsinformation för MFI:s räntesatser – månadsserier för OMFI För den reguljära produktionen av räntestatistik (’MIR6’) för MFI (15) är information om viktning nödvändig för att aggregera nationell MIR-statistik till MIR-statistik för euroområdet. Lämpliga memorandumposter har därför fastlagts i bilaga IX för de NCB som har en möjlighet att rapportera den uppdelning som behövs. Med början av referensperioden januari 2003 kommer dessa (stock-)serier att rapporteras med samma tidskrav som motsvarande aggregatserier i tabell 1 i förordning ECB/2001/13. |
5.2 Justeringsuppgifter
Som föreskrivs i förordning ECB/2001/13 krävs ytterligare statistiska uppgifter för härledning av flödesstatistik. NCB rapporterar därför varje månad till ECB uppgifter om ’avskrivning/nedskrivning av lån’ och om ’prisomvärderingar av värdepapper’. Dessutom specificeras i denna riktlinje ytterligare uppgiftskrav på månads- och kvartalsserier över ’justering för omklassificering’ och på serier över ’justering för omvärderingar’ vilka skall rapporteras av NCB till ECB.
|
a) |
Månadsserier för OMFI och NCB/ECB Som framgår av förordning ECB/2001/13, tabell 1A i bilaga 1, del 2, kommer ett antal månadsserier över ’justeringar av omvärderingar’ för MFI-sektorns balansräkning att rapporteras till ECB, med uppgifter för NCB/ECB och OMFI var för sig. De serier som anges i tabell 1A som ’minimum’-serier rapporteras nämligen också på månadsbasis till ECB för kontroll, utöver den reguljära rapporteringen av motsvarande uppdelade serier. Dessutom rapporteras ett antal månadsvisa omklassificeringsserier för alla tidsserier som ingår i tabell 1 i förordning ECB/2001/13 i enlighet med bilaga X. Med utgångspunkt i de stockuppgifter som NCB rapporterar beräknar ECB ’justeringar för växelkurser’ och flödesserierna över MFI-BSI:s finansiella transaktioner (16). |
|
b) |
Kvartalsserier för OMFI och NCB/ECB Med utgångspunkt i kraven enligt denna riktlinje och som en anpassning till ändringarna i kraven på kvartalsstockuppgifter som tillkommit genom förordning ECB/2001/13 har ett antal kvartalsvisa justeringsserier fastställts. Justeringsuppgifter krävs sålunda för de kvartalsserier som ingår i tabell 2 i förordningen, som framgår av bilaga X. |
|
c) |
Statens inlåningsskulder och innehav av kassa och värdepapper – månadsserier Justeringsuppgifter för sammanställning av flödesstatistik lämnas också för statens monetära skulder och innehav av kassa och värdepapper i enlighet med de krav som gäller för MFI:s balansräkningsstatistik, som framgår av bilaga X. Även om förändringar av annat slag än transaktioner sannolikt inte förekommer bör justeringsuppgifter alltid rapporteras när motsvarande stockserier förekommer, och de skall ingå i den regelbundna dataöverföringen till ECB. |
|
d) |
Memorandumposter – månadsserier och kvartalsserier för OMFI och NCB/ECB Ett antal månads- och kvartalsvisa justeringsserier med memorandumposter rapporteras av NCB/ECB till ECB som hänför sig till stockserier för OMFI och NCB/ECB med beteckningen ’högt prioriterade’. Dessa beskrivs i detalj i bilaga X. Justeringsuppgifter skall alltid rapporteras när motsvarande stockuppgifter är relevanta och/eller tillgängliga, och när de ingår i den regelbundna överföringen till ECB. |
6. Rapportering av uppgifter
All statistik som rapporteras anger antalet uppgifter som föreskrivs i berörda tabeller i förordning ECB/2001/13 eller i denna riktlinje oberoende av om underliggande företeelse existerar eller ej, med undantag av serierna med memorandumposter. Detta innebär att om en tidsserie inte är relevant rapporteras den ändå (i alla uppgiftsöverföringar), och värdena anger att uppgifter saknas (’–’) i enlighet med avsnitt 4. Vid rapportering av t.ex. ’utelöpande sedlar och mynt’ för ’OMFI’ måste serien förses med numeriska värden eller i förekommande fall med ’–’. Enda undantaget görs när en hel sektor inte existerar, i vilket fall inga uppgifter behöver lämnas för denna sektor (dvs. serier för staten).
6.1 Tidsram
NCB rapporterar till ECB månatliga stockuppgifter och justeringsuppgifter för OMFI-sektorns och NCB/ECB-sektorns balansräkningar var för sig, senast vid slutet av den femtonde bankdagen efter slutet av den månad uppgifterna avser. Kvartalsstatistik överförs av NCB till ECB senast vid slutet av tjugoåttonde bankdagen efter slutet av den månad uppgifterna avser.
6.2 Vissa frågor vid rapportering av uppgifter
Från kvartalsrapportering till månadsrapportering
En av de förändringar som förordning ECB/2001/13 medför utgörs av att några BSI-serier som tidigare rapporterades på kvartalsbasis enligt förordning ECB/1998/16 nu rapporteras månadsvis. Ytterligare några föreskrifter för de serier för vilka tidsramen för rapporteringen har ändrats ges i tabell 4.
Vid rapportering av historiska uppgifter och revidering av perioder före januari 2003 skall alltid månadsserier överföras. Revideringar av kvartalsserierna skall sändas som månadsuppgifter med hänvisning till sista månaden i det kvartal som de hänför sig till, och med användning av de månatliga serienycklarna. Rapportering av historiska uppgifter före januari 2003 sker på frivillig basis där så kan ske och markeras på lämpligt sätt genom användning av attributen för observationsstatus och observationskommentar (17). Historiska uppgifter som har erhållits genom skattning kan sändas som skattningar med lämplig markering. I så fall skall även en beskrivning av skattningsmetoden lämnas vid första överföringstillfället.
TABELL 4
Balansräkningsposter – förändringar i tidsramen: tillämpning för stockuppgifter
|
Nya månadsserier |
Tidsram |
Giltighet |
Rapportering (18) |
|
|
T.o.m. |
Fr.o.m. |
|||
|
Tidigare rapporterad |
Q |
December 2002 data |
|
Revideringar: rapporteras med användning av den månatliga serienyckel som avser sista månaden i det kvartal uppgiften hänför sig till på kvartalsbasis |
|
M |
|
Fr.o.m. januari 2003 data |
Historiska uppgifter: månadsuppgifter rapporteras om de är tillgängliga |
|
6.3 Giltighetsföreskrifter
Enligt minimistandarden för ECB:s krav på statistikrapportering, som redovisas i bilaga IV till förordning ECB/2001/13, förekommer allmän kontroll av två slag.
Det första avser linjära relationer, vars matematiska resultat måste stämma och upprätthållas vid varje överföring. Samtliga linjära restriktioner mellan BSI måste således uppfyllas (balansräkningar måste balansera, addering av delsummor måste leda till totalsummor och dessa skall inte överstiga värdet av serien i sin helhet). Om uppgifterna inte uppfyller en eller flera av de föreskrivna ekvationerna, kommer de nationella centralbankerna att ombes att kontrollera sina uppgifter. ECB upprätthåller och tillhandahåller till NCB tabeller med de ekvationer som används vid den linjära kontrollen.
Det andra inriktas på kvalitativa kontroller, vars resultat kan kräva att ECB gör en undersökning. Närmare bestämt kan absoluta eller procentuella (19) förändringar mellan värden vid olika tidpunkter för varje BSI avslöja extremvärden eller avbrott i tidsserierna eftersom de regelbundet granskas av ECB. Rapporteringen av nollvärden, negativa värden och saknade värden granskas också regelbundet. NCB kan bli ombedda att ge en skriftlig förklaring till vad dessa kvalitetskontroller kommer fram till.
Dessa två grupper av kontroller tillämpas av ECB som en del av det regelbundna förfarandet vid inhämtning av uppgifter.
7. Revideringspolicy
NCB kan behöva revidera uppgifterna för den föregående referensmånaden (ordinarie revidering). Därutöver kan revideringar förekomma även som en följd av t.ex. misstag, omklassificeringar eller förbättrade rapporteringsförfaranden och som avser uppgifter före den föregående referensmånaden (särskilda revideringar) (20).
I Money and Banking Statistics Compilation Guide (21) bestäms de principer som revideringspolicyn skall följa, nämligen
|
a) |
NCB skall inte systematiskt revidera uppgifterna för den period som föregår förra referensmånaden. Om en sådan revidering sker skall den betecknas som särskild revidering, och ECB kommer att begära en skriftlig förklaring. |
|
b) |
Generellt skall ECB vid betydande revideringar som inte är en följd av uppräkning eller av en mindre rutinrevidering ges en förklaring i skriftlig form. |
|
c) |
Vid överföring av reviderade uppgifter måste NCB beakta den fastställda tidsramen för regelbunden rapportering så att den inte kommer i konflikt med den regelbundna framställningsperioden. Särskilda revideringar skall endast förmedlas utanför den regelbundna framställningscykeln. |
|
d) |
Generellt kommer särskilda revideringar endast att accepteras om en tillfredsställande förklaring kan ges. |
Därutöver rekommenderas att särskilda revideringar av månadsuppgifter lämnas vid samma tidpunkt som kvartalsuppgifterna med hänsyn till att en god jämvikt måste säkras mellan den monetära statistikens kvalitet och dess stabilitet och att konsistens mellan månads- och kvartalsrapportering måste främjas.
Det bör noteras att när särskilda och ordinarie revideringar och uppdateringar rapporteras i samma datafil behandlas samtliga uppgifter samtidigt. Om däremot särskilda revideringar rapporteras för sig under framställningsperioden, efter att uppdateringar och ordinarie revideringar har överförts, kan ECB bestämma att bearbetningen och lagringen av dessa uppgifter senareläggs till efter framställningsperioden. Även om ECB har teknisk kapacitet att bearbeta datafiler (med särskilda/ordinarie revideringar och/eller uppdateringar) så snart de tas emot kan särskilda revideringar som anländer under framställningsperioden hindra den ordinarie datahanteringen och på så sätt fördröja hela förfarandet med sammanställning av aggregat för euroområdet. Om dock särskilda revideringar skulle kunna förbättra tillförlitligheten av uppgifterna på euroområdesnivå, eller korrigera betydande misstag, kan dessa revideringar eventuellt också accepteras under framställningsperioden.
8. Information åter till NCB
ECB upprätthåller och distribuerar till NCB tabeller med en beskrivning av de statistikserier som kommer att återsändas till NCB.’
(1) Statistik över poster i ECB:s egen balansräkning ingår också i konsolideringsprocessen.
(2) ECB:s direktorat för redovisning rapporterar också den egna balansräkningen till ECB:s generaldirektorat för statistik enligt dessa föreskrifter.
(3) En följd av konkreta dimensionsvärden utgör en tidsseries namn (nyckel).
(4) Rapportering av serier om justering för växelkurser gäller endast för ECB.
(5) Attributen är statistiska begrepp som ger användarna tilläggsinformation om de uppgifter som utbyts antingen i kodad form (t.ex. om enheten) eller i okodad form (t.ex. om sammanställningsmetoden). ’Obligatoriska attribut’ (’M’) är sådana som måste ha ett visst värde, i annat fall bedöms motsvarande observationer de hänför sig till inte som meningsfulla. ’Villkorliga’ attribut (’C’) är sådana attribut som ges ett värde bara om detta är känt hos det rapporterande institutet (t.ex. inhemskt serie-ID) eller i andra fall där attributet är relevant (t.ex. vid avbrott). Attributvärden skall rapporteras bara då de anges för första gången och då de ändras. Endast observations status är med vid varje utbyte, knuten till observationen.
(6) Ändringar meddelas Statistical Information Systems Division hos ECB samt ansvarig avdelning inom ECB per fax/e-post.
(7) Med ECB avses här ECB:s generaldirektorat för statistik.
(8) För att säkerställa en tydlig kommunikation rekommenderar ECB att de nationella centralbankerna inkommer med denna information.
(9) Om en NCB vill revidera ett attribut blir det nödvändigt att samtidigt återrapportera respektive observation(er). Om något av observationsattributen revideras kommer befintliga värden att ersättas med normalvärden ifall NCB inte tillhandahåller dithörande attributvärde.
(10) Observationsstatus ’M’ sänds alltid tillsammans med ett observationsvärde ’–’. För ytterligare information hänvisas till avsnitt 4.
(11) Observationsstatus ’L’ sänds alltid tillsammans med ett observationsvärde ’–’. För ytterligare information hänvisas till avsnitt 4.
(12) Observationsstatus ’E’ bör användas för alla observationer eller uppgiftsperioder som utgör skattningar och som inte kan betraktas som normala värden.
(13) Om en revidering (av ett attribut eller ett observationsvärde) överförs vid ett tillfälle men ’observationsstatus’ överförs inte tillsammans med observationsvärdet förutsätts att värdet ’A’ gäller för icke-saknade observationer och värdet ’M’ för saknade observationer.
(14) Om en NCB av tekniska skäl inte har möjlighet att använda kodvärdet ’L’ skall den lämna skriftlig uppgift om de berörda serierna till ECB.
(15) Enligt förordning ECB/2001/18.
(16) För ECB:s balansräkning tillhandahålls serierna över justeringar för växelkurser av ECB:s Direktorat för redovisning i enlighet med bilaga X.
(17) Värden som framkommer genom skattning skall sändas med observationsstatusattributet (OBS_STATUS) ’E’ och med en observationskommentar (OBS_COM) med en detaljerad beskrivning av skattningsförfarandet.
(18) Revideringar: revidering av uppgifter före januari 2003 som tidigare rapporterades på kvartalsbasis. Historiska uppgifter: månadsuppgifter för perioden före januari 2003 för vilka inte några specifika krav ställs i förordning ECB/2001/13.
(19) Skall inte tillämpas på poster som visar noll. För dessa används skillnaden.
(20) Definieras som revideringar som tillämpas på värden relaterade till en period före den månad som föregår den aktuella referensmånaden.
(21) European Monetary Institute, Money and Banking Statistics Compilation Guide – Guidance provided to NCBs for the compilation of money and banking statistics for submission to the ECB (Riktlinje för sammanställning av penningmängds- och bankstatistik – anvisningar för NCB:s rapportering av penningmängds- och bankstatistik till ECB), april 1998.
BILAGA V
’BILAGA XVIII
STATISTIK AVSEENDE ÖVRIGA FINANSINSTITUT, UTOM FÖRSÄKRINGSFÖRETAG OCH PENSIONSINSTITUT
RAPPORTERINGSANVISNINGAR FÖR SAMMANSTÄLLNING AV STATISTIK ENLIGT EN KORTFRISTIG STRATEGI
1. Mål
Det finns två syften med krav på statistiska uppgifter avseende övriga finansinstitut som inte är försäkringsföretag eller pensionsinstitut (fortsättningsvis ’OFI’). För det första är det viktigt att samla in uppgifter om OFI för att deras roll i den finansiella förmedling som sker utanför sektorn ’monetära finansiella institut’ skall kunna följas. Verksamheten inom sektorn ’andra finansinstitut’ liknar och kompletterar den verksamhet som bedrivs av sektorn ’monetära finansinstitut’. Eftersom ECB-statistiken är upplagd så att balansräkningsposter för OFI som helt eller delvis ägs av monetära finansinstitut (MFI) inte ingår i MFI-sektorns balansräkning är det av speciell vikt att samla in uppgifter om OFI för att komplettera den statistiska bilden av euroområdet. För det andra behöver ECB också följa OFI för att kunna se till att listan över MFI ständigt är uppdaterad, korrekt, så homogen som möjligt och tillräckligt stabil för att kunna användas för statistiska ändamål. Som nämnts i ECB/2001/13 skulle finansiella innovationer kunna påverka de finansiella instrumentens egenskaper och leda till att OFI ändrar inriktningen på sin verksamhet.
Avsikten med denna bilaga är att ge vägledning om hur rapportformulären för överföringen av OFI-uppgifter till Europeiska centralbanken skall färdigställas.
2. Sammanställning av aggregat för euroområdet och kategorier av statistik som skall lämnas
2.1 Sammanställning av aggregat för euroområdet
Överföringen av uppgifter avseende OFI-sektorn skall ske enligt en kortfristig strategi, dvs. med utgångspunkt i uppgifter som i nuläget finns tillgängliga på nationell nivå. Detta innebär att den statistik som skall lämnas kanske inte alltid är fullt i överensstämmelse med de definitioner och specifikationer som anges nedan. I de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från definitionerna beskrivna i denna bilaga uppmanas de nationella centralbankerna (NCB) att lämna skriftliga förklaringar till ECB (1). NCB skall därför, i enlighet med denna ansats, och med utgångspunkt i den begreppsmässiga ram som beskrivs nedan, lämna faktiska uppgifter där sådana i nuläget finns. Ifall faktiska uppgifter inte finns eller inte kan sammanställas skall nationella skattningar tillhandahållas. Som en utväg, när nationella skattningar av vissa specifika uppdelningar inte kan lämnas, kan ECB göra skattningar/antaganden från fall till fall.
Med hänsyn till den ytterligare börda som beräkningen av nationella skattningar skulle åsamka NCB bör krafterna främst inriktas på ett begränsat antal viktiga (nyckel-) statistikuppgifter. Den kortfristiga strategin försöker således att koncentrera arbetet på en specifik undergrupp av OFI, nämligen värdepappersfonder (se avsnitt 3.2.a). Inget specifikt ytterligare arbete krävs när det gäller att tillhandahålla uppgifter om enheter som bedriver handel i värdepapper och derivat (’SDD’), finansbolag som bedriver utlåning (nedan kallade ’FCL’) eller andra OFI (restpost) ifall faktiska uppgifter inte insamlas på nationell nivå.
2.2 Typ av statistik som skall rapporteras
Två typer av indikatorer skall rapporteras: nyckelindikatorer och tilläggsinformation
|
— |
Nyckelindikatorer som skall rapporteras för sammansättning av aggregat för euroområdet. Samtliga EMU-medlemsstater skall överföra dessa detaljerade uppgifter när faktiska uppgifter finns. När faktiska uppgifter för den begärda uppdelningen, med överenskommen frekvens, tidsfrist eller tidsintervall inte finns tillgängliga skall om möjligt skattningar lämnas. |
|
— |
Tilläggsinformation skall överföras som ’memorandumposter’. Dessa uppgifter skall överföras av länder där ytterligare detaljer löpande finns tillgängliga. Sådana uppgifter avser uppdelningar som användare har uttryckt behov av och för vilka det i början inte bedömdes möjligt att sammanställa aggregat för euroområdet. |
3. Den begreppsmässiga ramen
3.1 Rapporterande population
I det Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (i fortsättningen kallat ENS 95 (2)) definieras OFI (S.123) som ’icke-monetära finansiella företag och kvasiföretag (exklusive försäkringsföretag och pensionsinstitut) som huvudsakligen är verksamma med finansiell förmedling genom att åtaga sig förpliktelser i andra former än sedlar, inlåning och/eller andra nära substitut till inlåning från institutionella enheter som inte är monetära finansinstitut’.
Avgörande för gränsdragningen gentemot MFI är att det inte förekommer skulder i form av inlåning från icke-MFI. Gränsdragningen gentemot pensionsinstitut och försäkringsföretag avgörs genom att det inte förekommer skulder i form av försäkringstekniska reserver.
I den kortfristiga strategin kommer den rapporterande populationen att omfatta alla kategorier av OFI med hemvist i EMU-medlemsstaterna. Beteckningen ’med hemvist’ definieras enligt rådets förordning (EG) nr 2533 av 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (3). Rapporterande population utgörs sålunda av
|
— |
institutioner belägna inom landet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta land, och |
|
— |
inhemska filialer till institutioner som har sitt huvudkontor utanför detta land. |
3.2 Klassificering av underkategorier av OFI
Med hänsyn till att den verksamhet som OFI bedriver är så heterogen och att det finns skillnader i tillgången på uppgifter för olika kategorier av OFI identifieras fyra underkategorier av OFI för vilka uppgifter skall lämnas var för sig: 1) värdepappersfonder (med undantag av penningmarknadsfonder [MMF]), 2) SDD, 3) FCL samt 4) andra OFI. I denna bilaga beskrivs olikheterna i de statistiska uppgifter som krävs.
De kategorier och grupper på basis av vilka uppgifter skall lämnas listas och definieras nedan:
|
a) |
Värdepappersfonder, med undantag av MMF Värdepappersfonder är organiserade finansiella arrangemang i vilka placeringsmedel förs samman för att förvärva finansiella eller icke-finansiella tillgångar. Värdepappersfonder klassificerade som OFI omfattar samtliga kategorier av fonder utom de som ingår i MFI-sektorn. Fonderna kan ha olika rättsliga strukturer (avtalsmässiga, bolagsmässiga och i form av unit trusts) och kan vara open-end eller closed-end. Dessutom kan de ha etablerats antingen som en individuell fond eller som en paraplyfond (en fond med flera avdelningar i vilka olika delfonder ingår). Uppgifter om värdepappersfonder skall lämnas avseende: Summan av värdepappersfonder: Uppgifter avseende ’summan av värdepappersfonder’ skall täcka alla kategorier av värdepappersfonder som har verksamhet i landet. Nyckelindikatorer och ett antal memorandum-poster skall lämnas. Kategorier av värdepappersfonder: De uppgifter som lämnas skall ge en uppdelning per kategori av värdepappersfond:
|
|
b) |
Företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD) SDD, klassificerade som OFI, är finansiella företag vilkas huvudsakliga verksamhet avser följande typer av finansiell förmedling:
För SDD skall nyckelindikatorer rapporteras. Detaljer för den uppdelning som skall ske redovisas i den här bilagan. |
|
c) |
Finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning (FCL) Dessa finansiella företag, klassificerade som OFI, är främst specialiserade på att finansiera hushållens och de icke-finansiella företagens tillgångar. Företag som är specialiserade på finansiell leasing (5), factoring, utlåning mot hypotek och konsumtionslån skall ingå i denna grupp. Dessa finansiella företag kan bedriva sin verksamhet i den rättsliga formen av byggkassa, kommunalt kreditinstitut, finansiella bolag, företag inrättade för att inneha värdepapperiserade tillgångar etc. Nyckelindikatorer skall rapporteras för FCL. Detaljerna angående uppdelningen föreskrivs i den här bilagan. |
|
d) |
Övriga kategorier av OFI Finansiella företag som ingår i denna restkategori utgörs av övriga kategorier av finansiella företag som inte är specialiserade på något av de verksamhetsområden som gäller för de tre övriga OFI-kategorierna. Finansiella holdingbolag, riskkapitalbolag eller företag som förmedlar utvecklingskapital skall exempelvis ingå i denna kategori. NCB skall ge skriftliga förklaringar om vilka kategorier av institut som ingår här. För denna underkategori av OFI krävs endast ’summa tillgångar’ i form av en memorandumpost. |
4. Krav på statistikrapportering
4.1 Balansräkningsposter
För sammanställningen av nyckelindikatorerna för OFI-sektorn behövs en uppdelning på specifika finansiella instrument. Så långt som möjligt följer uppdelningen på instrument, den geografiska uppdelningen och sektoruppdelningen den rapporteringsordning som har fastställts för sektorn ’monetära finansinstitut’. I praktiken är uppdelningen dock mindre detaljerad än den som avser balansräkningsstatistiken för MFI-sektorn.
Dessutom varierar den uppdelning av balansräkningsposterna som behövs för varje underkategori av OFI med hänsyn till att den verksamhet som finansiella företag klassificerade som OFI bedriver är heterogen och att det föreligger skillnader i huruvida löpande uppgifter är tillgängliga för olika underkategorier av OFI.
Uppdelning på instrument och löptid: Följande tabell ger en översiktlig beskrivning av den uppdelning på instrument för underkategorier av OFI som behövs. I följande avsnitt beskrivs hur dessa uppdelningar på instrument specificeras. I princip skall uppdelningen på instrument rapporteras som nyckelindikatorer för samtliga underkategorier av OFI (med undantag av ’värdepappersfonder per kategori av placerare’ och ’övriga OFI’).
Översikt över uppdelningen efter instrument och löptider
|
KATEGORIER AV INSTRUMENT OCH LÖPTIDER |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Summa tillgångar = Summa skulder (rapporteras av samtliga kategorier) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Ytterligare krav för sammanställningen av finansräkenskaperna (MUFA): Följande tabell ger en översiktlig beskrivning av den erforderliga uppdelningen på ytterligare instrument. I följande avsnitt beskrivs hur dessa uppdelningar på instrument specificeras. I princip skall uppdelningen på ytterligare instrument rapporteras som memorandumposter endast för underkategorin ’summa värdepappersfonder’.
Ytterligare krav för sammanställningen av MUFA
|
KATEGORIER AV INSTRUMENT OCH LÖPTIDER |
|||||||||||
|
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||||||||
|
|
||||||||||
TILLGÅNGAR
|
0. |
Summa tillgångar/skulder: Summa tillgångar skall rapporteras för samtliga underkategorier av OFI. Summa tillgångar skall vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på tillgångssidan av balansräkningen och skall även vara lika med summan av skulderna. |
|
1. |
Inlåning: Posten ’inlåning’ särredovisas för alla kategorier av värdepappersfonder som rapporteras för sig och för SDD. Där inlåningen avser FCL skall den hänföras till ’övriga tillgångar’. I denna post (7) ingår två viktiga underkategorier:
Innehav av kassa skall också ingå i denna post. I kassa ingår utelöpande sedlar och mynt som är i allmänt bruk för att göra betalningar. Denna post förväntas bli obetydlig. Värderingsprinciper: i linje med ENS 95 skall inlåning rapporteras till nominellt värde; upplupen ränta skall inte ingå. |
|
2. |
Lån: Uppgifter avseende ’lån’ skall rapporteras separat endast för underkategorin FCL. För underkategorierna värdepappersfonder och SDD skall utlåning redovisas under ’övriga tillgångar’. För att sammanställa MUFA måste dock lån (med löptider upp till ett år och över ett år) rapporteras separat som memorandumposter för underkategorin ’summa värdepappersfonder’. Med lån avses medel som av rapporterande OFI lånats ut till låntagare, som inte ges formen av överlåtbara dokument eller som representeras av ett enda dokument (även om detta senare har blivit överlåtbart). Denna post omfattar
Värdering: I linje med behandlingen av utlåning av MFI skall OFI-lån i princip rapporteras brutto utan avdrag för avsättningar, såväl allmänna som speciella, till dess lånen har avskrivits av den rapporterande enheten, vid vilket tillfälle lånet tas ur balansräkningen. I enlighet med allmänna principer för bokföringen av upplupen ränta skall upplupen ränta på utlåning redovisas i balansen i den takt den ackumuleras (dvs. på ackumuleringsbasis), snarare än när den faktiskt tas emot eller blir betald (dvs. på kassabas). Upplupen ränta på utlåning skall klassificeras brutto under kategorin ’övriga tillgångar’. Upplupen ränta skall inte ingå i den utlåning den hänför sig till, denna utlåning skall värderas till sitt nominella belopp utestående vid rapporteringstillfället. |
|
3. |
Andra värdepapper än aktier: Denna uppgift skall rapporteras separat för samtliga underkategorier av OFI, med undantag av ’övriga OFI’. Denna post avser innehav av ’andra värdepapper än aktier och övriga ägarandelar’, som vanligtvis kan överlåtas och omsättas på andrahandsmarknader eller kan avräknas på marknaden. De ger inte innehavaren några äganderätter över den enhet som emitterar dem. I denna post ingår innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsmässig inkomst i form av kupongbetalningar och/eller ett givet fast belopp vid en specifik tidpunkt (eller tidpunkter) eller som påbörjas vid en tidpunkt som bestäms vid emissionstillfället. I denna kategori ingår även överlåtbara lån som har omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och som är föremål för handel på organiserade marknader. Värderingsregler: I enlighet med ENS 95 skall ’värdepapper andra än aktier’ rapporteras till marknadsvärden. En uppdelning efter löptid (den ursprungliga löptiden) i ’upp till ett år’ och ’över ett år’ för ’andra värdepapper än aktier’ krävs för OFI-underkategorin ’värdepappersfonder’ (summa värdepappersfonder och värdepappersfonder uppdelade efter placeringskategori). |
|
4. |
Aktier och andra kapitalandelar (exklusive andelar i värdepappersfonder): Denna post rapporteras separat för samtliga underkategorier av OFI, med undantag av ’övriga OFI’. Detta avser innehav av värdepapper som innebär äganderätt i bolag eller kvasibolag. Dessa värdepapper ger i allmänhet innehavaren rätt till en andel i bolagets eller kvasibolagets vinst och en andel i det egna kapitalet vid eventuell likvidation. Denna kategori innefattar de tre underkategorierna
Värderingsregler: I enlighet med ENS 95 skall aktier och andra ägarandelar rapporteras till marknadsvärden. |
|
5. |
Aktier/andelar i värdepappersfonder: Innehav av aktier/andelar i värdepappersfonder skall rapporteras som separat post endast för underkategorin värdepappersfonder (summa värdepappersfonder och samtliga kategorier av fonder) och SDD. För underkategorin FCL skall aktier/andelar i värdepappersfonder hänföras till ’övriga tillgångar’. Aktier/andelar i värdepappersfonder är aktier/andelar utgivna av en specifik kategori av finansiella bolag, vars enda syfte är att placera medel i penningmarknaden, kapitalmarknaden och/eller fastighetsmarknaden. Värdepappersfonders aktier/andelar avser i sin helhet skulder av MFI (endast MMF) och värdepappersfonder klassificerade som OFI. Aktier/andelar som emitterats av värdepappersfonder ger innehavarna rättigheter avseende det placerade kapitalet och den avkastning som uppkommer från sådana placeringar men innebär oftast inte någon synlig kontroll över de kollektiva placeringarna (såsom rösträtt eller deltagande i förvaltningen). Värderingsregler: I enlighet med ENS 95 skall aktier/andelar i värdepappersfonder rapporteras till marknadsvärden. Därutöver rapporteras även innehav av MMF-andelar för underkategorin ’summa värdepappersfonder’. |
|
6. |
Anläggningstillgångar: I denna post ingår:
’Anläggningstillgångar’ redovisas separat för ’summa värdepappersfonder’ och även för värdepappersfonder uppdelade efter placeringskategori eller kategori av placerare. Vad gäller uppdelningen av fonder efter kategori av placeringar skall anläggningstillgångar endast särskiljas för ’fastighets-’, ’blandade’ och ’övriga fonder’, eftersom endast dessa tre kategorier av fonder förväntas ha innehav av fastigheter för placeringsändamål. Alla övriga kategorier av fonder uppdelade efter placeringsinriktning har också anläggningstillgångar men beloppet förväntas inte bli stort, eftersom de huvudsakligen skulle utgöras av anläggningstillgångar för eget bruk (byggnader använda av OFI, installationer, mjukvaror och annan infrastruktur). I de fall anläggningstillgångar inte behöver rapporteras separat skall de hänföras till ’övriga tillgångar’. |
|
7. |
Finansiella derivat: Innehav av ’finansiella derivat’ skall rapporteras som separat post endast för underkategorierna av värdepappersfonder (summa fonder och samtliga kategorier av fonder) och SDD. Där inlåningen avser FCL skall den hänföras till ’övriga tillgångar’. Denna post består av alla transaktioner i finansiella derivat, dvs. finansiella tillgångar som utgår ifrån eller härleds ur ett annat underliggande instrument. Det underliggande instrumentet är oftast en annan finansiell tillgång, men kan också utgöras av en vara eller ett index (ENS 95, p. 5.65). Rapporteringen av ’finansiella derivat’ i rapporteringsordningen för OFI skall i princip överensstämma med den rekommenderade behandlingen i rapporteringsordningen för MFI. I Guidance Notes to the Regulation ECB/2001/13 on the MFI balance sheet statistics (8) föreskrivs att i enlighet med gällande internationell statistikstandard skall finansiella derivatinstrument som har ett marknadsvärde redovisas som balansräkningsposter. Derivat har ett marknadsvärde när de omsätts på organiserade marknader (börser) eller under förhållanden under vilka de regelbundet kan bli avyttrade på underhandsmarknader (OTC). Under denna post skall följande finansiella derivat rapporteras
Finansiella derivat som registreras i balansräkningen skall upptas till marknadsvärdet, dvs. det allmänt förekommande priset på marknaden eller ett motsvarande värde som ligger nära detta (fair value). Derivat skall registreras i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positivt bruttomarknadsvärde skall upptas på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativa bruttomarknadsvärden på skuldsidan. Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal skall inte tas upp som poster i balansräkningen. Det kan finnas anledning att registrera finansiella derivat på nettobasis i enlighet med olika värderingsmetoder. Ifall endast nettopositionerna är tillgängliga eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärden kan det bli nödvändigt att acceptera att sådana uppgifter rapporteras i stället. Några uppdelningar – per sektor, per valuta etc. – behöver ej göras. |
|
8. |
Övriga tillgångar: Denna post skall särredovisas för samtliga underkategorier av OFI, med undantag av ’andra OFI’. Denna post avser tillgångar som inte ingår på annat ställe, som
Förteckningen ovan är inte uttömmande och varierar beroende på vilken typ av rapporterande kategori som avses (se sista punkten). Den balansräkning som krävs för olika typer av OFI-underkategorier varierar i praktiken med den verksamhet som sker i berörda underkategori. Endast de viktigaste posterna på balansräkningen särredovisas. Samtliga belopp som inte kan hänföras till någon av dessa huvudposter i balansräkningen (BSI) skall ingå i ’övriga tillgångar’. Eftersom t.ex. värdepappersfonder inte förväntas bedriva någon utlåning skall posten ’utlåning’ inte särredovisas i balansräkningen. Om däremot en värdepappersfond faktiskt har beviljat lån skall detta belopp ingå i ’övriga tillgångar’. NCB skall i sina förklaringar lämna detaljerade uppgifter om vad som ingår i ’övriga tillgångar’. |
SKULDER
|
0. |
Summa tillgångar/skulder: ’Summa skulder’ skall vara lika med summan av samtliga poster som särredovisats på balansräkningens skuldsida. Denna summa skall också vara lika med ’summa tillgångar’ (se även ’tillgångsposter – summa tillgångar/skulder’). |
|
9. |
Inlåning och upplåning: Denna post skall särredovisas för värdepappersfonder, SDD och FCL. Denna post omfattar:
|
|
10. |
Emitterade skuldebrev: Denna post skall särredovisas för SDD och FLC. För värdepappersfonder skall denna post ingå i ’övriga skulder’. Den förväntas bli obetydlig. Det är instrument som vanligtvis kan omsättas och som är föremål för handel på andrahandsmarknader eller som kan kvitteras på marknaden. Innehavaren har inte någon äganderätt i den emitterande institutionen. I vissa länder kan OFI emittera överlåtbara instrument med egenskaper som liknar de penningmarknadspapper som emitteras av MFI. I denna rapporteringsordning skulle sådana instrument klassificeras som skuldebrev. |
|
11. |
Kapital och reserver: Denna post skall särredovisas för SDD och FCL. För värdepappersfonder skall denna post ingå i ’övriga skulder’. Här ingår de belopp som uppkommer när rapporterande OFI emitterar aktier och andelar till aktieägare eller andra ägare, innebärande att innehavaren erhåller en äganderätt i ett OFI och i allmänhet även rätt till en andel i vinsten och en andel i det egna kapitalet vid eventuell likvidation av företaget. I denna post ingår även medel som hänför sig till icke utdelade ersättningar eller medel avsatta av rapporterande OFI i avvaktan på förväntade framtida betalningar och förpliktelser. Följande element ingår i kapital och reserver:
|
|
12. |
Värdepappersfonders aktier och andelar: Denna post skall särredovisas endast för underkategorin ’värdepappersfonder’ eftersom endast värdepappersfonder utger fondaktier eller -andelar. Denna post avser aktier eller andelar emitterade av värdepappersfonder som inte är MMF. |
|
13. |
Finansiella derivat: Se ’tillgångsposter – finansiella derivat’. |
|
14. |
Övriga skulder: Denna post skall särredovisas för samtliga underkategorier av OFI, med undantag av ’andra OFI’. Denna kategori är lika med posten ’övriga skulder’ för MFI; finansiella derivat ingår dock inte. Denna post avser skulder som inte ingår på annat ställe, som
Denna förteckning är inte heltäckande och varierar beroende på vilken typ av rapporteringskategori som avses. Den balansräkning som varje typ av underkategori av OFI skall rapportera varierar i praktiken beroende på den verksamhet som sker inom denna underkategori. Endast de viktigaste posterna på balansräkningen särredovisas. Samtliga belopp som inte kan hänföras till någon av dessa huvudposter på skuldsidan skall ingå i ’övriga skulder’. Eftersom t.ex. värdepappersfonder inte förväntas emittera ’skuldebrev’ särredovisas posten ’skuldebrev’ inte på skuldsidan. Om emellertid en värdepappersfond faktiskt har emitterat sådana värdepapper skall detta belopp ingå i ’övriga skulder’. NCB skall i sina förklaringar lämna detaljerade uppgifter om vad som ingår i ’övriga tillgångar’. |
BOKFÖRINGSREGLER
De bokföringsregler som OFI använder för sina räkenskaper skall i princip överensstämma med den nationella motsvarigheten av rådets direktiv nr 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (9) och andra tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar gällande bokföringspraxis i medlemsstaterna skall samtliga tillgångar och skulder rapporteras på bruttobasis för statistikändamål. Specifika anvisningar för värderingsmetoder lämnas för berörda kategorier.
GEOGRAFISK OCH SEKTORVIS UPPDELNING, UPPDELNING EFTER ÄNDAMÅL
ECB kräver en geografisk och sektorvis uppdelning för vissa underkategorier av OFI och för ett begränsat antal balansräkningsposter liknande uppdelningarna i MFI:s balansräkningar.
Geografisk och sektorvis uppdelning
|
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Geografisk uppdelning
För sammanställningen av OFI-statistik för euro-området är det nödvändigt att identifiera de motparter som finns inom EMU-medlemsstaterna uppdelade efter det inhemska territoriet och andra EMU-medlemsstater. En fullständig geografisk uppdelning måste därför göras: ’medlemsstaten/andra EMU-medlemsstater/övriga utlandet’. För medlemsstat som inte deltar i EMU blir uppdelningen: ’medlemsstaten/EMU-medlemsstater/övriga utlandet’.
Den begärda geografiska uppdelningen hänför sig till BSI för:
|
— |
’Summa värdepappersfonder’/’värdepappersfonder uppdelade enligt placeringsinriktning’: närmare bestämt ’andra värdepapper än aktier’, ’aktier och andra ägarandelar’, ’värdepappersfonders aktier/andelar’ (på tillgångssidan) och ’värdepappersfonders emitterade aktier/andelar’ (på skuldsidan). När det gäller tillgångssidan skall informationen lämnas i form av en nyckelindikator, när det gäller skuldsidan skall den lämnas som en memorandumpost. |
|
— |
’lån’ skall ha en geografisk uppdelning: medlemsstat/andra EMU-medlemsstater (som nyckel-indikator). |
Uppdelning efter sektorer (11)
Den viktigaste sektoruppdelning som skall göras är ’MFI/icke-MFI’. Definitionen av MFI är välkänd medan sektorn ’icke-MFI’ omfattar sektorerna ’offentlig sektor’ (12) och ’övriga inhemska sektorer’ (13).
Sektorfördelningen är densamma för inhemska uppgifter och för övriga EMU-medlemsstater. Någon sektorfördelning för ’övriga utlandet’ krävs ej.
Sektorfördelningen krävs för ett begränsat antal poster:
|
— |
Den skall rapporteras som memorandumpost för delsektorn ’värdepappersfonder’ (för summa värdepappersfonder och för värdepappersfonder med olika placeringsinriktning) och endast för de poster för vilka en geografisk uppdelning skall ske. |
|
— |
Uppdelningen skall rapporteras som nyckelindikator för delsektorn ’finansiella företag med utlåningsverksamhet’ och avse posten ’lån’. Ytterligare fördelning av ’lån till’’icke-finansiella företag och hushåll’ skall också ske, men endast för denna underkategori av OFI och denna balansräkningspost. |
Uppdelning enligt ändamål
Denna uppdelning behövs endast för uppgifter som avser FCL. Den avser balansräkningsposten ’lån’, närmare bestämt ’lån till hushåll’. Ändamålet med lånet skall särredovisas (uppdelning på konsumtionskredit, bostadslån och övriga lån (restpost). Denna uppdelning skall rapporteras som nyckelindikator.
4.2 Justeringsuppgifter
Justeringsuppgifter skall lämnas endast när det förekommer ett betydande brott i ställningsuppgifter. Justeringsuppgifter skall t.ex. rapporteras till följd av en omklassificering till följd av tillämpningen av systemet i ENS 95. Uppgifter skall lämnas frivilligt, när de är löpande tillgängliga och aktuella.
4.3 Transaktionsuppgifter
Inom ramen för den kortsiktiga strategin avseende OFI-statistik skall uppgifter om finansiella transaktioner samt försäljningar och inlösen av andelar/aktier utgivna av värdepappersfonder rapporteras som ’memorandumposter’ för delsektorn ’värdepappersfonder’ (för summa värdepappersfonder och värdepappersfonder uppdelade efter placeringskategori).
Uppdelning på instrument och löptid: Följande tabell ger en översiktlig beskrivning av den uppdelning som behövs på instrument och löptid av transaktionsuppgifter.
Översikt över uppdelningen efter instrument och löptider av transaktionsuppgifter
|
KATEGORIER AV INSTRUMENT OCH LÖPTIDER |
|||||||||||||||||||||||
|
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||
|
Summa tillgångar = Summa skulder (rapporteras av samtliga kategorier) |
|||||||||||||||||||||||
Försäljning och inlösen av aktier/andelar i värdepappersfonder: Följande tabell ger en översiktlig beskrivning av den uppdelning som behövs av uppgifter om försäljning och inlösen av aktier/andelar i värdepappersfonder.
Försäljning och inlösen av aktier/andelar i värdepappersfonder
|
KATEGORIER AV INSTRUMENT |
|||||
|
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||
|
|
|
||||
Ytterligare krav för sammanställningen av MUFA: Följande tabell ger en översiktlig beskrivning av uppdelningen efter instrument och löptid av transaktionsuppgifter.
Ytterligare krav för sammanställningen av MUFA
|
KATEGORIER AV INSTRUMENT OCH LÖPTIDER |
|||||||||||
|
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||||||||
|
|
||||||||||
4.4 Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och tidsintervall
Rapporteringsfrekvensen för uppgifter till ECB är kvartalsvis.
OFI-statistik skall rapporteras till ECB senast sista kalenderdagen i tredje månaden efter referensperiodens slut, eller föregående bankdag (17) i NCB om sista kalenderdagen i månaden inte är bankdag i NCB. De exakta rapporteringsdagarna meddelas i förväg till NCB i form av en rapporteringskalender. Historiska uppgifter skall rapporteras till ECB med början i den tidigast tillgängliga referensperioden, uppgifter fr.o.m. referensperioden fjärde kvartalet 1998 är dock obligatoriska.
5. Elektronisk rapportering av OFI-statistik – nyckelgruppidentifiering: OFI
OFI-nyckelgruppen avser OFI:s balansräkningsstatistik inom euroområdet. Den har utformats på sådant sätt att den så långt som möjligt utgår från nyckelgruppens kodlistor och värden som redan definierats för BSI-statistiken.
5.1 Dimensioner
Följande tabell beskriver de dimensioner som används i nyckelgruppen för OFI. För OFI-statistiken finns elva dimensioner som är väsentliga för att identifiera tidsserierna.
|
Position i nyckeln |
Begrepp (minnesstöd) |
Begreppsnamn |
Värdeformat |
Kodlista (minnesstöd) |
Kodlistans namn |
|
Dimensioner |
|||||
|
1 |
FREQ |
Frekvens |
AN1 |
CL_FREQ |
Frekvens (BIS, ECB) |
|
2 |
REF_AREA |
Referensområde |
AN2 |
CL_AREA_EE |
Område (Eurostat BoP, ECB) |
|
3 |
ADJUSTMENT |
Justeringsindikator |
AN1 |
CL_ADJUSTMENT |
Justeringsindikator (BIS, ECB) |
|
4 |
OFI_REP_SECTOR |
OFI referenssektoruppdelning |
AN2 |
CL_OFI_REP_SECTOR |
OFI referenssektoruppdelning (ECB) |
|
5 |
OFI_ITEM |
OFI balansräkningspost |
AN3 |
CL_OFI_ITEM |
OFI balansräkningspost (ECB) |
|
6 |
MATURITY_ORIG |
Ursprunglig löptid |
AN1 |
CL_MATURITY_ORIG |
Ursprunglig löptid (ECB) |
|
7 |
DATA_TYPE |
Typ av uppgifter |
AN1 |
CL_DATA_TYPE |
Penningmängds- och bankstatistisk uppgift, flöde & position (ECB, BIS) |
|
8 |
COUNT_AREA |
Motpostområde |
AN2 |
CL_AREA_EE |
Område (Eurostat BoP, ECB) |
|
9 |
BS_COUNT_SECTOR |
Sektor för balanspostens motpost |
AN4 |
CL_BS_COUNT_SECTOR |
Sektor för balanspostens motpost (ECB, BIS) CURRENCY_TRANS |
|
10 |
CURRENCY_TRANS |
Transaktionsvaluta |
AN3 |
CL_CURRENCY |
Valuta (ECB, BIS, Eurostat BoP) |
|
11 |
SERIES_DENOM |
Seriens denominering eller specialkalkyl |
AN1 |
CL_SERIES_DENOM |
Seriens denominering eller specialkalkyl (ECB) |
Värdet för var och en av de elva statistiska dimensionerna hämtas från motsvarande kodlista. Enligt ovanstående tabell hämtas t.ex. värdet för dimensionen REF_AREA (referensområde) från kodlistan CL_AREA_EE. Dimensionerna för OFI-nyckelgruppen beskrivs nedan, i samma ordningsföljd som positionen i nycklarna.
Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)
Denna dimension anger den rapporterade tidsseriens frekvens. Det värde som används för OFI-nyckelgruppen är ’Q’ (kvartalsvis) och utgör en undergrupp till de värden som specificeras i kodlistan CL_FREQ. Om nationella uppgifter endast är tillgängliga med lägre frekvens (dvs. per halvår eller helår) gör NCB en skattning för kvartalsuppgifter. När kvartalsuppgifter inte kan tas fram rapporteras uppgifterna likväl i form av en kvartalsserie (dvs. helårsuppgifter rapporteras som yyyyQ4 och halvårsuppgifter som yyyyQ2 och yyyyQ4 medan övriga kvartal antingen inte rapporteras alls eller rapporteras som saknade med observationsstatus ’L’ (18)).
Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)
Denna dimension avser det land där den rapporterande institutionen har sin hemvist. Kodlistan i detta sammanhang, CL_AREA_EE, innefattar den vedertagna ISO-landsförteckningen och ytterligare några värden (se även dimension nr 8, ’Motpartsområde’). De undergrupper för värden som används i OFI-nyckelgruppen motsvarar medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU).
Dimension nr 3: Justeringsindikator (ADJUSTMENT; längd: ett tecken)
Denna dimension anger om en säsongsjustering och/eller en arbetsdagsjustering har gjorts. Kodlistan är CL_ADJUSTMENT. Det värde som används i OFI nyckelgruppen är ’N’ för serier som varken har blivit justerade för säsonger eller för arbetsdagar.
Dimension nr 4: Uppdelning av OFI efter referenssektor (OFI_REP_SECTOR; längd: två tecken)
Denna dimension anger vilken typ av OFI som rapporterar och hänför sig till kodlistan CL_OFI_REP_SECTOR. Följande elva värden har definierats: summa värdepappersfonder (’10’); värdepappersfonder uppdelade efter placeringsinriktning: aktiefonder (’11’), obligationsfonder (’12’), blandfonder (’13’), fastighetsfonder (’14’) och övrigafonder (’15’); värdepappersfonder uppdelade efter typ av placerare: fondersomvändersigtillallmänheten (’1G’) och fonderförspecialkategorier avplacerare (’1S’); SDD (’20’); FCL(’30’) samt övriga OFI-kategorier (’40’).
Dimension nr 5: Balansräkningsposter för OFI (OFI_ITEM; längd: tre tecken)
Denna dimension avser BSI i OFI:s balansräkning och hänför sig till kodlistan CL_OFI_ITEM. Värden för tillgångar och skulder identifieras med prefixet ’A’ eller ’L’ och rangordnas och kodas så långt som möjligt enligt en hierarkisk ordning av posterna. Eftersom OFI inriktar sig på olika typer av finansiella aktiviteter beroende på vilken kategori de tillhör är inte samtliga BSI relevanta för samtliga kategorier av företag. Sålunda har på tillgångssidan två olika poster definierats som ’övriga tillgångar’:
|
— |
övriga tillgångar (inkl. lån) (’A8A’) gäller för samtliga kategorier av OFI med undantag av FCL, och |
|
— |
övriga tillgångar (inkl. inlåning, kassa, aktier i värdepappersfonder, anläggningstillgångar och finansiella derivat) (’A8B’) som hänför sig till FCL. |
På skuldsidan har tre olika poster definierats som ’övriga skulder’:
|
— |
övriga skulder (exkl. skuldebrev, kapital och reserver och finansiella derivat) (’L6A’) som avser SDD, |
|
— |
övriga skulder (inkl. finansiella derivat) (’L6B’) som avser FCL, och |
|
— |
övriga skulder (inkl. skuldebrev, kapital och reserver) (’L6C’) som avser kategorierna av värdepappersfonder. |
Dimension nr 6: Ursprunglig löptid (MATURITY_ORIG; längd: ett tecken)
Denna dimension avser BSI:s ursprungliga löptid och hänför sig till kodlistan CL_MATURITY_ORIG. Löptidsuppdelningen upp till ett år (’F’) och över ett år (’K’) avser posten ’andra värdepapper än aktier’ för värdepappersfonder av olika slag. Begreppsmässigt avser ursprunglig löptid även tillgångsposterna ’lån’ och ’inlåning’ samt skuldposterna ’inlåning och upplåning’ och ’emitterade värdepapper’, även om en löptidsuppdelning inte krävs i detta sammanhang. I dessa fall används därför värdet ’A’ för hela löptiden. Alla andra poster visar värdet ’X’ för icke-relevant.
Dimension nr 7: Typ av uppgift (DATA_TYPE; längd: ett tecken)
Denna dimension beskrivs i kodlistan CL_DATA_TYPE och anger den typ av uppgift som skall rapporteras: brutto stockar (’1’), försäljning (’2’), inlösen (’3’), finansiella transaktioner (’4’) samt omklassificering och andra justeringar (’5’). Omklassificeringar och justeringar omfattar förändringar i tillgångarna och skulderna i balansräkningen för den rapporterande OFI-sektorn som en följd av 1) förändringar i den rapporterande populationen, 2) omstrukturering av företag, 3) omklassificering av tillgångar och skulder och 4) rättelse av sådana rapporteringsfel som av tekniska skäl inte kan avlägsnas från stockuppgifterna för hela den period som berörs.
Dimension nr 8: Motpartsområde (COUNT_AREA; längd: två tecken)
Denna dimension avser hemvisten för motparten i OFI:s balansräkning. Den kod som är knuten till detta begrepp är CL_AREA_EE, som innehåller den vedertagna ISO-landsförteckningen och ytterligare värden (t.ex. ’U6’ – inhemska: samma land som det rapporterande OFI). Vid tillämpning av OFI-nyckelgruppen används en undergrupp av värden: inhemskt (hemvists- eller referensområdet) (’U6’), andra deltagande medlemsstater (samtliga länder med undantag av referensområdet) (’U5’), övriga utlandet (’U4’) samt utlandet (samtliga enheter) (’A1’). När ett land blir EMU-medlemsstat rapporteras historiska uppgifter avseende perioden före inträdet, med användning av koden för motpartsområdet monetär union (’U2’) och samtliga områden utanför EMU-medlemsstaterna och referens/hemstatsområdet (’U8’) (19).
Dimension nr 9: Sektor för balanspostens motpost (BS_COUNT_SECTOR; längd: fyra tecken)
Denna dimension avser sektoruppdelningen av OFI:s BSI och utgår från kodlistan CL_BS_COUNT_SECTOR. Fem motpartssektorer finns: MFI (’1000’); icke-MFI (’2000’); övriga inhemska sektorer – därav icke-finansiella företag (’2240’); övriga inhemska sektorer – därav hushåll (’2251’) och den icke-specificerade sektorn (’0000’).
Dimension nr 10: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)
Denna dimension beskriver den valuta i vilken OFI:s BSI är denominerade och utgår från kodlistan CL_CURRENCY. Endast värdet ’Z01’ används, för samtliga valutor.
Dimension nr 11: Seriens denominering eller specialberäkning (SERIES_DENOM; längd: ett tecken)
Denna dimension anger om den rapporterade serien uttrycks i nationell valuta eller i den gemensamma valutan (euro). Den har två värden (’N’, nationell valuta och ’E’, euro) och utgår från kodlistan CL_SERIES_DENOM. Koden ’E’ används för EMU-medlemsstater medan koden ’N’ används av nytillträdande till euroområdet för att lämna historiska uppgifter för perioden före inträdet (20).
5.2 Attribut
Förutom de elva dimensioner som definierar koden har även ett antal attribut fastställts (21). Dessa medföljer på olika nivåer den information som utväxlas:
Nyckelgrupp för balansräkningsposter (ECB_OFI): kodade och okodade attribut
|
Tillämpnings nivå |
Statistiskt begrepp |
Värdeformat |
Kodlista |
||
|
Attribut på syskonnivå (utväxlas med hjälp av FNS-grupp) |
|||||
|
Syskon |
TITLE_COMPL |
Titelkomplement |
AN..1050 |
Okodat |
|
|
Syskon |
UNIT |
Enhet |
AN..12 |
CL_UNIT |
Enhet (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Syskon |
UNIT_MULT |
Enhetsmultiplikator |
AN..2 |
CL_UNIT_MULT |
Enhetsmultiplikator (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Syskon |
DECIMALS |
Decimaler |
N1 |
CL_DECIMALS |
Decimaler (BIS, ECB) |
|
Syskon |
TITLE |
Titel |
AN..70 |
Okodat |
|
|
Syskon |
NAT_TITLE |
Titel på nationellt språk |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Syskon |
COMPILATION |
Sammanställning |
AN..1050 |
Okodat |
|
|
Syskon |
COVERAGE |
Täckning |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Attribut på tidsserienivå (utväxlas med hjälp av FNS-grupp) |
|||||
|
Tidsserie |
COLLECTION |
Insamlingsindikator |
AN1 |
CL_COLLECTION |
Insamlingsindikator (BIS, ECB) |
|
Tidsserie |
AVAILABILITY |
Tillgänglighet |
AN1 |
CL_AVAILABILITY |
Organisationstillgänglighet (BIS, ECB) |
|
Tidsserie |
DOM_SER_IDS |
Inhemskt serie-ID |
AN..70 |
Okodat |
|
|
Tidsserie |
BREAKS |
Avbrott |
AN..350 |
Okodat |
|
|
Attribut på observationsnivå (utväxlas tillsammans med data i huvudsegment ARR) |
|||||
|
Observation |
OBS_STATUS |
Observationsstatus |
AN1 |
CL_OBS_STATUS |
Observationsstatus (BIS, ECB, Eurostat BoP) |
|
Observation |
OBS_CONF |
Observationskonfidentialitet |
AN1 |
CL_OBS_CONF |
Observationskonfidentialitet (Eurostat BoP, ECB) |
|
Observation |
OBS_PRE_BREAK |
Observationsvärde före brott |
AN..15 |
– |
|
|
Observation |
OBS_COM |
Observationskommentar |
AN..350 |
Okodat |
|
Vart och ett av dessa attribut kännetecknas av några tekniska egenskaper som återges i följande tabell.
Euroområdets NCB:s rapportering till ECB
För ECB_OFI-nyckelgruppen gemensamma attributegenskaper
|
|
Status |
Första värdet bestäms av … (23) |
Kan modifieras av NCB |
|
TITLE_COMPL |
M |
ECB |
Nej |
|
UNIT |
M |
ECB |
Nej |
|
UNIT_MULT |
M |
ECB |
Nej |
|
DECIMALS |
M |
ECB |
Nej |
|
TITLE |
C |
ECB |
Nej |
|
NAT_TITLE |
C |
NCB |
Ja |
|
COMPILATION |
C |
NCB |
Ja (22) |
|
COVERAGE |
C |
NCB |
Ja (22) |
|
COLLECTION |
M |
ECB |
Nej |
|
AVAILABILITY |
M |
ECB/NCB |
Ja |
|
DOM_SER_IDS |
C |
NCB |
Ja |
|
BREAKS |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_STATUS |
M |
NCB |
Ja |
|
OBS_CONF |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_PRE_BREAK |
C |
NCB |
Ja |
|
OBS_COM |
C |
NCB/ECB |
Ja |
|
|
M: Obligatorisk; C: Villkorlig |
|
|
Nedan följer en beskrivning av varje attribut inbegripet referenskodlistan (anges med versaler som CL_****) i förekommande fall.
5.2.1 Attribut på syskonnivå
Obligatoriska:
|
— |
TITLE_COMPL (titeltillägg) (okodat): Titeltillägget fastställs, lagras och distribueras av ECB (på engelska med en maximal längd av 350 tecken). Om en NCB skulle vilja ändra det kan en revidering ske efter konsultation med ECB. Denna revidering kommer dock att göras av ECB. |
|
— |
UNIT (enhet) (kodlista: CL_UNIT): Genom detta attribut tilldelas den rapporterade uppgiften en måttenhet. EMU-medlemsstater rapporterar i euro och ECB tilldelar detta attribut ’EUR’ (DENOM = ’EUR’). När ett land blir EMU-medlemsstat fastställer ECB värdet av detta attribut till motsvarande nationell valuta när det handlar om historiska uppgifter avseende perioden före tillträdet (24). |
|
— |
UNIT_MULT (enhetsmultiplikator) (kodlista: CL_UNIT_MULT): Detta attribut anger om serien uttrycks i miljoner (UNIT_MULT = ’6’), miljarder (UNIT_MULT = ’9’) etc. NCB rapporterar uppgifterna i miljoner och ECB sätter attributets värdet till ’6’ (UNIT_MULT = ’6’). |
|
— |
DECIMALS (decimaler) (kodlista: CL_DECIMALS): Detta attribut anger antalet decimaler som gäller för uppgifterna. NCB rapporterar uppgifter med tre decimaler, och ECB sätter attributets värde till 3 för samtliga serier (sålunda DECIMALS = ’3’). |
Villkorliga:
|
— |
TITLE (titel) (okodat): Detta attribut medger bara ett begränsat antal tecken (högst 70). Eftersom utrymmet är begränsat används i stället TITLE COMPLEMENT som obligatoriskt attribut. TITLE-attributet skulle kunna användas för att göra korta titlar. |
|
— |
NAT_TITLE (nationell titel) (okodat): NCB kan använda detta attribut för att ge en exakt beskrivning och andra kompletterande förtydliganden på det nationella språket. Även om användningen av gemener och versaler inte skapar några svårigheter måste användningen av tecken med accent och vidgade alfanumeriska symboler ännu testas innan de kan tas i reguljärt bruk. |
|
— |
COMPILATION (sammanställning) (okodat): Detta attribut används för att ge en detaljerad förklaring i text av de sammanställningsmetoder som har använts och innehåller uppgifter av följande slag:
|
En detaljerad beskrivning av den information som skall ingå under detta attribut ges i tillägg 2 (punkterna 1 till 5).
|
— |
COVERAGE (täckning) (okodat): Detta attribut beskriver den rapporterande populationens täckning och skall specificeras under serien ’summa tillgångar/skulder’. Det skall beskriva den typ av OFI som ingår i huvudkategorierna. Om det är känt att täckningen inte är fullständig skall en skattning göras av marknadsandelen. Vidare skall anges om uppgifterna har räknats upp. Ytterligare detaljer om den information som skall ingå under detta attribut redovisas i tillägg 2 (punkt 6). |
5.2.2. Attribut på tidsserienivå
Obligatoriska:
|
— |
COLLECTION (insamling) (kodlista: CL_COLLECTION): Detta attribut ger en förklaring av den tidpunkt när observationerna insamlas (t.ex. början, mitten eller slutet av en period). Det anger också om uppgifterna utgör genomsnitt eller den högsta resp. lägsta observationen under en given period etc. ECB fastställer OFI-serierna som ’vid periodens slut’ (COLLECTION = ’E’). |
|
— |
AVAILABILITY (tillgång) (kodlista: CL_AVAILABILITY): Detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan utlämnas. Om det behövs särskild behandling av en viss observation, kan attributet ’Observationskonfidentialitet’ (se nedan) användas. |
Villkorliga:
|
— |
DOM_SER_IDS (inhemsk serie-ID) (okodat): Detta attribut gör det möjligt att hänvisa till den kod som används i nationella databaser för att identifiera motsvarande serier (det är också möjligt att specificera formler som bygger på nationella referenskoder). |
|
— |
BREAKS (brott i tidsserien) (okodat): Detta attribut ger en beskrivning av brott och större förändringar i fråga om seriens insamling, täckning och sammanställning. Vid avbrott är det önskvärt att det meddelas i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara (högst 350 tecken). |
5.2.3 Attribut på observationsnivå
Obligatoriska:
|
— |
OBS_STATUS (observationsstatus) (kodlista: CL_OBS_STATUS): NCB rapporterar ett värde för observationsstatus som bifogas varje observation som överförs. Detta attribut är obligatoriskt och skall tillhandahållas vid varje dataöverföring för varje individuell observation. När NCB reviderar värdet för detta attribut rapporteras såväl observationsvärdet (även om det är oförändrat) som markeringen för det nya observationsvärdet. I följande förteckning beskrivs de för OFI-statistiken förväntade värdena (enligt den överenskomna ordningsföljden) för dessa attribut:
|
|
— |
Om två egenskaper enligt ovan är tillämpliga på en observation, rapporteras den viktigaste. Om exempelvis en observation såväl har ett tillfälligt värde som utgör resultat av en skattning ges företräde åt egenskapen ’skattning’, och värdet ’E’ används. |
Villkorliga:
|
— |
OBS_CONF (observationens konfidentialitet) (kodlista: CL_OBS_CONF): Om en NCB vill tilldela en eller flera observationer konfidentiell status kan den använda attributet OBS_CONF. I förekommande fall kan värdet av detta attribut av avsändaren modifieras samtidigt med dataöverföringen. |
|
— |
OBS_PRE_BREAK: Detta attribut innehåller observationsvärdet före ett avbrott och är i likhet med observationen ett numeriskt fält. Det används när avbrott i en serie föreligger. För OFI-nyckelgruppen behövs inte detta attribut eftersom informationen redan kan hämtas från omklassificeringsserien. Det har lagts till attributlistan eftersom den ingår i den undergrupp av attribut som är gemensam för samtliga nyckelfamiljer. Om observationsvärdet ’B’ (observationsvärde vid avbrott) tillhandahålls måste det dock åtföljas av ett observationsvärde före avbrottet. |
|
— |
OBS_COM (kommentar till observation) (okodat): Detta attribut kan användas för att ge textkommentar på observationsnivå (t.ex. för att beskriva en skattning eller ett antagande avseende en specifik observation, beroende på att uppgifter saknas. En eventuell onormal observation förklaras eller detaljer lämnas angående en förändring i en rapporterad tidsserie). |
6. Utbyte av information
6.1 Serieförteckning
ECB upprätthåller och distribuerar till NCB tabeller med förteckningar över de OFI-tidsserier som skall överföras. De serier som skall lämnas till ECB framgår av tillägg 1. Följande serier som skall rapporteras ingår:
NYCKELINDIKATORER
De stockuppgifter som skall rapporteras inom denna kategori omfattar:
Summa värdepappersfonder samt värdepappersfonder uppdelade efter typ av placering:
|
— |
Summa fonder: balansräkningar uppdelade efter instrument, löptid och geografisk motpart (sammanlagt 29 serier). |
|
— |
Värdepappersfonder uppdelade efter placeringsinriktning: Bortsett från mindre skillnader är de begärda uppdelningarna desamma som de som avser summa värdepappersfonder. De uppgifter som skall rapporteras under denna kategori täcker
|
|
— |
SDD (sammanlagt 12 serier). |
|
— |
FCL:s balansräkningar uppdelade efter instrument, sektor och geografisk motpart samt BSI:s ’lån’ uppdelade efter ändamål (sammanlagt 32 serier). |
MEMORANDUMPOSTER
De stockuppgifter som skall rapporteras inom denna kategori omfattar:
|
— |
Summa värdepappersfonder: balansposter uppdelade per sektor MFI/icke-MFI (sammanlagt 27 serier), ytterligare krav för sammanställningen av MUFA (5 serier). |
|
— |
Aktiefonder (27 serier), obligationsfonder (27 serier), blandfonder (27 serier), fastighetsfonder (15 serier) och övriga fonder (27 serier): balansräkningsposter för fonder med olika placeringspolicy uppdelade efter sektor MFI/icke-MFI. |
|
— |
Balansräkningsposter för värdepappersfonder som vänder sig till allmänheten (12 serier) och värdepappersfonder för speciella placerargrupper (12 serier). |
|
— |
Summa tillgångar/skulder för övriga kategorier av OFI (1 serie). |
JUSTERINGS- OCH TRANSAKTIONSUPPGIFTER
Förutom serierna för stockar behövs motsvarande serier för ’omklassificering och andra justeringar’ och ’transaktioner’, inklusive uppgifter om försäljning och inlösen av aktier/andelar där dessa finns tillgängliga.
6.2 Krav på uppgifter
Nyckelindikatorer skall lämnas av samtliga EMU-medlemsstater när faktiska uppgifter föreligger. Om faktiska uppgifter med viss uppdelning eller med viss överenskommen frekvens inte är tillgängliga skall när så är lämpligt skattningar rapporteras.
’Tilläggsuppgifter’ skall endast rapporteras av de länder där faktiska uppgifter föreligger.
I de fall där den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och där nationella skattningar således inte kan ges kan NCB välja att antingen låta bli att rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad med observationsstatus ’L’. Varje tidsserie som inte rapporteras kommer sålunda att tolkas som ’uppgifter som förekommer men som inte insamlas’, och ECB kan göra antaganden eller skattningar för sammanställningen av aggregat för euroområdet.
För transaktionsuppgifter där transaktionerna skattas med ledning av förändringarna i stockar (Qt–Qt-1) skall de nationella centralbankerna antingen inte rapportera tidsserien eller rapportera den som saknad med observationsstatus ’L’.
Om den underliggande företeelsen inte existerar skall tidsserien rapporteras som saknad med observationsstatus ’M’.
När det gäller uppgifter om ’omklassificering och övriga justeringar’ skall dessa endast rapporteras när en omklassificering eller annan justering som beskrivs i avsnitt 4.2 äger rum.
7. Revideringspolicy
NCB kan komma i ett läge där uppgifter som lämnats under föregående kvartalet måste revideras (ordinarie revidering). Därutöver kan det även förekomma revideringar av uppgifter för tidigare kvartal (historiska revideringar).
Följande allmänna regler tillämpas:
|
— |
Vid all reguljär överföring av kvartalsuppgifter kan förutom uppgifter för senaste kvartalet endast ’ordinarie’ revideringar (dvs. revideringar av senaste kvartalet) lämnas. |
|
— |
’Historiska’ revideringar skall begränsas och rapporteras på annat datum än den reguljära rapporteringen. I princip skall mindre, rutinartade historiska revideringar av uppgifterna endast lämnas en gång om året (samtidigt med överföringen av uppgifterna för fjärde kvartalet). I undantagsfall kan dock historiska revideringar som innebär en betydande kvalitetsförbättring av uppgifterna accepteras under året (utanför de reguljära produktionscyklerna). |
|
— |
När det är fråga om betydande revideringar måste en skriftlig förklaring lämnas till ECB. |
Tillägg 1
SERIER FÖR VÄRDEPAPPERSFONDER SOM SKALL RAPPORTERAS TILL ECB – STOCKUPPGIFTER
(Nyckelindikatorer/Memorandumposter)
TILLGÅNGAR
|
Postens namn och löptid/geografisk uppdelning/sektorvis uppdelning |
Värdepappersfonder/totalt |
Aktiefonder |
Obligationsfonder |
Blandfonder |
Fastighetsfonder |
Övrigafonder |
Fonder öppna för allmänheten |
Fonder öppna för speciella placerargrupper |
|
Inlåning/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Lån, alla löptider/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kortfristiga lån/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Långfristiga lån/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/inhemska/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/inhemska/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/inhemska/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/övriga deltagande medlemsstater/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/övriga deltagande medlemsstater/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/övriga deltagande medlemsstater/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, alla löptider/övriga utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/inhemska/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/inhemska/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/inhemska/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/övriga deltagande medlemsstater/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/övriga deltagande medlemsstater/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/övriga deltagande medlemsstater/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, upp till 1 år/övriga utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/inhemska/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/inhemska/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/inhemska/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/övriga deltagande medlemsstater/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/övriga deltagande medlemsstater/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/övriga deltagande medlemsstater/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier, över 1 år/övriga utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
Nyckel |
|
|
|
Aktier och andelar/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Aktier och andelar/inhemska/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Aktier och andelar/inhemska/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Aktier och andelar/inhemska/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Aktier och andelar/övriga deltagande medlemsstater/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Aktier och andelar/övriga deltagande medlemsstater/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Aktier och andelar/övriga deltagande medlemsstater/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Aktier och andelar/övriga utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Noterade aktier/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Andelar i värdepappersfonder/inhemska/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/inhemska/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/inhemska/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga deltagande medlemsstater/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga deltagande medlemsstater/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga deltagande medlemsstater/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
|
|
|
Penningmarknadsfondandelar/världen/MFI |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anläggningstillgångar/utlandet/totalt |
Nyckel |
|
|
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Finansiella derivat/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Övriga tillgångar (inkl. ’lån’)/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
SUMMA TILLGÅNGAR/SKULDER/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
SKULDER
|
Postens namn och löptid/geografisk uppdelning/sektorvis uppdelning |
Värdepappersfonder/totalt |
Aktiefonder |
Obligationsfonder |
Blandfonder |
Fastighetsfonder |
Övrigafonder |
Fonder öppna för allmänheten |
Fonder öppna för speciella placerargrupper |
|
Inlåning och upplåning/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Andelar i värdepappersfonder/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Andelar i värdepappersfonder/inhemska/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/inhemska/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/inhemska/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga deltagande medlemsstater/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga deltagande medlemsstater/MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga deltagande medlemsstater/icke-MFI |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/övriga utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Finansiella derivat/utlandet/totalt |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
|
Övriga skulder (inkl. ’skuldebrev’ och ’kapital och reserver’) |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Nyckel |
Memo |
Memo |
SERIER FÖR VÄRDEPAPPERSFONDER SOM SKALL RAPPORTERAS TILL ECB – TRANSAKTIONSUPPGIFTER
(Memorandumposter)
TILLGÅNGAR
|
Postens namn och löptid/geografisk uppdelning/sektorvis uppdelning |
Värdepappersfonder/totalt |
Aktiefonder |
Obligationsfonder |
Blandfonder |
Fastighetsfonder |
Övrigafonder |
Fonder öppna för allmänheten |
Fonder öppna för speciella placerargrupper |
|
Inlåning/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Lån alla löptider/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lån upp till 1 år/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lån över 1 år/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra värdepapper än aktier alla löptider/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier upp till 1 år/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andra värdepapper än aktier över 1 år/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Aktier och andelar/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Noterade aktier/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i penningmarknadsfonder/utlandet/MFI |
Memo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta tillgångar/utlandet/totalt |
Memo |
|
|
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Övriga tillgångar (inklusive ’lån’ och ’finansiella derivativ’)/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
SUMMA TILLGÅNGAR/SKULDER/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
SKULDER
|
Postens namn och löptid/geografisk uppdelning/sektorvis uppdelning |
Värdepappersfonder/totalt |
Aktiefonder |
Obligationsfonder |
Blandfonder |
Fastighetsfonder |
Övrigafonder |
Fonder öppna för allmänheten |
Fonder öppna för speciella placerargrupper |
|
Inlåning och upplåning/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Övriga skulder (inklusive ’skuldebrev’, ’kapital och reserver’ samt ’finansiella derivat’)/utlandet/totalt |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
SERIER FÖR VÄRDEPAPPERSFONDER SOM SKALL RAPPORTERAS TILL ECB – FÖRSÄLJNING OCH INLÖSEN
(Memorandumposter)
SKULDER
|
Postens namn och löptid/geografisk uppdelning/sektorvis uppdelning |
Värdepappersfonder/totalt |
Aktiefonder |
Obligationsfonder |
Blandfonder |
Fastighetsfonder |
Övrigafonder |
Fonder öppna för allmänheten |
Fonder öppna för speciella placerargrupper |
|
Andelar i värdepappersfonder/utlandet/totalt – försäljning av nya andelar |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
|
Andelar i värdepappersfonder/utlandet/totalt – inlösen av andelar |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
Memo |
|
|
(1) Se tillägg 2.
(2) Definition enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995, som ingår i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1).
(3) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(4) Ifall fonder som placerar i omsättbara värdepapper och fastigheter klassificeras på nationell nivå som ’blandfonder’ skall de hänföras till kategorin ’blandfonder’.
(5) För statistikändamål definieras leasing som finansiell leasing när leasingen täcker hela eller större delen av investeringsvarans ekonomiska livslängd. Vid slutet av leasingperioden har leasingtagaren ofta en möjlighet att köpa varan till ett nominellt pris (ENS 95 bilaga II)
(6) Andelar i värdepappersfonder ingår ej.
|
A |
: |
Värdepappersfonder. |
|
B |
: |
Företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD). |
|
C |
: |
Finansiella företag med utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (FCL). |
|
D |
: |
Övriga OFI. |
(7) Observera att i MFI:s balansräkning görs inte åtskillnad mellan inlåning och utlåning på tillgångs- och skuldsidan. I stället betraktas alla icke-överförbara medel som är insatta i eller utlånade till MFI (= skulder) som ’deposits’ (inlåning) och alla medel insatta av eller utlånade av MFI (= tillgångar) som ’loans’ (utlåning). I ENS 95 anges skillnaden med utgångspunkt i kriteriet vem som tagit initiativet till transaktionen. När initiativet tas av låntagaren klassificeras transaktionen som ’loan’ (upplåning eller utlåning). När initiativet tas av långivaren klassificeras transaktionen som ’deposit’ (inlåning).
(8) Europeiska centralbanken, november 2002.
(9) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG (EUT L 178, 17.7.2003, s. 16).
(10) Krävs endast för posten ’lån’.
(11) ENS 95 utgör normen för sektorfördelningen.
(12) Offentlig sektor: Enheter med hemvist i medlemsstaten som har sin huvudsakliga verksamhet i produktionen av icke- marknadsförda varor och tjänster avsedda för individuell och kollektiv konsumtion och/eller i omfördelning av inkomster och förmögenhet (ENS 95 p. 2.68–2.70). Offentlig sektor omfattar staten, delstater, kommuner och socialförsäkring (ENS 95 p. 2.71–2.74). Närmare anvisningar till sektorklassificeringen finns i Money and Banking Statistics Manual: Guidance for the statistical classification of customers, Europeiska centralbanken, andra upplagan, november 1999.
(13) Övriga inhemska sektorer omfattar
|
— |
övriga finansiella institutioner (OFI) enligt definitionen inom den här ramen, |
|
— |
finansiella serviceföretag, |
|
— |
försäkringsföretag och pensionsfonder, icke-monetära finansiella företag och kvasiföretag vars huvudsakliga verksamhet är förmedling av finansiella tjänster som grundar sig på sammanförandet av risker (ENS 95 p. 2.60–2.67), |
|
— |
icke-finansiella företag, företag och kvasiföretag som inte har som verksamhet att förmedla finansiella tjänster men som huvudsakligen producerar marknadsvaror och icke-finansiella tjänster (ENS 95 p. 2.21–2.31), |
|
— |
hushåll: Individer eller grupper av individer som konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella tjänster endast för egen slutlig konsumtion, och som producenter av marknadsvaror och av finansiella och icke-finansiella tjänster förutsatt att dessa aktiviteter inte utförs i form av kvasiföretag. Hit räknas de av hushållens icke-vinstdrivande organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, 2.75–2.88). |
(14) Andelar i värdepappersfonder ingår ej.
(15) Rapporteras ej för aktie- och obligationsfonder.
(16) Lån skall också rapporteras separat för delsektorn ’summa värdepappersfonder’.
(17) Med ’NCB-bankdag’ avses varje dag under vilken en viss nationell centralbank i en deltagande-medlemsstat håller öppet för att bedriva penningpolitiska transaktioner inom ramen för ECBS.
(18) Se även avsnitt 6.2, ’Krav på statistikrapportering’.
(19) För Grekland används exempelvis motpartsområdeskoderna ’U2’ och ’U8’ för uppgifter som avser perioden före och fram t.o.m. 2000Q4, och koderna ’U5’ och ’U4’ fr.o.m. 2001Q1.
(20) För Grekland används exempelvis koden ’N’ för uppgifter avseende perioden före och t.o.m. 2000Q4 och koden ’E’ fr.o.m. 2001Q1.
(21) Attribut är statistiska begrepp som ger tilläggsinformation i kodad form (t.ex. enheten) eller okodad form (t.ex. metod för sammanställning) om de uppgifter som överförs. ’Obligatoriskt’ hänför sig till de attribut för vilka värdena är kända för samtliga deltagare. ’Villkorligt’ hänför sig till de attribut som definieras endast om de är kända i den rapporterande institutionen (t.ex. inhemsk serie-ID) eller när de är relevanta (t.ex. sammanställning, avbrott). Attributvärdena skall endast förmedlas när de fastställs för första gången och när de ändras. Endast observations status är med vid varje utbyte, knuten till observationen.
(22) Ändringar meddelas ansvarig avdelning inom ECB per fax/e-post.
(23) Med ECB avses ECB:s generaldirektorat för statistik.
(24) För Grekland fastställs exempelvis värdet för detta attribut till ’GRD’ för perioden fram till och med 2000Q4 och till ’EUR’ fr.o.m. 2001Q1.
(25) Detta attribut behövs inte för OFI-nyckelfamiljen eftersom denna information redan finns i serierna för omklassificering. Det har lagts till listan av attribut eftersom det utgör en del av en gemensam undergrupp av attribut för samtliga nyckelgrupper. Om observationsvärdet ’B’ tillhandahålls måste det dock åtföljas av ett observationsvärde före avbrottet (OBS_PRE_BREAK).
(26) När en tidsserie (eller en del därav), beroende på lokal marknadspraxis eller den legala ramen, inte är relevant (den underliggande företeelsen existerar inte), rapporteras ett saknat värde (’–’) med observationsstatus ’M’.
(27) När uppgifter för en tidsserie, beroende på lokala statistikförhållanden, inte insamlas på specifika tidpunkter eller för hela tidsseriens längd (den underliggande företeelsen existerar men bevakas inte statistiskt), rapporteras ett saknat värde (’–’) med observationsstatus ’L’ för varje period.
(28) Dessa observationer antar definitiva värden (observationsstatus ’A’) i en senare fas. De nya reviderade värdena stryker de tidigare tillfälliga observationerna.