02014O0060 — SV — 08.04.2020 — 009.001

---

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	►M2  EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/510 av den 19 december 2014 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (riktlinjen om den allmänna dokumentationen) (ECB/2014/60) ◄ (omarbetning) (EGT L 091 2.4.2015, s. 3)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/732 av den 16 april 2015	L 116	22	7.5.2015
►M2	EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/1938 av den 27 augusti 2015	L 282	41	28.10.2015
►M3	EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2016/64 av den 18 november 2015	L 14	25	21.1.2016
►M4	EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2016/2298 av den 2 november 2016	L 344	102	17.12.2016
►M5	EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2017/1362 av den 18 maj 2017	L 190	26	21.7.2017
►M6	EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2018/570 av den 7 februari 2018	L 95	23	13.4.2018
►M7	EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2019/1032 av den 10 maj 2019	L 167	64	24.6.2019
►M8	EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2020/506 av den 7 april 2020	L 109I	1	7.4.2020

Rättad genom:

►C1	Rättelse, EGT L 332, 18.12.2015, s.  158 (2015/1938)

---

▼B

▼M2

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/510

av den 19 december 2014

om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (riktlinjen om den allmänna dokumentationen) (ECB/2014/60)

▼B

(omarbetning)

INNEHÅLL
DEL 1 –	SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
DEL 2 –	EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA VERKTYG, OPERATIONER, INSTRUMENT OCH FÖRFARANDEN
AVDELNING I –	Öppna MARKNADSTRANSAKTIONER
Kapitel 1 –	Översikt över marknadstransaktioner
Kapitel 2 –	Kategorier av öppna marknadstransaktioner
Kapitel 3 –	Instrument för öppna marknadstransaktioner
AVDELNING II –	Stående faciliteter
Kapitel 1 –	Utlåningsfacilitet
KAPITEL 2 –	INLÅNINGSFACILITET
AVDELNING III –	Förfaranden för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner
Kapitel 1 –	Anbud och bilaterala förfaranden för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner
Avsnitt 1 –	Anbudsförfaranden
Avsnitt 2 –	Operativa steg i anbudsförfaranden
Underavsnitt 1 –	Tillkännagivande av anbudsförfaranden
Underavsnitt 2 –	Motparternas förberedelser och avgivande av anbud
Underavsnitt 3 –	Tilldelning
Underavsnitt 4 –	Tillkännagivande av tilldelningar
Avsnitt 3 –	Bilaterala förfaranden för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner
KAPITEL 2 –	AVVECKLINGSFÖRFARANDEN FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER
DEL 3 –	GODKÄNDA MOTPARTER
DEL 4 –	GODTAGBARA TILLGÅNGAR
AVDELNING I –	Allmänna principer
AVDELNING II –	Godtagbarhetskriterier och krav på kreditvärdighet avseende omsättbara tillgångar
Kapitel 1 –	Godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar
Avsnitt 1 –	Allmänna godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar
Avsnitt 2 –	Specifika godtagbarhetskriterier för vissa typer av omsättbara tillgångar
Underavsnitt 1 –	Specifika godtagbarhetskriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar
Underavsnitt 2 –	Specifika godtagbarhetskriterier för säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar
Underavsnitt 3 –	Specifika godtagbarhetskriterier för skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet
Underavsnitt 4 –	Specifika godtagbarhetskriterier för vissa skuldinstrument utan säkerhet
Kapitel 2 –	Eurosystemets krav på kreditvärdighet för omsättbara tillgångar
AVDELNING III –	Godtagbarhetskriterier och krav på kreditvärdighet avseende icke-omsättbara tillgångar
Kapitel 1 –	Godtagbarhetskriterier för icke-omsättbara tillgångar
Avsnitt 1 –	Godtagbarhetskriterier för kreditfordringar
Avsnitt 2 –	Godtagbarhetskriterier för inlåning med fast löptid
Avsnitt 3 –	Godtagbarhetskriterier för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)
Avsnitt 4 –	Godtagbarhetskriterier för skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC)
Kapitel 2 –	Eurosystemets krav på kreditvärdighet för icke-omsättbara tillgångar
Avsnitt 1 –	Eurosystemets kreditkvalitetskrav för kreditfordringar
Avsnitt 2 –	Eurosystemets kreditkvalitetskrav för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)
Avsnitt 3 –	Eurosystemets kreditkvalitetskrav för skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC)
AVDELNING IV –	Garantier för omsättbara och icke-omsättbara tillgångar
AVDELNING V –	Eurosystemets ramverk för kreditbedömning av godtagbara tillgångar
AVDELNING VI –	Ramverk för riskkontroll och värdering av omsättbara och icke-omsättbara tillgångar
Kapitel 1 –	Riskkontrollåtgärder för omsättbara tillgångar
Kapitel 2 –	Riskkontrollåtgärder för icke-omsättbara tillgångar
Kapitel 3 –	Värderingsregler för omsättbara och icke-omsättbara tillgångar
AVDELNING VII –	Godkännande av säkerhet i andra valutor än euro vid oförutsedda händelser
AVDELNING VIII –	Regler för användning av godtagbara tillgångar
AVDELNING IX –	Gränsöverskridande användning av godtagbara tillgångar
DEL 5 –	SANKTIONER MOT MOTPARTER SOM INTE FULLGÖR SINA SKYLDIGHETER
DEL 6 –	DISKRETIONÄRA ÅTGÄRDER
DEL 7 –	KOMPLETTERANDE MINIMIKRAV AVSEENDE EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER
Kapitel 1 –	Kompletterande minimikrav avseende Eurosystemets penningpolitiska operationer
Kapitel 2 –	Kompletterande minimikrav tillämpliga för både repoavtal och lån mot säkerhet
Kapitel 3 –	Kompletterande minimikrav som bara gäller för repoavtal
Kapitel 4 –	Kompletterande minimikrav som bara gäller för lån mot säkerhet
Kapitel 5 –	Kompletterande minimikrav som bara gäller för valutaswappar för penningpolitiska ändamål
DEL 8 –	SLUTBESTÄMMELSER
BILAGA I –	Minimireserver
BILAGA II –	Tillkännagivande av anbudsvillkoren
BILAGA III –	Tilldelningar och anbudsförfaranden
BILAGA IV –	Tillkännagivande av tilldelningar
BILAGA V –	Kriterier för urvalet av motparter för Eurosystemets valutainterventioner
BILAGA VI –	Gränsöverskridande användning av godtagbara tillgångar
BILAGA VIa –	Godtagbarhetskriterier för att använda värdepappersavvecklingssystem och förbindelser mellan värdepappersavvecklingssystem i Eurosystemets kreditoperationer
BILAGA VII –	Beräkning av sanktioner enligt del 5 och straffavgifter enligt del 7
BILAGA VIII –	Rapporteringskrav på lån-nivå för värdepapper med bakomliggande tillgångar och krav avseende register över uppgifter på lån-nivå
BILAGA IX –	Kontroll av prestanda i eurosystemets ramverk för kreditbedömning
BILAGA IXa –	Minimitäckningskrav för externa institut för kreditbedömning inom Eurosystemets ramverk för kreditbedömning
BILAGA IXb –	Minimikrav i eurosystemets ramverk för kreditbedömning avseende nyemissioner och granskningsrapporter om program för säkerställda obligationer
BILAGA XI –	Former av säkerhet
BILAGA XII –	Exempel på Eurosystemets penningpolitiska operationer och förfaranden
BILAGA XIIa –
BILAGA XIII –	Jämförelsetabell
BILAGA XIV –	Upphävd riktlinje och förteckning över dess senare ändringar

DEL 1

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.  Denna riktlinje innehåller de gemensamma reglerna för genomförandet av Eurosystemets gemensamma penningpolitik i de medlemsstater som har euron som valuta.

2.  Eurosystemet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra Eurosystemets penningpolitiska transaktioner i enlighet med de principer, verktyg, instrument, krav, kriterier och förfaranden som anges i denna riktlinje.

3.  Det rättsliga förhållandet mellan Eurosystemet och dess motparter ska fastställas genom lämpliga avtal eller föreskrifter som tillämpas av den relevanta nationella centralbanken på det sätt som beskrivs i denna riktlinje.

4.  ECB-rådet får när som helst ändra de verktyg, instrument, krav, kriterier och förfaranden som används för att genomföra Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

5.  Eurosystemet förbehåller sig rätten att begära in och samla in all relevant information från motparterna som behövs för att utföra dess uppgifter och uppnå sina mål i fråga om penningpolitiska transaktioner. Denna rätt ska inte påverka några andra av Eurosystemets nuvarande specifika rättigheter att begära in information som avser penningpolitiska transaktioner.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje gäller följande definitioner:

1)	konventionen faktiskt antal dagar/360 (actual/360 day-count convention) : den konvention som används vid Eurosystemets penningpolitiska transaktioner för att beräkna det faktiska antal kalenderdagar vid ränteberäkningen, på grundval av ett år om 360 dagar.

▼M7

2)

organ : en enhet som är etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta och som antingen är aktiv inom allmännyttig verksamhet på nationell eller regional nivå eller assisterar sådana enheters finansiering, och har klassificerats som organ av Eurosystemet. Förteckningen över enheter som klassificerats som organ offentliggörs på ECB:s webbplats och ska ange huruvida de kvantitativa kriterierna för värderingsavdrag som framgår av bilaga XIIa uppfylls avseende varje enhet.

▼B

3)

värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (asset-backed securities, ABS) : skuldförbindelser med säkerheter i en bakomliggande pool av avskilda finansiella tillgångar (med fast förfallodag eller som kan förlängas) som omvandlas till kontanter efter en fastställd/begränsad tidsperiod. Dessutom kan det finnas rättigheter och andra tillgångar som säkerställer att innehavaren av värdepapperet uppfyller sina åtaganden i rätt tid. I allmänhet är värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet ett specialtillverkat investeringsverktyg som förvärvat poolen av säkerheter från upphovsmannen eller säljaren. I det avseendet är betalningar på värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet främst beroende av de kassaflöden som genereras av de underliggande tillgångarna i poolen och på andra rättigheter som utvalts att säkerställa betalning i rätt tid, som till exempel likviditetsfaciliteter, garantier och andra detaljer som allmänt kvalificeras som kreditförbättring.

4)

bilateralt förfarande (bilateral procedure) : ett förfarande varigenom de nationella centralbankerna, eller i undantagsfall ECB, genomför finjusterande transaktioner eller direkta köp/försäljningar direkt med en eller flera motparter, eller via börser eller ombud, utan att använda sig av anbudsförfaranden.

5)	kontobaserat system (book-entry system) : ett bokföringssystem som gör det möjligt att överföra värdepapper och andra finansiella tillgångar utan att fysiskt flytta dokument eller certifikat, till exempel elektronisk överföring av säkerheter.

6)

affärsdag (business day) : a) i samband med skyldigheten att göra en betalning varje dag när TARGET2 håller öppet och kan verkställa betalningen, eller b) i samband med skyldigheten att leverera ett värdepapper varje dag då de avvecklingssystem för värdepapperstransaktioner genom vilka leveransen ska göras håller öppet på den plats där leveransen av de berörda värdepapprena ska ske.

▼M6

7)	värdepapperscentral (central securities depository, CSD) : en värdepapperscentral såsom den definieras i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 ( 1 ).

▼B

8)

lån mot säkerhet (collateralised loan) : en lånekonstruktion mellan en nationell centralbank och en motpart där motparten erhåller likviditet i form av ett lån som garanteras av en realiserbar säkerhet som motparten ger den nationella centralbanken, t.ex. i form av panträtt, överlåtelse eller inteckning i tillgången.

9)

inlåning med fast löptid (collection of fixed-term deposits) : ett instrument som Eurosystemet kan använda för öppna marknadstransaktioner varvid Eurosystemet erbjuder ränta på motparters inlåning för bestämda löptider på konton hos den inhemska nationella centralbanken i syfte att absorbera likviditet från marknaden.

▼M2

10)

behörig myndighet (competent authority) : en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som officiellt har erkänts i nationell lagstiftning och som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att utöva tillsyn över institut som en del av tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten, inbegripet ECB när det gäller de uppgifter som den tilldelats genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 ( 2 ).

▼B

11)	motpart (counterparty) : ett institut som uppfyller de urvalskriterier som framgår av del 3 och innebär att institutet får tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

▼M4

12)	säkerställd obligation (covered bond) : skuldinstrument som har ”dubbel regressträtt” – a) direkt eller indirekt mot ett kreditinstitut, och b) mot en dynamisk säkerhetspool av underliggande tillgångar, och för vilken det inte sker någon uppdelning på trancher efter risk.

▼B

13)

kreditfordring (credit claim) : en fordran på återbetalning av pengar, som utgör en skuldförbindelse från en gäldenär till en motpart. Kreditfordringar inkluderar även Schuldscheindarlehen och nederländska registrerade privata fordringar på offentlig sektor eller andra godtagbara gäldenärer som täcks av en offentlig garanti, t.ex. bostadsrättsföreningar.

14)

kreditinstitut (credit institution) : ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU ( 3 ) och punkt 1 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 ( 4 ), som är föremål för tillsyn av en behörig myndighet eller är ett offentligt ägt kreditinstitut enligt artikel 123.2 i fördraget som omfattas av likvärdig tillsyn som den tillsyn som en behörig myndighet utövar.

15)	kreditrating (credit rating) : samma betydelse som i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 ( 5 ).

▼M3

16)

gränsöverskridande användning (cross-border use) : en motpart som till sin inhemska nationella centralbank ställer säkerhet i form av a)  omsättbara tillgångar som innehas i en annan medlemsstat som har euron som valuta, b)  omsättbara tillgångar som emitterats i en annan medlemsstat och innehas i samma medlemsstat som den inhemska nationella centralbankens, c)  kreditfordringar där kreditavtalet regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat som har euron som valuta än den inhemska nationella centralbanken, d)  skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) i enlighet med förfarandena i korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM), e)  icke-omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC) som innehas i en annan medlemsstat som har euron som valuta än den inhemska nationella centralbanken.

▼B

17)

valutasäkring (currency hedge) : ett avtal mellan en emittent och en valutasäkringsmotpart enligt vilket en del av valutarisken som uppstår genom mottagande av kassaflöden i andra valutor än euro minskas genom att swappa kassaflödena till betalningar i euro som ska betalas av valutasäkringsmotparten, inklusive garantier som valutasäkringsmotparten gjort avseende dessa betalningar.

18)	depåhållare (custodian) : en enhet som för andras räkning förvarar och förvaltar värdepapper och andra finansiella tillgångar.

19)

avvecklingsvärde (default market value) : för varje tillgång vid varje tidpunkt: a)  marknadsvärdet för en tillgång vid den tidpunkt då värdering görs i anledning av ett avslut i förtid, beräknat på grundval av den mest representativa kursen på den affärsdag som föregår värderingsdagen. b)  i avsaknad av ett representativt pris för en viss tillgång under affärsdagen före värderingsdagen används det senast noterade priset. Om ingen sådan notering finns att tillgå ska den nationella centralbanken som genomför operationen fastställa ett pris med beaktande av den senast fastställda kursen för tillgången på referensmarknaden. c)  Om det är fråga om en tillgång för vilken ett marknadspris saknas ska någon annan rimlig värderingsmetod användas. d)  Om den nationella centralbanken har sålt tillgångarna eller likvärdiga tillgångar till marknadspris före den tidpunkt då värdering görs i anledning av avslut i förtid, ska marknadspriset vara nettobehållningen av denna försäljning efter avdrag för alla skäliga kostnader, avgifter och omkostnader med anknytning till försäljningen, varvid den nationella centralbanken gör beräkningen och fastställer beloppen.

20)	leverans mot betalning (delivery-versus-payment eller delivery-against-payment system) : en mekanism inom avvecklingssystem som säkerställer att en överföring är slutgiltig, dvs. att tillgångar endast levereras om motsvarande slutgiltiga överföring av en andra tillgångar, t.ex. betalning, sker.

21)	inlåningsfacilitet (deposit facility) : en av Eurosystemets stående faciliteter som motparter kan använda för insättningar över natten hos Eurosystemet via en nationell centralbank, där en på förhand bestämd ränta utgår.

22)	inlåningsfacilitet (deposit facility rate) : den räntesats som tillämpas på inlåningsfaciliteten.

▼M6

22a)

direkt förbindelse (direct link) : ett arrangemang mellan två värdepappersavvecklingssystem som drivs av värdepapperscentraler, där en värdepapperscentral blir en direkt deltagare i det värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av den andra värdepapperscentralen genom att öppna ett värdepapperskonto, för att möjliggöra överföringar av värdepapper via en kontobaserad process.

▼M2

23)

inhemsk användning (domestic use) : när en motpart som är etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta som säkerhet ställer a)  omsättbara tillgångar som emitterats och innehas i samma medlemsstat som den inhemska nationella centralbanken, b)  kreditfordringar där kreditavtalet regleras av lagstiftningen i den inhemska nationella centralbankens medlemsstat, c)  skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) som emitterats av enheter etablerade i den inhemska nationella centralbankens medlemsstat, d)  skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar som emitterats och innehas i samma medlemsstat som den inhemska nationella centralbanken.

▼B

24)

öronmärkningssystem (earmarking system) : ett system för de nationella centralbankernas förvaltning av säkerheter där likviditet tillhandahålls mot specificerade, identifierbara tillgångar som är öronmärkta som säkerhet för enskilda kreditoperationer som Eurosystemet genomför. Med den inhemska nationella centralbankens godkännande får dessa tillgångar ersättas med andra specifika godtagbara tillgångar förutsatt att de är öronmärkta som säkerhet och adekvata för den aktuella operationen.

25)	godtagbara tillgångar (eligible assets) : tillgångar som uppfyller de kriterier som framgår av del 4 och därför är godtagbara som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.

▼M6

25a)

godkänd förbindelse (eligible link) : en direkt förbindelse eller mellanhandsförbindelse som Eurosystemet anser uppfylla de godtagbarhetskriterier som framgår av bilaga VIa för att användas vid Eurosystemets kreditoperationer och som offentliggjorts i förteckningen över godkända förbindelser på ECB:s webbplats. En godkänd mellanhandsförbindelse utgörs av underliggande godkända direkta förbindelser.

25b)

godkänt värdepappersavvecklingssystem (eligible SSS) : ett värdepappersavvecklingssystem som drivs av en värdepapperscentral som Eurosystemet anser uppfylla de godtagbarhetskriterier som framgår av bilaga VIa för att användas vid Eurosystemets kreditoperationer och som offentliggjorts i förteckningen över godkända värdepappersavvecklingssystem på ECB:s webbplats.

▼B

26)	dagens slut (end-of-day) : den tidpunkt under affärsdagen när TARGET2 har stängts och då de betalningar som förmedlats genom TARGET2 slutförs för dagen.

▼M7

26a)

Esmas aktiveringsdag för rapportering : den första dagen då både a) ett värdepapperiseringsregister har registrerats av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och blir ett Esma värdepapperiseringsregister, och b) de relevanta tekniska genomförandestandarderna, i form av standardformulär, har antagits av kommissionen enligt artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 ( 6 ) och blivit tillämpliga.

26b)	Esmas värdepapperiseringsregister : ett värdepapperiseringsregister som avses i artikel 2.23 i förordning (EU) 2017/2402, som är registrerat hos Esma enligt artikel 10 i den förordningen.

▼B

27)	inflationsindex för euroområdet (euro area inflation index) : ett index som tillhandahålls av Eurostat eller en statistikmyndighet i en av de medlemsstater som har euron som valuta, t.ex. det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP).

28)	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (European Economic Area [EEA]) : samtliga medlemsstater, oavsett om de formellt har tillträtt EES eller ej, samt Island, Liechtenstein och Norge.

29)	Eurosystemet (Eurosystem) : ECB och de nationella centralbankerna.

30)	Eurosystemets affärsdagar (Eurosystem business day) : alla dagar då ECB och åtminstone en nationell centralbank håller öppet för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

31)	Eurosystemets kredittransaktioner (Eurosystem credit operations) : a) likvidiserande reverserade transaktioner, dvs. Eurosystemets likvidiserande penningpolitiska transaktioner exklusive valutaswappar för penningpolitiska ändamål och direkta köp, och b) intradagskredit.

▼M7

31a)	register som utsetts av Eurosystemet : en enhet som utsetts av Eurosystemet i enlighet med bilaga VIII och som kontinuerligt uppfyller kraven för att utses som framgår av den bilagan.

▼B

32)	Eurosystemets penningpolitiska transaktioner (Eurosystem monetary policy operations) : öppna marknadstransaktioner och stående faciliteter.

▼M6 —————

▼B

34)	slutgiltig överföring (final transfer) : en oåterkallelig och ovillkorlig överföring som fullgör skyldigheten att överföra.

▼M6

35)	finansiellt bolag (financial corporation) : ett finansiellt bolag enligt definitionen i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 ( 7 ).

▼B

36)	finjusterande transaktion (fine-tuning operations) : en typ av öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför för att hantera likviditetsfluktuationer på marknaden.

37)	fast kupong (fixed coupons) : ett skuldinstrument med förutbestämda regelbundna räntebetalningar.

38)

anbudsförfarande till fast ränta (fixed-rate tender procedure) : ett anbudsförfarande där ECB i förväg anger räntan, priset, swappunkten eller spreaden och de deltagande motparterna ger anbud på vilket belopp till den fasta räntan, priset, swappunkten eller spreaden som de är villiga att genomföra transaktioner.

39)	kupong med rörlig ränta (floating coupon) : en kupong som är kopplad till en referensränta där räntejusteringsperioden för den kupongen inte är längre än ett år.

40)

valutaswappar för penningpolitiska ändamål (foreign exchange swap for monetary policy purposes) : ett instrument för öppna marknadstransaktioner där Eurosystemet köper eller säljer euro avista mot utländsk valuta och samtidigt säljer eller köper den tillbaka i en terminstransaktion på en fastställd återköpsdag.

41)	inhemsk nationell centralbank (home NCB) : den nationella centralbanken i en medlemsstat som har euron som valuta där motparten är etablerad.

42)

vägledande kalender för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner (indicative calendar for the Eurosystem's regular tender operations) : en kalender som tas fram av Eurosystemet, med ECB-rådets samtycke, som anger uppfyllandeperioderna samt även annonsering, tilldelning och löptid för de huvudsakliga samt de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna.

▼M2

42a)

rekapitalisering via apport med offentliga skuldinstrument (in-kind recapitalisation with public debt instruments) : varje ökning av ett kreditinstituts tecknade kapital där tillskottet helt eller delvis betalas i form av en direkt placering i kreditinstitutet genom statens eller den offentliga sektorns skuldinstrument som har emitterats av den självständiga stat eller den offentligrättsliga enhet som tillför nytt kapital till kreditinstitutet.

▼B

43)	internationell värdepapperscentral (international central securities depository [ICSD]) : en värdepapperscentral som hanterar avvecklingen av internationellt handlade värdepapper från olika nationella marknader, normalt mellan olika valutaområden.

44)	internationell organisation (international organisation) : en enhet som anges i artikel 118 i förordning (EU) nr 575/2013, varvid exponeringar mot sådana enheter åsätts en riskvikt på noll procent.

45)	ISIN-kod (International Securities Identification Number [ISIN]) : det internationella identifikationsnummer som värdepapper som emitteras på finansmarknaderna erhåller.

▼M6

46)	intradagskredit (intraday credit) : en kredit enligt definitionen i artikel 2.26 i Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/27 ( 8 ).

▼M4

46a)	värdepappersföretag : värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M6

46b)	investeringsfond (investment fund) : penningmarknadsfonder (PMF) eller investeringsfonder utom penningmarknadsfonder (icke-PMF) enligt definitionen i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

▼B

47)	emission av ECB-skuldcertifikat (issuance of ECB debt certificates) : ett penningpolitiskt instrument som används för att genomföra öppna marknadstransaktioner, där ECB emitterar skuldcertifikat som utgör en skuldförbindelse från ECB gentemot innehavaren.

▼M4

48)	säkerställd obligation av jumbo-typ : en säkerställd obligation med en emissionsvolym på minst 1 miljard euro, för vilka minst tre market-markers regelbundet anger sälj- och köpkurser.

▼M3

49)

leasingkrav (leasing receivables) : kontraktsenliga och schemalagda betalningar från en leasingtagare till en leasinggivare enligt leasingvillkoren. Restvärdet utgör inte leasingkrav. Hyrköpsavtal (Personal Contract Purchase – PCP), dvs. avtal enligt vilka gäldenären kan välja att antingen a) göra en slutbetalning vilket ger honom full äganderätt till varan, eller b) lämna tillbaka varan vid avtalets utgång, jämställs med leasingavtal.

▼B

50)	likviditetsstöd (liquidity support) : strukturell, faktisk eller möjlig åtgärd som är utformad för, eller anses lämplig för, att täcka eventuella tillfälliga kassaflödesunderskott som kan uppstå under livstiden för en transaktion med värdepapper med bakomliggande tillgångar.

▼M7

50a)	register över uppgifter på lån-nivå : ett av Esmas värdepapperiseringsregister eller ett register som utsetts av Eurosystemet.

▼B

51)

långfristiga refinansieringstransaktioner (longer-term refinancing operations [LTROs]) : en typ av öppen marknadsoperation som utförs av Eurosystemet i form av reverserade transaktioner i syfte att tillhandahålla likviditet med längre löptid än de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till den finansiella sektorn.

52)	huvudsakliga refinansieringstransaktioner (main refinancing operations [MROs]) : en typ av regelbunden öppen marknadsoperation som utförs av Eurosystemet i form av reverserade transaktioner.

53)	uppfyllandeperiod (maintenance period) : den betydelse som framgår av förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

54)

begäran om tilläggssäkerheter (margin call) : ett förfarande som hänför sig till marginalsäkerheterna och innebär att Eurosystemet kräver att en motpart ställer tilläggssäkerheter i form av godtagbara tillgångar eller kontanter om värdet på de underliggande tillgångarna enligt regelbundna värderingar sjunker under en viss nivå. För poolingsystem sker en begäran om tilläggssäkerheter bara om för lite säkerhet ställts, och för öronmärkningssystem görs en symmetrisk begäran om tilläggssäkerheter; båda dessa metoder beskrivs närmare i de nationella centralbankernas dokumentation.

55)	marginalränta (marginal interest rate) : den lägsta räntan i likvidiserande förfaranden med anbud till rörlig ränta till vilken anbud antas, eller den högsta räntan i likviditetsabsorberande förfaranden med anbud till rörlig ränta till vilken anbud antas.

56)	utlåningsfacilitet (marginal lending facility) : Eurosystemets stående facilitet som motparter kan använda för att få kredit över natten från Eurosystemet via en nationell centralbank till en förutbestämd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet.

57)	ränta på utlåningsfaciliteten (marginal lending facility rate) : den räntesats som tillämpas på utlåningsfaciliteten.

58)	marginalswappunktsnotering (marginal swap point quotation) : den swappunktsnotering vid vilken hela beloppet som omfattas av anbud är uttömt.

59)	omsättningsbara tillgångar (marketable assets) : skuldinstrument som är upptagna till handel på en marknad och uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av del 4.

60)	förfallodag (maturity date) : den dag då en av Eurosystemets penningpolitiska transaktioner löper ut. Vid repoavtal eller swappar motsvaras förfallodagen av återköpsdagen.

61)	medlemsstat (Member State) : en medlemsstat i unionen.

62)	multi cédulas (multi cédulas) : ett skuldinstrument som emitteras av ett specifikt spanskt specialföretag (Fondo de Titulización de Activos, FTA) som gör det möjligt för ett visst antal små enskilda cédulas (spanska säkerställda obligationer) från olika originatorer att slås samman.

63)	multilateral utvecklingsbank (multilateral development bank) : en enhet som anges i artikel 117.2 i förordning (EU) nr 575/2013, varvid exponeringar mot sådana enheter åsätts en riskvikt på noll procent.

64)	auktion med multipel ränta (amerikansk auktion) (multiple rate auction [American auction]) : en auktion där räntan eller priset/swappunkten på tilldelade poster motsvarar räntan eller priset/swappunkten som bjudits vid varje enskilt anbud.

65)	kupong med räntetrappa (multi-step coupon) : en kupongstruktur där marginaldelen (x) ökar mer än en gång under produktens livstid enligt ett i förväg bestämt schema på förbestämda datum, normalt på call-dagen eller dagen för kupongbetalningen.

66)	nationell centralbank (national central bank [NCB]) : en nationell centralbank i en medlemsstat som har euron som valuta.

67)	NCB-affärsdag (NCB business day) : varje dag då en nationell centralbank har öppet för att genomföra Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, inklusive dagar då filialer till en sådan nationell centralbank kan vara stängda på grund av lokala eller regionala helgdagar.

68)	G10-länder som inte ingår i EES (non-EEA G10 countries) : de länder som deltar i G10-gruppen men inte ingår i EES, dvs. Förenta staterna, Kanada, Japan och Schweiz.

69)	icke-finansiellt bolag (non-financial corporation) : samma betydelse som i förordning (EU) nr 549/2013.

▼M2

70)	icke-omsättbara tillgångar (non-marketable asset) : någon av följande tillgångar – inlåning med fast löptid, kreditfordringar, skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) och skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar.

▼M2

70a)

icke-omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC) : skuldförbindelser a)  med direkt eller indirekt säkerhet i kreditfordringar som uppfyller Eurosystemets samtliga godtagbarhetskriterier för kreditfordringar enligt del 4 avdelning III kapitel 1 avsnitt 1, om inte annat följer av artikel 107f, b)  som ger ”dubbel regressrätt” mot i) ett kreditinstitut som är upphovsman för de underliggande kreditfordringarna och ii) den dynamiska säkerhetspool av underliggande kreditfordringar som avses i punkt a, och c)  för vilka det inte sker någon uppdelning på trancher efter risk.

▼M4

71)	andra säkerställda obligationer : strukturerade säkerställda obligationer eller multi cédulas.

▼B

72)

direkta köp/försäljningar (outright transaction) : ett instrument som används för att genomföra öppna marknadstransaktioner där ECB köper eller säljer godtagbara omsättbara tillgångar direkt på marknaden (avista eller på termin), vilket resulterar i att äganderätten överförs från säljaren till köparen utan någon därmed sammanhörande omvänd övergång av äganderätten.

73)

poolingsystem (pooling system) : ett system för de nationella centralbankernas förvaltning av säkerheter, där en motpart öppnar ett poolingkonto hos den nationella centralbanken för att där ställa tillgångar som säkerhet för den motpartens kreditoperationer med Eurosystemet, varvid tillgångarna registreras på ett sådant sätt att en individuell tillgång inte är knuten till en specifik kreditoperation som Eurosystemet genomför och motparten får kontinuerligt byta ut godtagbara tillgångar.

▼M4

74)	offentligt kreditbetyg (public credit rating) : kreditbetyg som a) utfärdats eller stöds av ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat i unionen och godtas av Eurosystemet som ett externt institut för kreditbedömning, och b) offentliggörs eller distribueras till abonnenter.

▼B

75)	enhet inom den offentliga sektorn (public sector entity) : en enhet som av en nationell statistikmyndighet klassats som en enhet inom den offentliga sektorn inom ramen för förordning (EU) nr 549/2013.

76)	snabbt anbudsförfarande (quick tender) : ett anbudsförfarande som vanligen genomförs inom 105 minuter räknat från annonseringen av anbudet till bekräftelsen av tilldelningar, och kan begränsas till en mindre krets av motparter enligt vad som framgår av del 2.

▼M6

76a)

mellanhandsförbindelse (relayed link) : en förbindelse mellan värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av två olika värdepapperscentraler som utbyter värdepapperstransaktioner eller -överföringar genom ett tredje värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av en värdepapperscentral som agerar som mellanhand eller, när det gäller värdepappersavvecklingssystem som bedrivs av värdepapperscentraler som deltar i TARGET2-Securities, genom flera värdepappers avvecklingssystem som bedrivs av värdepapperscentraler som agerar som mellanhänder.

▼B

77)	repoavtal (repurchase agreement) : ett återköpsavtal varigenom en godtagbar tillgång säljs till en köpare utan att säljaren har kvar någon äganderätt, och säljaren samtidigt får rätt och skyldighet att återköpa en likvärdig tillgång till ett angivet pris vid en framtida tidpunkt eller på begäran.

78)	återköpsdag (repurchase date) : den dag då köparen är skyldig att sälja tillbaka likvärdiga tillgångar till säljaren i samband med en transaktion enligt ett repoavtal.

79)

återköpspris (repurchase price) : det pris till vilket köparen är skyldig att sälja tillbaka likvärdiga tillgångar till säljaren i samband med en transaktion enligt ett repoavtal. Återköpspriset är lika med summan av anskaffningspriset och den prisdifferens som svarar mot räntan på den likviditet som tillförts under transaktionens löptid.

80)

reverserad transaktion (reverse transaction) : ett instrument som används för att genomföra öppna marknadstransaktioner och för att ge tillträde till utlåningsfaciliteten varvid en nationell centralbank köper eller säljer godtagbara tillgångar enligt ett repoavtal eller genomför kreditoperationer i form av lån mot säkerhet.

81)	pantkonto (safe custody account) : ett värdepapperskonto som förvaltas av en internationell värdepapperscentral, värdepapperscentral eller nationell centralbank där kreditinstitut kan placera godtagbara värdepapper för Eurosystemets kreditoperationer.

▼M6

82)

värdepappersavvecklingssystem (securities settlement system, SSS) : ett avvecklingssystem för värdepapper enligt definitionen i artikel 2.1.10 i förordning (EU) nr 909/2014, som möjliggör överföring av värdepapper oavsett om betalning erhållits (free of payment, FOP) eller inte (delivery versus payment, DVP).

▼B

83)	avvecklingsdag (settlement date) : den dag då en transaktion avvecklas.

84)	auktion med enhetlig ränta (holländsk auktion) (single rate auction [Dutch auction]) : en auktion där räntan eller priset eller swappunkten på alla accepterade bud är lika med marginalräntan eller priset eller swappunkten.

85)	specialföretag för värdepapperisering (SPV-företag) (special purpose vehicle [SPV]) : ett specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 66 i förordning (EU) nr 575/2013.

86)	standardiserat anbud (standard tender) : ett anbudsförfarande som vanligen genomförs inom 24 timmar räknat från annonseringen av anbudet till bekräftelsen av tilldelningar.

87)	strukturell transaktion (structural operation) : en kategori öppen marknadsoperation som Eurosystemet utför för att justera Eurosystemets strukturella likviditetsposition gentemot finanssektorn eller för att uppnå andra mål för penningpolitiken enligt vad som anges i del 2.

▼M4

88)	strukturerad säkerställd obligation (structured covered bond) : en annan säkerställd obligation än multi cédulas, som inte emitterats enligt kraven i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG ( 9 ).

▼B

89)	swappunkt (swap point) : valutakursskillnaden mellan avistakursen och terminskursen i en valutaswapp, noterat i enlighet med gängse marknadspraxis.

90)	tap-emission (tap issuance or tap issue) : en emission som utgör en enskild serie med en tidigare emission.

91)	TARGET2 (TARGET2) : ett system för bruttoavveckling i realtid för euro, där avvecklingen av eurobetalningar sker i centralbankspengar, reglerat enligt riktlinje ECB/2012/27.

92)	anbudsförfarande (tender procedure) : ett förfarande där Eurosystemet tillför eller drar in likviditet från marknaden genom att en nationell centralbank utför transaktioner där den accepterar anbud som motparter gjort efter ett offentligt meddelande.

93)

kontraktsdag (trade date [T]) : det datum när överenskommelse om en transaktion (dvs. avtal om en finansiell transaktion mellan två motparter) ingås. Kontraktsdagen kan sammanfalla med avvecklingsdagen för transaktionen (avveckling samma dag) eller föregå avvecklingsdagen med ett angivet antal bankdagar (avvecklingsdagen uttrycks som T + avvecklingens tidsförskjutning).

▼M4

94)	säkerställd obligation som uppfyller UCITS (UCITS compliant covered bond) : en säkerställd obligation som emitterats i enlighet med kraven i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG.

▼M6

95)	trepartsagent (tri-party agent, TPA) : en värdepapperscentral som bedriver ett godkänt värdepappersavvecklingssystem som har avtalat med en nationell centralbank om att värdepapperscentralen ska tillhandahålla vissa förvaltningstjänster för säkerheter som den nationella centralbankens agent.

▼B

96)	union (Union) : Europeiska unionen.

97)	värderingsavdrag (valuation haircut) : ett procentuellt avdrag från marknadsvärdet för tillgångar som ställts som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.

98)	värderingsnedsättning (valuation markdown) : ett procentuellt avdrag från marknadsvärdet för tillgångar som ställts som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer, innan eventuella värderingsavdrag görs.

99)

anbudsförfarande med anbud till rörlig ränta (variable rate tender procedure) : ett anbudsförfarande där de deltagande motparterna lämnar anbud både på belopp, ränta, swappunkt eller pris till vilket de är villiga att genomföra transaktioner med Eurosystemet i konkurrens med varandra, varvid de bästa anbuden tillgodoses först fram till dess att det fastställda beloppet har uppnåtts.

▼M5

99a)

avvecklingsenhet (wind-down entity) : en enhet, privat eller offentligt ägd, som a) har som huvudsyfte att stegvis avveckla sina tillgångar och avsluta sin verksamhet, eller b) är en tillgångsförvaltnings- eller avvecklingsenhet som inrättats till stöd för omstruktureringar och/eller resolution inom den finansiella sektorn, inklusive tillgångsförvaltningsenheter som är ett resultat av en resolutionsåtgärd i form av tillämpningen av ett verktyg för avskiljande av tillgångar i enlighet med artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 ( 10 ) eller nationell lagstiftning som genomför artikel 42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU ( 11 ).

▼B

100)	nollkupongare (zero coupon) : ett skuldinstrument utan periodiska kupongbetalningar.

DEL 2

EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA VERKTYG, OPERATIONER, INSTRUMENT OCH FÖRFARANDEN

Artikel 3

Eurosystemets ramverk för genomförandet av penningpolitiken

1.  De verktyg som används av Eurosystemet för att genomföra penningpolitiken består av

2.  Kassakraven framgår av förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Vissa aspekter på kassakraven illustreras i informationssyfte i bilaga I.

Artikel 4

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

I tabell 1 finns en översikt över Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

▼M6

▼B

AVDELNING I

ÖPPNA MARKNADSTRANSAKTIONER

KAPITEL 1

Översikt över öppna marknadstransaktioner

Artikel 5

Översikt över olika kategorier och instrument avseende öppna marknadstransaktioner

1.  Eurosystemets får genomföra öppna marknadstransaktioner för att styra räntor, hantera likviditetsläget på finansmarknaden och för att ge signaler om inriktningen på penningpolitiken.

2.  Beroende på sitt specifika syfte kan öppna marknadstransaktioner sammanfattas i följande kategorier:

3.  Öppna marknadstransaktioner ska genomföras med hjälp av något av följande instrument:

4.  Vad gäller de specifika kategorierna av öppna marknadstransaktioner som framgår av punkt 2, ska följande instrument som avses i punkt 3 gälla:

5.  ECB ska ta initiativet till öppna marknadstransaktioner och beslutar också vilka instrument som ska användas och på vilka villkor transaktionerna kan verkställas.

KAPITEL 2

Kategorier av öppna marknadstransaktioner

Artikel 6

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

1.  Eurosystemet ska genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner genom reverserade transaktioner.

2.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för huvudsakliga refinansieringstransaktioner:

▼M6

▼B

3.  Löptiden för huvudsakliga refinansieringstransaktioner kan variera på grund av nationella helgdagar i de medlemsstater som har euron som valuta.

4.  ECB-rådet ska regelbundet besluta om räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. De reviderade räntorna träder i kraft från och med den nya uppfyllandeperioden för kassakrav.

5.  Trots punkt 4 får ECB-rådet när som helst ändra räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Ett sådant beslut tillämpas tidigast under Eurosystemets påföljande affärsdag.

6.  Huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomförs med hjälp av ett anbudsförfarande antingen till rörlig eller till fast ränta, enligt Eurosystemets beslut.

Artikel 7

Långfristiga refinansieringstransaktioner

1.  Eurosystemet ska genomföra långfristiga refinansieringstransaktioner genom reverserade transaktioner för att förse motparterna med likviditet med längre löptid än de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

2.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för långfristiga refinansieringstransaktioner:

▼M6

▼B

3.  Löptiden för långfristiga refinansieringstransaktioner kan variera på grund av nationella helgdagar i de medlemsstater som har euron som valuta.

4.  Eurosystemet får också – med oregelbundna mellanrum – genomföra långfristiga refinansieringstransaktioner med annan löptid än tre månader. Sådana operationer framgår inte av den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner.

5.  Långfristiga refinansieringstransaktioner med längre löptid än tre månader genomförs med oregelbundna mellanrum, enligt vad som framgår av punkt 4, och kan innehålla bestämmelser om förtida återbetalning. En sådan bestämmelse om förtida återbetalning kan vara antingen frivillig eller obligatorisk för motparterna som ska återbetala hela eller delar av de belopp som de tilldelats i en viss operation. Bestämmelser om obligatorisk återbetalning baseras på uttryckliga och fördefinierade villkor. Eurosystemet ska redan vid tillkännagivandet av en operation informera om de datum då de förtida återbetalningarna ska ske. I undantagsfall får Eurosystemet besluta att skjuta upp en förtida återbetalning på specifika datum, t.ex. på grund av helgdagar i de medlemsstater som har euron som valuta.

6.  Långfristiga refinansieringstransaktioner genomförs med hjälp av ett anbudsförfarande med anbud till rörlig kurs, utom i fall då Eurosystemet beslutar att genomföra dem med hjälp av ett anbudsförfarande till fast ränta. I ett sådant fall kan den ränta som gäller för ett anbudsförfarande till fast ränta indexeras mot en underliggande referensränta (t.ex. genomsnittlig ränta på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna) under operationens löptid, med eller utan spread.

Artikel 8

Finjusterande transaktioner

1.  Eurosystemet får genomföra finjusterande transaktioner genom reverserade transaktioner, valutaswappar för penningpolitiska ändamål eller inlåning med fast löptid, särskilt för att hantera likviditetsfluktuationer på marknaden.

2.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för finjusterande transaktioner:

▼M6

▼B

▼M2

3.  ECB får under alla Eurosystemets affärsdagar genomföra finjusterande transaktioner för att motverka likviditetsobalanser under uppfyllandeperioden. Om en handelsdag, avvecklingsdag och återbetalningsdag inte infaller på NCB-affärsdagar, behöver den berörda nationella centralbanken inte genomföra sådana transaktioner.

▼B

4.  Eurosystemet ska, för att kunna reagera på marknadsförhållandena, upprätthålla en hög grad av flexibilitet i valet av förfaranden och operativa egenskaper vid genomförandet av finjusterande transaktioner.

Artikel 9

Strukturella transaktioner

1.  Eurosystemet får genomföra strukturella transaktioner genom att använda reverserade transaktioner, emittera ECB-skuldcertifikat eller genomföra direkta köp/försäljningar i syfte att justera Eurosystemets strukturella likviditetspositioner vis-à-vis banksystemet eller för att genomföra penningpolitiken.

2.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för strukturella transaktioner:

▼M6

▼B

3.  Eurosystemet ska, för att kunna reagera på marknadsförhållandena och andra strukturella utvecklingar, upprätthålla en hög grad av flexibilitet i valet av förfaranden och operativa egenskaper vid genomförandet av strukturella transaktioner.

KAPITEL 3

Instrument för öppna marknadstransaktioner

Artikel 10

Reverserade transaktioner

1.  Reverserade transaktioner är specifika instrument för att genomföra öppna marknadstransaktioner varigenom en nationell centralbank köper eller säljer godtagbara tillgångar enligt ett repoavtal eller lånar ut medel mot säkerhet, beroende på vilka avtal och föreskrifter som den nationella centralbanken tillämpar.

2.  Återköpsavtal och lån mot säkerhet ska uppfylla de ytterligare krav för sådana instrument som framgår av del 7.

3.  En likvidiserande reverserad transaktion ska baseras på godtagbart tillgångar enligt del 4.

▼M6

4.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för reverserade transaktioner för penningpolitiska ändamål:

▼B

5.  En likviditetsabsorberande reverserad transaktion ska baseras på tillgångar som tillhandahålls av Eurosystemet. Godtagbarhetskriterierna för dessa tillgångar är desamma som de som tillämpas för likvidiserande reverserade transaktioner enligt del 4. Värderingsavdrag tillämpas inte på likviditetsabsorberande transaktioner.

Artikel 11

Valutaswappar för penningpolitiska ändamål

1.  Vid penningpolitiska valutaswappar köps (säljs) utländsk valuta mot euro avista med samtidig försäljning (köp) på termin.

2.  Valutaswappar för penningpolitiska ändamål ska uppfylla de ytterligare krav för sådana instrument som framgår av del 7.

3.  Såvida inte annat beslutas av ECB-rådet utför Eurosystemet transaktioner endast i valutor med hög omsättning och i överensstämmelse med praxis på marknaden.

4.  Vid varje valutaswapp för penningpolitiska ändamål ska Eurosystemet och motparterna avtala om transaktionens swappunkter i enlighet med gällande marknadspraxis. Villkoren för växelkurserna avseende valutaswappar för penningpolitiska ändamål anges i tabell 2.

5.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för valutaswappar för penningpolitiska ändamål:

▼M6

6.  Motparter som deltar i valutaswappar för penningpolitiska ändamål omfattas av de godtagbarhetskriterier för motparter som framgår av del 3, beroende på det tillämpliga förfarandet för den aktuella transaktionen.

▼B

Tabell 2

Villkoren för växelkurserna avseende valutaswappar för penningpolitiska ändamål

S

=

avistaväxelkursen mellan euron (EUR) och valutan ABC (på kontraktsdagen för valutaswappen)

FM

=

terminsväxelkursen mellan euron och valutan ABC på återköpsdagen för swappen (M)

DΜ

=

terminspunkter mellan euron och valutan ABC på återköpsdagen för swappen (M)

N(.)

=

avistabeloppet för valutan N(.)M är terminsbeloppet för valutan: eller eller

Artikel 12

Inlåning med fast löptid

1.  Eurosystemet får erbjuda motparter inlåning med fast löptid hos deras inhemska nationella centralbank.

2.  Inlåningen från motparterna ska gälla för en bestämd period och till en bestämd ränta.

3.  Räntan på inlåningen med fast löptid kan vara a) positiv, b) noll procent, eller c) negativ.

4.  Räntan på inlåningen med fast löptid är en enkel ränta baserad på konventionen faktiskt antal dagar/360. Räntan erläggs när inlåningen förfaller till betalning. Om räntan är negativ, ska tillämpningen på inlåning med fast löptid medföra en betalningsförpliktelse för insättaren gentemot den nationella centralbanken, inklusive en rätt för denna nationella centralbank att debitera motpartens konto i enlighet därmed. De nationella centralbankerna ställer inte någon säkerhet för inlåning med fast löptid.

5.  Inlåning med fast löptid hålls på konton i den nationella centralbanken även när ECB genomför sådana transaktioner centraliserat enligt artikel 45.3.

6.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för inlåning med fast löptid:

▼M6

7.  Motparter som deltar i inlåning med fast löptid omfattas av de godtagbarhetskriterier för motparter som framgår av del 3, beroende på det tillämpliga förfarandet för den aktuella transaktionen.

▼B

Artikel 13

Emission av ECB-skuldcertifikat

1.  ECB-skuldcertifikat utgör en skuldförbindelse från ECB gentemot innehavaren av certifikatet.

2.  ECB-skuldcertifikaten ska emitteras och hålls i en kontobaserad form och förvaras hos värdepapperscentraler i medlemsstater som har euron som valuta.

3.  ECB får inte införa några begränsningar för handeln med ECB-skuldcertifikat.

4.  ECB får emittera ECB-skuldcertifikat till

som på förfallodagen löses in till nominellt värde.

Skillnaden mellan emissionspriset och det nominella (inlösen) värdet är lika med räntan på emissionsbeloppet, till avtalad ränta, under certifikatets löptid. Räntesatsen är en enkel ränta baserad på konventionen faktiskt antal dagar/360. Beräkningen av emissionsbeloppet sker i enlighet med tabell 3.

Tabell 3

Emission av ECB-skuldcertifikat

Emissionsbeloppet är:

där:

N

=

ECB-skuldcertifikatets nominella värde

rI

=

ränta ( %)

D

=

ECB-skuldcertifikatets löptid (i dagar)

PT

=

emissionsbeloppet på ECB-skuldcertifikatet

5.  De operativa egenskaperna för ECB-skuldcertifikat är att de

▼M6

6.  Motparter som deltar i det standardiserade anbudsförfarandet för emission av ECB-skuldcertifikat omfattas av de godtagbarhetskriterier som framgår av del 3.

▼B

Artikel 14

Direkta köp/försäljningar

1.  Vid direkta köp/försäljningar av värdepapper övergår äganderätten fullständigt från säljaren till köparen utan någon därmed sammanhörande överenskommelse om återföring av äganderätten.

2.  Vid beräkningen av priset för direkta köp/försäljningar ska Eurosystemet tillämpa den marknadspraxis som är mest utbredd för de skuldinstrument som används vid transaktionen.

3.  Vad gäller de operativa egenskaperna gäller följande för direkta köp/försäljningar:

▼M6

4.  Motparter som deltar i direkta köp/försäljningar omfattas av de godtagbarhetskriterier som framgår av del 3.

▼B

Artikel 15

Skyldigheter avseende säkerheter och avveckling vid reverserade transaktioner och valutaswapptransaktioner för penningpolitiska ändamål

1.  I samband med likvidiserande reverserade transaktioner och likvidiserande valutaswappar för penningpolitiska ändamål ska motparterna

▼M7

▼B

2.  I samband med likviditetsabsorberande reverserade transaktioner och likviditetsabsorberande valutaswappar för penningpolitiska ändamål ska motparterna

3.  Om de kraven som framgår av punkterna 1 och 2 inte uppfylls utgår sanktioner enligt artiklarna 154–157.

Artikel 16

Skyldigheter vid avvecklingen av direkta köp och försäljningar, mottagande av inlåning med fast löptid samt emissionen av ECB-skuldcertifikat

1.  I öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av direkta köp och försäljningar, mottagande av inlåning med fast löptid och emission av ECB-skuldcertifikat ska motparterna överföra tillräckligt med godtagbara tillgångar eller kontanta medel för att avveckla det belopp som överenskommits i en transaktion.

2.  Om de krav som framgår av punkt 1 inte uppfylls utgår sanktioner enligt artiklarna 154–157.

AVDELNING II

STÅENDE FACILITETER

Artikel 17

Stående faciliteter

1.  På initiativ från en motpart ska de nationella centralbankerna ge motparten tillträde till Eurosystemets stående faciliteter.

2.  Stående faciliteter består av följande kategorier:

3.  Villkor och förutsättningar för de stående faciliteterna ska vara identiska i alla medlemsstater som har euron som valuta.

4.  De nationella centralbankerna ska endast bevilja tillträde till de stående faciliteterna i överensstämmelse med ECB:s mål och allmänna penningpolitiska överväganden.

5.  ECB kan när som helst ändra villkoren för de stående faciliteterna eller upphäva dem.

6.  ECB-rådet ska regelbundet besluta om räntan på de stående faciliteterna. De reviderade räntorna träder i kraft från och med den nya uppfyllandeperioden enligt definitionen i artikel 7 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). ECB publicerar en kalender med uppfyllandeperioderna för kassakraven minst tre månader före varje nytt kalenderår.

7.  Trots punkt 6 får ECB-rådet när som helst ändra räntan på de stående faciliteterna. Ett sådant beslut tillämpas tidigast under Eurosystemets påföljande affärsdag.

KAPITEL 1

Utlåningsfaciliteten

Artikel 18

Utlåningsfacilitetens särdrag

1.  Motparter kan använda utlåningsfaciliteten för att erhålla likviditet över natten från Eurosystemet genom reverserade transaktioner med den nationella centralbanken till en förutbestämd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet.

2.  De nationella centralbankerna kan tillföra likviditet via utlåningsfaciliteten antingen i form av repoavtal eller som lån mot säkerhet i enlighet med bestämmelserna i respektive nationell centralbanks avtal eller föreskrifter.

3.  Utöver kravet på tillräckliga säkerheter enligt punkt 4 finns det ingen övre gräns på det belopp som kan tillhandahållas av utlåningsfaciliteten.

4.  Motparter måste ställa tillräckligt med godtagbara tillgångar som säkerhet innan de använder utlåningsfaciliteten. Dessa tillgångar måste antingen i förväg sättas in hos den berörda nationella centralbanken eller levereras tillsammans med en begäran om tillträde till utlåningsfaciliteten.

Artikel 19

Tillgång till utlåningsfaciliteten

1.  Institut som uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av artikel 55 och som har tillgång till ett konto hos den nationella centralbanken där transaktionen kan avvecklas, t.ex. i TARGET2, får använda utlåningsfaciliteten.

2.  Tillgång till utlåningsfaciliteten beviljas endast de dagar då TARGET2 är öppet. De dagar då avvecklingssystemen för värdepapper är stängda beviljas tillträde till utlåningsfaciliteten i den utsträckning som godtagbara tillgångar deponerats i förväg hos de nationella centralbankerna.

3.  Om den nationella centralbanken eller någon av dess filialer inte har öppet för penningpolitiska transaktioner på vissa av Eurosystemets affärsdagar på grund av nationella eller regionala helgdagar, ska den nationella centralbanken underrätta motparterna på förhand om vilka arrangemang som ska vidtas för tillgång till utlåningsfaciliteten under en sådan helgdag.

4.  Tillgång till utlåningsfaciliteten kan beviljas på direkt begäran av en motpart eller automatiskt, enligt vad som framgår av punkterna 5 och 6.

▼M7

5.  En motpart kan sända sin begäran om tillgång till utlåningsfaciliteten till sin nationella centralbank. Förutsatt att en begäran kommit in till den nationella centralbanken senast 15 minuter efter TARGET2-systemets stängningstid, ska den nationella centralbanken handlägga denna begäran samma dag i TARGET2. Tidsfristen för en begäran om tillgång till utlåningsfaciliteten förlängs med ytterligare 15 minuter på Eurosystemets sista affärsdag under en uppfyllandeperiod. I undantagsfall får Eurosystemet besluta om att teknisk tillämpa längre tidsfrister. En begäran om tillgång till utlåningsfaciliteten ska ange det kreditbelopp sökanden behöver. Motparten ska ställa tillräckliga godtagbara tillgångar som säkerheter för transaktionen, utom i fall då sådana tillgångar redan i förväg deponerats av motparten hos den nationella centralbanken i enlighet med artikel 18.4.

▼B

6.  Vid slutet av varje affärsdag betraktas ett negativt saldo på motpartens avvecklingskonto hos dennes nationella centralbank efter genomförande av kontrollförfarandena vid dagens slut automatiskt som en begäran om att få tillträde till utlåningsfaciliteten. För att uppfylla kraven i artikel 18.4 ska motparterna i förväg ställa tillräckliga godtagbara tillgångar som säkerheter för transaktionen hos sin nationella centralbank innan en sådan automatisk begäran sker. Om kraven för att få tillgång inte uppfylls utgår sanktioner enligt artiklarna 154–157.

Artikel 20

Utlåningsfacilitetens löptider och ränta

1.  Med utlåningsfaciliteten erhåller motparten en kredit som löper över natten. För motparter som är direkta deltagare i TARGET2 ska krediten betalas tillbaka nästa dag då i) TARGET2 och ii) det berörda avvecklingssystemet har öppet, vid den tidpunkt då dessa system öppnar.

2.  Räntan på utlåningsfaciliteten tillkännages i förväg av Eurosystemet och beräknas som en enkel ränta enligt konventionen faktiskt antal dagar/360. Den ränta som utgår på utlåningsfaciliteten kallas för ränta på utlåningsfaciliteten.

3.  Ränta på utlåningsfaciliteten ska erläggas samtidigt som krediten återbetalas.

KAPITEL 2

Inlåningsfacilitet

Artikel 21

Inlåningsfacilitetens särdrag

1.  Motparter kan använda sig av inlåningsfaciliteten för att genom sin nationella centralbank göra insättningar hos Eurosystemet över natten, där en på förhand bestämd ränta utgår.

2.  Den ränta som utgår för inlåningsfaciliteten kan vara a) positiv, b) noll procent, eller c) negativ.

3.  De nationella centralbankerna lämnar inte någon säkerhet för inlåning.

4.  Det finns ingen gräns för det belopp som en motpart får deponera hos inlåningsfaciliteten.

Artikel 22

Tillgång till inlåningsfaciliteten

1.  Institut som uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av artikel 55 och som har tillgång till ett konto hos den nationella centralbanken där transaktionen kan avvecklas, t.ex. i TARGET2, får använda inlåningsfaciliteten. Tillgång till inlåningsfaciliteten beviljas endast de dagar då TARGET2 är öppet.

▼M7

2.  För att få tillträde till inlåningsfaciliteten ska motparten sända in en begäran till sin nationella centralbank. Förutsatt att en begäran kommit in till den nationella centralbanken senast 15 minuter efter TARGET2-systemets stängningstid, ska den nationella centralbanken handlägga denna begäran samma dag i TARGET2. Tidsfristen för en begäran om tillgång till inlåningsfaciliteten förlängs med ytterligare 15 minuter på Eurosystemets sista affärsdag under en uppfyllandeperiod. I undantagsfall får Eurosystemet besluta om att teknisk tillämpa längre tidsfrister. I begäran ska det belopp som motparten önskar deponera hos faciliteten anges.

▼B

3.  På grund av skillnader i kontostrukturen mellan de nationella centralbankerna får de nationella centralbankerna, efter att först ha inhämtat ECB:s samtycke, tillämpa tillgångsvillkor som avviker från reglerna i denna artikel. De nationella centralbankerna ska informera motparterna om avvikelser från de tillgångsvillkor som beskrivs i denna artikel.

Artikel 23

Inlåningsfacilitetens löptider och ränta

1.  Insättningar hos inlåningsfaciliteten har en löptid som sträcker sig över natten. För motparter som är direkta deltagare i TARGET2 förfaller insättningar hos inlåningsfaciliteten till betalning nästa öppethållandedag när TARGET2 öppnar sitt system.

2.  Räntan på inlåningsfaciliteten tillkännages i förväg av Eurosystemet och beräknas som en enkel ränta enligt konventionen faktiskt antal dagar/360.

3.  Räntan på insättningen betalas när insättningen ska återbetalas. Om räntan är negativ, ska tillämpningen av ränta på inlåningsfaciliteten medföra en betalningsförpliktelse för insättaren gentemot dennes nationella centralbank, inklusive en rätt för denna nationella centralbank att debitera motpartens konto i enlighet med detta.

AVDELNING III

FÖRFARANDEN FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER

KAPITEL 1

Anbud och bilaterala förfaranden för eurosystemets öppna marknadstransaktioner

Artikel 24

Olika förfaranden för öppna marknadstransaktioner

Öppna marknadstransaktioner genomförs med hjälp av anbud eller bilaterala förfaranden.

Avsnitt 1

Anbudsförfaranden

Artikel 25

Olika anbudsförfaranden

1.  Anbudsförfarandena genomförs i sex steg enligt vad som framgår av tabell 4.

▼M4

▼B

2.  Anbudsförfaranden ska genomföras antingen med hjälp av det standardiserade eller det snabba anbudsförfarandet. Förfarandena vid standardiserade anbud och snabba anbud är identiska utom i fråga om tidsramen (tabellerna 5 och 6) samt motpartskretsen.

▼M6

Tabell 5

Indikativ tidsram för operativa steg vid standardiserade anbudsförfaranden (centraleuropeisk tid (1))

Tabell 6

Indikativ tidsram för operativa steg vid snabba anbudsförfaranden (centraleuropeisk tid (1))

▼B

3.  Eurosystemet kan välja mellan anbud till fast ränta och anbud till rörlig ränta.

Artikel 26

Standardiserade anbudsförfaranden

1.  Eurosystemet ska använda standardiserade anbudsförfaranden för att genomföra a) huvudsakliga refinansieringstransaktioner, b) långfristiga refinansieringstransaktioner och c) strukturella transaktioner, dvs. strukturella reverserade transaktioner och emission av ECB-skuldcertifikat.

2.  Eurosystemet får också använda standardiserade anbudsförfaranden för att genomföra finjusterande transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar utifrån specifika penningpolitiska överväganden eller som reaktion på marknadsförhållandena.

3.  Standardiserade anbudsförfaranden utförs normalt inom a) en tidsram på högst 24 timmar räknat från tillkännagivandet av anbudsvillkoren till bekräftelsen av tilldelningar och b) tiden mellan sista möjligheten att avge anbud och tillkännagivandet av tilldelningar är ungefär två timmar.

4.  ECB kan vid behov besluta om justering av tidsramen vid enskilda transaktioner.

Artikel 27

Snabba anbudsförfaranden

1.  Eurosystemet använder normalt snabba anbudsförfaranden för att genomföra finjusterande transaktioner, men kan även använda snabba anbudsförfaranden för att genomföra strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar utifrån specifika penningpolitiska överväganden eller som reaktion på marknadsförhållandena.

2.  Snabba anbudsförfaranden genomförs vanligen inom 105 minuter räknat från tillkännagivandet av anbudsförfarandet, och bekräftelsen av enskilda tilldelningar sker omedelbart efter tillkännagivandet av resultatet.

3.  ECB kan vid behov besluta om justering av tidsramen vid enskilda transaktioner.

4.  Eurosystemet får, enligt de kriterier och förfaranden som fastställs i artikel 57, välja ut ett begränsat antal motparter för deltagande i snabba anbudsförfaranden.

Artikel 28

Genomförande av standardiserade anbudsförfaranden för huvudsakliga samt regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner, baserat på anbudskalendern

1.  Anbudsförfaranden för huvudsakliga samt regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner i enlighet med den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner.

2.  Den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner publiceras på ECB:s och de nationella centralbankernas hemsida minst tre månader före starten på det år som kalendern avser.

3.  De indikativa kontraktsdagarna för de huvudsakliga och de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna framgår av tabell 7.

Artikel 29

Genomförande av anbudsförfaranden för finjusterande och strukturella transaktioner utan anbudskalender

1.  Finjusterande transaktioner genomförs inte enligt någon på förhand bestämd kalender. ECB kan besluta att genomföra och avveckla finjusterande transaktioner på vilken som helst av Eurosystemets bankdagar. Endast nationella centralbanker i medlemsstater där kontraktsdagen, avvecklingsdagen och återbetalningsdagen infaller på NCB-affärsdagar deltar i sådana transaktioner.

2.  Strukturella transaktioner genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden och inte enligt någon på förhand bestämd kalender. Normalt genomförs och avvecklas de under dagar som är NCB-affärsdagar i alla medlemsstater som har euron som valuta.

Avsnitt 2

Operativa steg i anbudsförfaranden

Underavsnitt 1

Tillkännagivande av anbudsförfaranden

Artikel 30

Tillkännagivande av standardiserade och snabba anbudsförfaranden

▼M4

1.  Standardiserade anbud ska i förväg tillkännages offentligt av ECB. Därutöver kan de nationella centralbankerna offentligt tillkännage standardiserade anbudsförfaranden och (vid behov) direkt till motparterna.

2.  Snabba anbudsförfaranden får i förväg tillkännages offentligt av ECB. Vid snabba anbudsförfaranden som tillkännages offentligt i förväg, kan de nationella centralbankerna vid behov kontakta de utvalda motparterna direkt. Vid snabba anbudsförfaranden som inte tillkännagetts offentligt i förväg ska de utvalda motparterna kontaktas direkt av de nationella centralbankerna.

▼B

3.  Tillkännagivandet av ett anbudsförfarande är en inbjudan till motparterna att lämna rättsligt bindande anbud. Tillkännagivandet utgör inte något anbud från ECB eller de nationella centralbankerna.

4.  Vilken information som ska inkluderas i det offentliga tillkännagivandet av ett anbudsförfarande framgår av bilaga II.

5.  ECB får vidta alla sådana åtgärder som den anser lämpliga för att rätta till ett fel i tillkännagivandet av anbudsförfarandet, inklusive att ställa in eller avbryta ett pågående anbudsförfarande.

Underavsnitt 2

Motparternas förberedelser och avgivande av anbud

Artikel 31

Form och tidpunkt för avgivande av anbud

1.  Motparterna ska avge sina anbud till sin nationella centralbank. Anbud från ett institut får endast lämnas till den nationella centralbanken av en enhet i varje medlemsstat som har euron som valuta där institutet är etablerat, dvs. antingen av huvudkontoret eller av en namngiven filial.

2.  Motparternas anbud ska lämnas i ett format som följer den förlaga som de nationella centralbankerna tillhandahåller för den aktuella transaktionen.

Artikel 32

Anbuden

1.  Vid anbudsförfaranden till fast ränta ska motparterna i sina anbud ange till vilket belopp de önskar genomföra transaktioner med de nationella centralbankerna.

2.  Vid anbudsförfaranden avseende valutaswappar med fast ränta ska motparterna ange till vilket belopp i den valuta som hålls fast som de är villiga att sälja och köpa tillbaka, respektive köpa och sälja tillbaka, till ifrågavarande kurs.

3.  Vid anbudsförfaranden till rörlig ränta får motparterna lämna anbud på upp till tio olika räntor, priser eller swappunkter. I undantagsfall får Eurosystemet sätta en gräns för antalet anbud som varje motpart får lämna. För varje anbud ska motparterna ange till vilket belopp de vill göra transaktioner samt relevant ränta, pris eller swappunkt. Ett anbud som avser ränta eller swappunkt ska uttryckas som multipler av 0,01 procentenheter. Ett anbud som avser pris ska uttryckas som multipler av 0,001 procentenheter.

4.  Vid anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta ska motparterna ange det belopp i den valuta som hålls fast och ange till vilken swappunktsnotering de är villiga att genomföra transaktionen.

5.  Vid anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta noteras swappunkterna enligt normal marknadspraxis och anbuden ska uttryckas som multipler av 0,01 swappunkter.

6.  Vid emission av sina ECB-skuldcertifikat kan ECB bestämma att priset, och inte räntan, ska anges i anbuden. Priserna ska då noteras som en procentsats av det nominella beloppet med tre decimaler.

Artikel 33

Högsta och lägsta anbudsbelopp

1.  For de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är det lägsta anbudsbeloppet 1 000 000 euro. Anbud som överstiger detta belopp ska uttryckas som multipler av 100 000 euro. Det lägsta anbudsbeloppet tillämpas på varje räntesats för sig.

2.  För långfristiga refinansieringstransaktioner fastställer varje nationell centralbank ett lägsta anbudsbelopp mellan 10 000 och 1 000 000 euro. Anbud som överstiger det lägsta anbudsbeloppet ska uttryckas som multipler av 10 000 euro. Det lägsta anbudsbeloppet tillämpas på varje räntesats för sig.

3.  For finjusterande och strukturella transaktioner är det lägsta anbudsbeloppet 1 000 000 euro. Anbud som överstiger detta belopp ska uttryckas som multipler av 100 000 euro. Det lägsta anbudsbeloppet tillämpas på varje ränta, pris eller swappunkt för sig, beroende på transaktionstyp.

4.  ECB har rätt att sätta ett högsta anbudsbelopp, som utgör det högsta godtagbara anbudet från en enskild motpart, för att undvika oproportionerligt höga anbud. I förekommande fall ska ECB informera om sådana högsta godtagbara bud i det offentliga meddelandet om anbudsvillkoren.

Artikel 34

Högsta och lägsta anbudsränta

1.  Vid likvidiserande anbudsförfaranden till rörlig ränta får ECB ange en lägsta anbudsränta, vilket är den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud.

2.  Vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden till rörlig ränta får ECB ange en högsta anbudsränta, vilket är den högsta ränta till vilken motparter får lämna anbud.

Artikel 35

Tidsfrist för avgivande av anbud

1.  Innan tidsfristen för att lämna anbud har gått ut får en motpart när som helst återkalla sitt anbud.

2.  Anbud som inkommer efter tidsfristens utgång beaktas inte och betraktas som ej godtagbara.

3.  Den nationella centralbanken avgör huruvida en motpart beaktat tidsfristen för inlämnande av anbud.

Artikel 36

Anbud som avvisas

1.  En nationell centralbank ska avvisa

2.  En nationell centralbank får underkänna anbud som är ofullständiga eller som inte följer den aktuella förlagan.

3.  Om en nationell centralbank beslutar att avvisa ett anbud ska den informera motparten om beslutet innan tilldelning sker.

Underavsnitt 3

Tilldelningar

Artikel 37

Tilldelning i likvidiserande och likviditetsabsorberande anbudsförfaranden till fast ränta

1.  I ett anbudsförfarande till fast ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

2.  ECB kan besluta att tilldela

Artikel 38

Tilldelning vid likvidiserande anbudsförfaranden i euro till rörlig ränta

1.  Vid likvidiserande anbudsförfaranden i euro till rörlig ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

2.  ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 39

Tilldelning vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden i euro till rörlig ränta

1.  Vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden i euro, som kan användas vid emission av ECB-skuldcertifikat och mottagande av inlåning med fast löptid, ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

2.  ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 40

Tilldelning vid likvidiserande anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta

1.  Vid likvidiserande avseende valutaswappar till rörlig ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

2.  ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 41

Tilldelning vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta

1.  Vid likviditetsabsorberande anbudsförfaranden avseende valutaswappar till rörlig ränta ska motparternas anbud erhålla tilldelning på följande sätt:

2.  ECB kan besluta att tilldela varje framgångsrik anbudsgivare ett minimibelopp.

Artikel 42

Typ av auktion för anbudsförfaranden till rörlig ränta

Vid anbudsförfaranden till rörlig ränta kan Eurosystemet tillämpa antingen en auktion med enhetlig ränta (holländsk auktion) eller med multipel ränta (amerikansk auktion).

Underavsnitt 4

Tillkännagivande av tilldelningar

Artikel 43

Tillkännagivande av tilldelningar

▼M4

1.  ECB ska offentligt tillkännage sitt tilldelningsbeslut och resultat av anbudsförfarandet. Därutöver kan de nationella centralbankerna offentligt tillkännage ECB:s tilldelningsbeslut och (vid behov) direkt till motparterna.

▼B

2.  Vilken information som ska inkluderas i det offentliga tillkännagivandet av anbudsförfarandets resultat framgår av bilaga IV.

3.  Om tilldelningsbeslutet innehåller felaktig information avseende informationen i det offentliga tillkännagivandet av anbudsförfarandets resultat som avses i punkt 1, får ECB vidta alla åtgärder som den anser lämpliga för att rätta den felaktiga informationen.

4.  Efter det offentliga tillkännagivandet av ECB:s tilldelningsbeslut och resultat av anbudsförfarandet som avses i punkt 1, ska de nationella centralbankerna omedelbart bekräfta de enskilda tilldelningarna direkt till motparterna, varvid varje motpart ska erhålla en individuell och säker bekräftelse om att denna framgångsrikt deltagit i förfarandet samt exakt vilket belopp som kommer att tilldelas.

Avsnitt 3

Bilaterala förfaranden för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner

Artikel 44

Olika bilaterala förfaranden

1.  Eurosystemet kan genomföra följande öppna marknadstransaktioner genom bilaterala förfaranden:

2.  Bilaterala förfaranden kan, beroende på den specifika transaktionen, utföras genom direktkontakt med motparter, enligt vad som framgår av artikel 45, eller genom börser och ombud enligt vad som framgår av artikel 46.

Artikel 45

Bilaterala förfaranden som utförs genom direkt kontakt med motparter

1.  Bilaterala förfaranden för finjusterande transaktioner och strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar får utföras genom direkt kontakt med motparter.

2.  De nationella centralbankerna ska direkt kontakta ett eller flera institut som väljs ut enligt de godtagbarhetskriterier som framgår av artikel 57. De nationella centralbankerna ska följa ECB:s institutioner när de beslutar om huruvida de ska genomföra transaktioner med dessa institut.

3.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får ECB-rådet besluta att ECB själv, eller en eller flera nationella centralbanker i egenskap av ECB:s operativa organ, i undantagsfall får genomföra finjusterande eller strukturella transaktioner som genomförs i form av direkt köp/försäljningar i bilaterala förfaranden. I sådana fall ska förfarandena för sådana transaktioner anpassas. ECB ska besluta huruvida transaktioner ska genomföras med de kontaktade instituten.

Artikel 46

Bilaterala förfaranden som genomförs via börser och ombud

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45, får bilaterala förfaranden för strukturella transaktioner genomföras i form av direkta köp/försäljningar genom börser och ombud.

2.  Enligt vad som framgår av artikel 57 ska kretsen av motparter inte begränsas.

3.  Förfarandena ska anpassas till marknadspraxis för de aktuella skuldinstrumenten.

Artikel 47

Tillkännagivande av transaktioner som genomförts via bilaterala förfaranden

1.  Finjusterande eller strukturella transaktioner som genomförs i form av direkt köp/försäljningar via bilaterala förfaranden tillkännages inte offentligt i förväg annat än om ECB beslutar om detta.

2.  ECB kan besluta att inte offentligt tillkännage resultaten av sådana bilaterala transaktioner.

Artikel 48

Öppethållandedagar för bilaterala förfaranden

1.  ECB kan besluta att genomföra och genomföra bilaterala förfaranden för finjusterande transaktioner på vilken som helst av Eurosystemets affärsdagar. Endast nationella centralbanker i medlemsstater där kontraktsdagen, avvecklingsdagen och återbetalningsdagen infaller på NCB-affärsdagar får delta i sådana transaktioner.

2.  Bilaterala förfaranden för strukturella transaktioner genomförs i form av direkt köp/försäljningar och genomförs och avvecklas normalt under de dagar som är NCB-affärsdagar i alla medlemsstater som har euron som valuta.

KAPITEL 2

Avvecklingsförfaranden för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

Artikel 49

Olika avvecklingsförfaranden

1.  Betalningsuppdrag avseende deltagande i öppna marknadstransaktioner eller användningen av de stående faciliteterna ska avvecklas via motparternas konton hos en nationell centralbank eller via kontona hos en avvecklingsbank som deltar i TARGET2.

2.  Betalningsuppdrag avseende deltagande i likvidiserande öppna marknadstransaktioner eller användningen av utlåningsfaciliteten ska inte avvecklas innan den slutliga överföringen av de godtagbara säkerheterna för transaktionen gjorts. För detta ändamål ska motparter

Artikel 50

Avveckling av öppna marknadstransaktioner

1.  Eurosystemet eftersträvar att avveckla transaktioner till följd av sina öppna marknadstransaktioner samtidigt i alla medlemsstater som har euron som valuta med alla motparter som har ställt tillräckligt med godtagbara tillgångar som säkerhet. På grund av operativa restriktioner och tekniska egenskaperna (t.ex. hos värdepappersavvecklingssystemen) kan tidsschemat under dagen för avvecklingen av öppna marknadstransaktioner variera mellan medlemsstater som har euron som valuta.

2.  De indikativa avvecklingsdagarna sammanfattas i tabell 8.

Artikel 51

Avveckling av öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden

1.  Eurosystemet ska eftersträva att avveckla öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden under den första dagen efter kontraktsdagen när TARGET2 och alla berörda värdepappersavvecklingssystem är öppna.

2.  Avvecklingsdagarna för huvudsakliga och regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner anges i förväg i den vägledande kalendern för Eurosystemets regelbundna anbudstransaktioner. Om den normala avvecklingsdagen infaller på en helgdag kan ECB besluta om en annan avvecklingsdag, med möjlighet även till avveckling under samma dag. Eurosystemet ska eftersträva att säkerställa att avvecklingstidpunkten för huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner sammanfaller med tidpunkten för återbetalning av en tidigare transaktion med motsvarande löptid.

3.  Emission av ECB-skuldcertifikat ska avvecklas under den andra dagen efter kontraktsdagen när TARGET2 och alla berörda värdepappersavvecklingssystem är öppna.

Artikel 52

Avveckling av öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden

1.  Eurosystemet avser att avveckla öppna marknadsoperationer som genomförs i form av snabba anbud och bilaterala förfaranden på kontraktsdagen. Andra avvecklingsdagar får användas, särskilt för direkta köp/försäljningar av valutaswappar.

2.  Finjusterande eller strukturella transaktioner som genomförs i form av direkt köp/försäljningar via bilaterala förfaranden ska avvecklas decentraliserat genom de nationella centralbankerna.

Artikel 53

Ytterligare bestämmelser om avveckling och förfaranden vid dagens slut

1.  Utan att det påverkar kraven enligt detta kapitel får ytterligare bestämmelser om avveckling fastställs i de avtal eller föreskrifter som tillämpas av de nationella centralbankerna eller ECB för de enskilda penningpolitiska instrumenten.

2.  Förfarandena vid dagens slut fastställs i dokumentationen för TARGET2.

Artikel 54

Minimireserver (kassakrav) och överskottsreserver

1.  Enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9), får en motparts avvecklingskonto hos en nationell centralbank användas som kassakravskonto. Kassakravsmedel som finns på avvecklingskonton får användas för avveckling under dagen. En motparts dagliga kassakravsmedel ska beräknas som saldot på kassakravskontot vid dagens slut. Vid tillämpning av denna artikel ska begreppet ”kassakravskonto” ha samma betydelse som i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

2.  Minimireserver som överstiger de obligatoriska minimireserverna enligt förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) ska förräntas till den lägre räntan av antingen noll procents ränta eller räntan på inlåningsfaciliteten.

DEL 3

GODKÄNDA MOTPARTER

▼M6

Artikel 55

Kriterier för deltagande i Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

När det gäller Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, med beaktande av artikel 57, ska Eurosystemet endast tillåta institut som uppfyller följande kriterier att delta:

▼M2

Artikel 55a

Bedömning av institutens finansiella soliditet

1.  Vid sin bedömning av de enskilda institutens finansiella soliditet kan Eurosystemet beakta följande tillsynsinformation:

2.  Om institutets tillsynsmyndighet inte tillhandahåller sådan tillsynsinformation till institutets inhemska nationella centralbank och ECB, får antingen den inhemska nationella centralbanken eller ECB kräva att institutet ska tillhandahålla denna information. Om denna information lämnas direkt av ett institut, ska detta institut även överlämna den berörda tillsynsmyndighetens bedömning av informationen. Det kan även krävas ett ytterligare intyg från en extern revisor.

▼M4

3.  När det gäller filialer ska den information som rapporteras enligt punkt 1 avse det institut till vilket filialen hör.

▼M2

4.  När det gäller den finansiella soliditeten för institut som har omfattats av rekapitalisering via apport med offentliga skuldinstrument kan Eurosystemet säkerställa att de kapitalrelationer som rapporteras enligt förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda genom att beakta de metoder som har tillämpats och den roll som dessa rekapitaliseringar via apport har spelat, vilket inbegriper instrumentens typ och likviditet samt vilket marknadstillträde som emittenten av dessa instrument har haft.

▼M5

5.  En avvecklingsenhet ska inte vara berättigad att få tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner utom om den accepterats som godtagbar motpart för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner per den 22 mars 2017. I sådana fall ska den även fortsättningsvis godtas fram till den 31 december 2021, med den begränsningen att dess tillgång till Eurosystemets kredittransaktioner, enligt definitionen i artikel 2.31, maximalt får uppgå till dess genomsnittliga utnyttjande av Eurosystemets kredittransaktioner under den tolvmånadersperiod som föregår den 22 mars 2017 med möjlighet att, i förekommande fall, beräkna och tillämpa denna övre gräns gemensamt för ett antal avvecklingsenheter som hör till samma grupp. Därefter är en sådan avvecklingsenhet inte längre berättigad att få tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.

▼B

Artikel 56

Tillgång till öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden samt stående faciliteter

1.  Institut som uppfyller urvalskriterierna i artikel 55 ska ges tillgång till alla Eurosystemets penningpolitiska transaktioner:

2.  Tillgång till de stående faciliteterna eller de öppna marknadsoperationerna genom standardiserade anbudsförfaranden ska endast beviljas institut som uppfyller urvalskriterierna enligt artikel 55 genom deras nationella centralbank.

3.  Om institut som uppfyller urvalskriterierna enligt artikel 55 har enheter, t.ex. huvudkontor eller filialer, i flera medlemsstater som har euron som valuta, får varje enhet som uppfyller urvalskriterierna enligt artikel 55 tillgång till de stående faciliteterna eller öppna marknadstransaktionerna som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden genom sin nationella centralbank.

4.  Anbud som lämnas för öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av standardiserade anbudsförfaranden och för tillgång till de stående faciliteterna får endast lämnas av en enhet i varje medlemsstat som har euron som valuta, dvs. antingen av huvudkontoret eller av en namngiven filial.

Artikel 57

Urval av motparter till öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden

1.  För öppna marknadstransaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden ska motparter väljas ut i enlighet med punkterna 2–4.

2.  För strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar via bilaterala förfaranden begränsas kretsen av motparter inte. För strukturella transaktioner som genomförs i form av direkta köp/försäljningar som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfarande gäller de urvalskriterier som framgår av artikel 57.3 b.

3.  För finjusterande transaktioner som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden ska motparter väljas ut enligt följande:

4.  Om ECB-rådet enligt artikel 45.3 beslutar att ECB själv, eller en eller flera av de nationella centralbankerna, ska genomföra finjusterande eller strukturella transaktioner genom bilaterala förfaranden, ska ECB välja ut motparterna enligt ett roterande schema bland de motparter som uppfyller kriterierna för att delta i snabba anbud och bilaterala transaktioner.

5.  Utan att detta påverkar tillämpningen av punkterna 1–4 får öppna marknadstransaktioner, efter beslut av ECB-rådet, som genomförs med hjälp av snabba anbudsförfaranden eller bilaterala förfaranden även genomföras med en större grupp motparter än de som anges i punkterna 2–4 ovan.

DEL 4

GODTAGBARA TILLGÅNGAR

AVDELNING I

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 58

Godtagbara tillgångar och godkända metoder för ställande av säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer

1.  Eurosystemet ska utveckla ett gemensamt ramverk för godtagbara tillgångar som gäller för alla sina kreditoperationer enligt denna riktlinje.

2.  För att delta i Eurosystemets kreditoperationer ska motparterna tillhandahålla Eurosystemet tillgångar som är godtagbara som säkerhet för sådana operationer. Eftersom Eurosystemets kreditoperationer inkluderar intradagskredit, måste sådana säkerheter som motparter ställer för intradagskredit också uppfylla de urvalskriterier som följer denna riktlinje, i enlighet med riktlinje ECB/2012/27.

3.  Motparter ska tillhandahålla godtagbara tillgångar genom

i båda fallen i enlighet med bestämmelserna i den nationella centralbankens avtal eller föreskrifter.

4.  Om en motpart ställer godtagbara tillgångar som säkerhet, kan den nationella centralbanken antingen kräva att godtagbara säkerheter öronmärkts eller slås samman, beroende på vilket system för förvaltning av säkerheter banken använder.

5.  Ingen skillnad ska göras mellan omsättbara och icke-omsättbara tillgångar i fråga om kvalitet eller godtagbarhet vid olika slag av Eurosystemets kreditoperationer.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 att motparter ska tillhandahålla Eurosystemet tillgångar som är godtagbara som säkerhet, kan Eurosystemet på anmodan ge motparter råd avseende omsättbara värdepappers godtagbarhet om de redan har emitterats eller angående icke omsättbara tillgångar som redan har tillhandahållits. Eurosystemet ska inte agera rådgivare innan sådana händelser.

Artikel 59

Allmänna aspekter avseende Eurosystemets ramverk för kreditbedömning av godtagbara tillgångar

1.  Ett krav för godtagbarhet är att tillgångarna uppnår de höga kraven på kreditvärdighet som framgår av Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF).

2.  ECAF definierar förfaranden, regler och metoder som garanterar att Eurosystemets krav på hög kreditvärdighet för godtagbara tillgångar upprätthålls och att godtagbara tillgångar uppfyller Eurosystemets krav på kreditvärdighet.

3.  För ECAF:s syften ska Eurosystemet definiera krav på kreditvärdighet i form av kreditkvalitetssteg genom att upprätta tröskelvärden som anger sannolikheten för fallissemang (PD) under ett år enligt följande.

▼M7

4.  Eurosystemet ska publicera information om kreditkvalitetsstegen på ECB:s webbplats i form av Eurosystemets harmoniserade riskklasskala, inklusive jämförelser mellan kreditbetyg från de godkända externa ratinginstituten (ECAI) avseende kreditkvalitetsstegen.

5.  Vid sin bedömning av kreditvärdighet beaktar Eurosystemet kreditvärderingsinformation från tre olika källor i enlighet med avdelning V i del fyra.

▼B

6.  Vid bedömning av en viss tillgångs kreditvärdighet kan Eurosystemet beakta institutionella kriterier och egenskaper som ger innehavaren av tillgången ett liknande skydd, till exempel garantier. Eurosystemet förbehåller sig rätten att avgöra om en emission, emittent, gäldenär eller borgensman uppfyller Eurosystemets krav på kreditvärdighet utifrån all information som Eurosystemet bedömer som relevant för att säkerställa ett adekvat skydd för Eurosystemet.

7.  Eurosystemets ramverk för kreditbedömning följer definitionen av ”fallissemang” enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013.

Avdelning II

Godtagbarhetskriterier och krav på kreditvärdighet avseende omsättbara tillgångar

KAPITEL 1

Godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar

Artikel 60

Godtagbarhetskriterier avseende alla typer av omsättbara tillgångar

För att vara godtagbara som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer måste omsättbara tillgångar vara skuldinstrument som uppfyller de kriterier som framgår av avsnitt 1, utom när det gäller sådana specifika typer av omsättbara tillgångar som anges i avsnitt 2.

Artikel 61

Förteckning över omsättbara tillgångar och redovisningsregler

▼M6

1.  ECB ska publicera en aktuell förteckning över godtagbara tillgångar på sin webbplats, i enlighet med de metoder som anges på webbplatsen, och ska uppdatera denna varje dag då TARGET2 är öppet. Omsättbara tillgångar upptagna på förteckningen över godtagbara omsättbara tillgångar blir godtagbara för kreditoperationer inom Eurosystemet när förteckningen offentliggörs. Som ett undantag från denna allmänna regel kan Eurosystemet, vad gäller skuldinstrument med avveckling samma dag, godta instrumenten från emissionsdagen. Tillgångar som bedöms i enlighet med artikel 87.3 ska inte tas med i förteckningen över godtagbara tillgångar.

▼B

2.  Normalt är den nationella centralbank som rapporterar en specifik omsättbar tillgång till ECB den nationella centralbanken i landet där den omsättbara tillgången är registrerad för handel.

Avsnitt 1

Allmänna godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar

Artikel 62

De omsättbara tillgångarnas kapitalbelopp

1.  För att vara godtagbara, fram till en slutlig inlösen, måste skuldinstrument ha

2.  Även skuldinstrument med ett kapitalbelopp som har en koppling till endast ett inflationsindex för euroområdet vid en viss tidpunkt tillåts, förutsatt att kupongstrukturen definieras i artikel 63.1 b fjärde strecksatsen och har en koppling till samma inflationsindex för euroområdet.

3.  Tillgångar med warranter eller andra liknande rättigheter godtas inte.

▼M1

Artikel 63

Godkända kupongstrukturer för omsättbara tillgångar

▼M4

1.  För att vara godtagbara måste skuldinstrument fram till en slutlig inlösen ha någon av följande kupongstrukturer:

▼M1

2.  Kupongstrukturer som inte uppfyller kraven enligt punkt 1 godtas inte, detta inkluderar fall där endast vissa delar av avkastningen (t.ex. en överkurs) inte uppfyller kraven.

3.  När man inom ramen för denna artikel bedömer huruvida en kupong är fast med räntetrappa eller rörlig med räntetrappa ska bedömningen göras utifrån tillgångens hela löptid med både ett framåtblickande och ett tillbakablickande perspektiv.

4.  För att godtas får en kupongstruktur inte ge emittenten några valmöjligheter, dvs. det får ej vara möjligt för emittenten att besluta om ändring av kupongstrukturen under tillgångens hela löptid, baserat på ett framåtblickande och ett tillbakablickande perspektiv.

▼B

Artikel 64

Omsättbara tillgångar ska inte vara efterställda

Godtagbara skuldinstrument får ej medföra någon rätt till kapital och/eller ränta som är efterställd andra skuldinstrument som emittenten gett ut.

Artikel 65

Omsättbara tillgångars denomineringsvaluta

För att vara godtagbara måste skuldinstrument vara denominerade i euro eller i någon av de tidigare valutorna i de medlemsländer som har infört euron.

Artikel 66

Omsättbara tillgångars emissionsort

▼M6

1.  Med beaktande av punkt 2 måste skuldinstrument för att vara godtagbara ha emitterats inom EES hos en centralbank eller ett godkänt värdepappersavvecklingssystem.

▼B

2.  Skuldinstrument som emitteras eller garanteras av ett icke-finansiellt företag för vilket det saknas en kreditbedömning från ett godkänt ECAI för emissionen, emittenten eller borgensmannen, måste emissionsorten ligga inom euroområdet.

▼M6

3.  Internationella skuldinstrument som emitterats genom de internationella värdepapperscentralerna ska uppfylla nedanstående kriterier.

▼B

Artikel 67

Avvecklingsförfaranden för omsättbara tillgångar

▼M6

1.  För att vara godtagbara måste skuldinstrument vara överförbara i kontobaserad form och innehas och avvecklas i medlemsstater som har euron som valuta genom ett konto hos en nationell centralbank eller ett godkänt värdepappersavvecklingssystem så att fullgörelse och realisering av säkerheter styrs av lagstiftningen i en medlemsstat som har euron som valuta.

▼M6

1a.  Därutöver ska, om användningen av sådana skuldinstrument involverar trepartsförvaltning av säkerheter, inhemskt eller över landsgränser, sådana tjänster tillhandahållas av en trepartsagent som godkänts enligt dokumentet Eurosystem standards for the use of triparty agents (TPAs) in Eurosystem credit operations som publiceras på ECB:s webbplats.

▼M6

2.  Om den värdepapperscentralen där värdepapperet emitterats inte är densamma som där värdepapperet innehas, måste värdepappersavvecklingssystemet som bedrivs av dessa två värdepapperscentraler vara sammankopplade genom en godkänd förbindelse i enlighet med artikel 150.

▼B

Artikel 68

Godkända marknader för omsättbara tillgångar

1.  För att godtas måste skuldinstrument vara upptagna till handel på en reglerad marknad enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU ( 12 ), eller vara noterade på vissa godkända icke-reglerade marknader.

2.  ECB ska publicera en förteckning över godkända icke-reglerade marknader på sin webbplats och uppdatera denna minst en gång per år.

3.  Eurosystemets bedömning av icke reglerade marknader baseras på tre principer – säkerhet, transparens och tillgänglighet enligt nedanstående.

4.  Urvalsprocessen för icke-reglerade marknader styrs uteslutande av Eurosystemets behov av att tillvarata sina säkerheter och avser inte att bedöma de olika marknadernas inneboende kvalitet.

Artikel 69

Typ av emittent eller borgensman för omsättbara tillgångar

▼M6

1.  För att vara godtagbara ska skuldinstrument emitteras eller garanteras av centralbanker i medlemsstaterna, enheter i den offentliga sektorn, organ, kreditinstitut, andra finansiella företag än kreditinstitut, icke-finansiella företag, multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer. För omsättbara tillgångar med fler än en emittent gäller detta krav för varje emittent.

▼M7 —————

▼M6

3.  Skuldinstrument som emitteras eller garanteras av investeringsfonder ska ej godtas.

▼B

Artikel 70

Emittentens eller borgensmannens hemvist

▼M6

1.  För att ett skuldinstrument ska vara godtagbart måste emittenten vara etablerad inom EES eller i ett G10-land utanför EES, med beaktande av de undantag som framgår av punkterna 3–6 i denna artikel och artikel 81a punkt 4. För omsättbara tillgångar med fler än en emittent gäller detta krav för varje emittent.

▼B

2.  För att ett skuldinstrument ska vara godtagbart måste borgensmannen vara etablerade inom EES, utom om en garanti inte är nödvändig för att uppfylla kreditkvalitetskraven för ett specifikt skuldinstrument, med beaktande av de undantag som framgår av punkterna 3 och 4. Möjligheten att använda en ECAI-bedömning av borgensmannen för att uppfylla kreditkvalitetskraven för specifika skuldinstrument framgår av artikel 84.

3.  Skuldinstrument som emitteras eller garanteras av ett icke-finansiellt företag för vilket det saknas en kreditbedömning från ett godkänt ECAI för emissionen, emittenten eller borgensmannen, måste emittenten eller borgensmannen vara etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta.

▼M7

3a.  För skuldinstrument som emitteras eller garanteras av organ, ska emittenten eller borgensmannen vara etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta.

▼B

4.  För skuldinstrument som emitteras eller garanteras av multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer gäller inte hemvistkravet och de är godtagbara oavsett av hemvisten.

5.  Emittenter av värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara etablerade inom EES i enlighet med artikel 74.

6.  Skuldinstrument som emitterats av emittenter etablerade i G10-länder utanför EES kan bara godtas om Eurosystemet har säkerställt att dess rättigheter på lämpligt sätt skyddas av lagarna i det relevanta G10-landet utanför EES. I sådana fall måste ett rättsligt utlåtande lämnas till den berörda nationella centralbanken, i en form som är godtagbar för Eurosystemet, innan det aktuella skuldinstrumentet kan anses godtagbart.

Artikel 71

Krav på kreditvärdighet för omsättbara tillgångar

Om inget annat anges måste skuldinstrument uppfylla kreditkvalitetskraven i kapitel 2 för att vara godtagbara.

Avsnitt 2

Specifika godtagbarhetskriterier för vissa typer av omsättbara tillgångar

Underavsnitt 1

Specifika godtagbarhetskriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar

Artikel 72

Godtagbarhetskriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar

För att vara godtagbara för Eurosystemets kreditoperationer måste värdepapper med bakomliggande tillgångar dels uppfylla de allmänna godtagbarhetskriterierna för omsättbara tillgångar som framgår av avsnitt 1, med undantag av de kriterier som framgår av artikel 62 avseende kapitalbelopp, dels de specifika godtagbarhetskriterierna i detta underavsnitt.

Artikel 73

Krav på att kassaflödesgenererande tillgångar ska vara homogena och ha en viss sammansättning

▼M7

1.  För att värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara godtagbara, måste alla kassaflödesgenererande tillgångar bakom värdepapperena vara homogena, dvs. det ska vara möjligt att rapportera dem via en av de existerande typerna av mallar för uppgifter på lån-nivå som avses i bilaga VIII, som ska avse en av följande:

▼B

2.  Av de uppgifter som motparten tillhandahåller kan Eurosystemet dra slutsatsen att ett värdepapper med bakomliggande tillgångar inte är homogent.

3.  Värdepapper med bakomliggande tillgångar ska inte innehålla några kassaflödesgenererande tillgångar som härrör direkt från det SPV-företag som emitterat värdepapprena med bakomliggande tillgångar.

4.  De kassaflödesgenererande tillgångarna får inte, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av trancher av andra värdepapper med bakomliggande tillgångar. Detta krav exkluderar inte värdepapper med bakomliggande tillgångar där emissionsstrukturen omfattar två SPV-företag och kravet på ”verklig försäljning” uppfylls avseende dessa två SPV-företag så att de skuldinstrument som emitteras av det andra SPV-företaget täcks direkt eller indirekt av de ursprungliga tillgångarna och samtliga kassaflöden från de kassaflödesgenererande tillgångarna överförs från det första till det andra SPV-företaget.

5.  De kassaflödesgenererande tillgångarna får inte heller, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av kreditlänkade obligationer, swappar eller andra derivatinstrument, syntetiska värdepapper eller liknande fordringar. Denna restriktion omfattar inte swappar som används i transaktioner med värdepapper med bakomliggande tillgångar uteslutande för att säkra tillgångar.

▼M6 —————

▼M4 —————

▼B

Artikel 74

Geografiska begränsningar avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar och kassaflödesgenererande tillgångar

1.  Emittenter av värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara SPV-företag etablerade inom EES.

2.  De kassaflödesgenererande tillgångarna ska härröra från en upphovsman med säte i EES och säljas till SPV-företaget av upphovsmannen eller ett ombud med säte i EES.

▼M7

3.  Vid tillämpningen av punkt 2 ska förvaltare av inteckningar eller fordringar jämställas med ombud.

4.  Gäldenärerna och fordringsägarna av de kassaflödesgenererande tillgångarna ska ha sitt säte (eller hemvist om det rör sig om fysiska personer) inom EES. Gäldenärer som är fysiska personer ska ha haft sin hemvist inom EES vid den tidpunkt då de kassaflödesgenererande tillgångarna skapades. Samtliga tillhörande värdepapper ska finnas inom EES och de kassaflödesgenererande tillgångarna ska falla under lagstiftningen i ett EES-land.

▼B

Artikel 75

SPV-företagets förvärv av kassaflödesgenererande tillgångar

1.  SPV-företagets förvärv av kassaflödesgenererande tillgångar ska omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

2.  De kassaflödesgenererande tillgångarna ska ha förvärvats av SPV-företaget från upphovsmannen eller ett ombud i enlighet med artikel 74.2 på ett sätt som Eurosystemet anser vara en ”verklig försäljning” som kan göras gällande mot tredje part, och som är utom räckhåll för upphovsmannen och dennes fordringsägare, eller för ombudet och dennes fordringsägare, även för det fall upphovsmannen eller ombudet blir insolvent.

Artikel 76

Bedömning av clawback-bestämmelser för värdepapper med bakomliggande tillgångar

1.  Värdepapper med bakomliggande tillgångar ska bara godtas om Eurosystemet har säkerställt att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser som Eurosystemet bedömer vara relevanta i respektive EES-lands lagstiftning. För detta ändamål kan Eurosystemet, innan värdepapper med bakomliggande tillgångar kan godtas, kräva:

2.  Clawback-bestämmelser som Eurosystemet anser vara allvarliga och därför inte acceptabla är till exempel

För detta kriterium kan säljaren vara upphovsmannen eller ombudet, beroende på transaktionens art.

Artikel 77

Trancher av värdepapper med bakomliggande tillgångar får ej vara efterställda

1.  Endast sådana trancher eller undertrancher av värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte är efterställda andra trancher av samma emission under tillgångens livstid är godtagbara.

2.  En tranch eller undertranch betraktas som inte efterställd andra trancher eller undertrancher av samma emission om, i enlighet med betalningsprioritet och, i förekommande fall efter leverans av ett verkställighetsmeddelande enligt vad som framgår av prospektet, ingen annan tranch eller undertranch ges prioritet att erhålla betalning (kapital och ränta) före den tranchen eller undertranchen, och således en sådan tranch eller undertranch är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher.

▼M4

Artikel 77a

Begränsningar av investeringar i värdepapper med bakomliggande tillgångar

Ingen investering av behållningen på en emittents eller ett förmedlande specialföretags konto får enligt transaktionsdokumentationen – helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt – bestå av trancher av andra värdepapper med bakomliggande tillgångar, kreditlänkade obligationer, swappar eller andra derivatinstrument, syntetiska värdepapper eller liknande fordringar.

▼B

Artikel 78

Uppgifter på lånenivå avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar

▼M7

1.  Omfattande och standardiserade uppgifter på lån-nivå om den pool av kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapperena med bakomliggande tillgångar ska tillhandahållas i enlighet med de förfaranden som framgår av bilaga VIII, som inkluderar information om det poängtal som måste uppnås och kraven för register över uppgifter på lån-nivå. I sin bedömning av godtagbarheten beaktar Eurosystemet a) huruvida uppgifter saknas, och b) hur ofta enskilda fält med uppgifter på lån-nivå saknar meningsfullt innehåll.

2.  Utan att det påverkar de värden som framgår av bilaga VIII avseende bedömningen av uppgifterna på lån-nivå, får Eurosystemet godta värdepapper med bakomliggande tillgångar vars poängtal understiger A1 som säkerhet, sedan det har gjorts en bedömning av varje enskilt fall och förutsatt att det finns en lämplig förklaring till att det obligatoriska poängtalet inte har kunnat uppnås. För varje lämplig förklaring ska Eurosystemet ange en maximal toleransnivå och toleranshorisont som publiceras på ECB:s webbplats. Toleranshorisonten ska ange den tidsperiod inom vilken uppgiftskvaliteten för värdepapperena med bakomliggande tillgångar måste förbättras.

▼B

Artikel 79

Uppgifter om värdepapper med bakomliggande tillgångar

Eurosystemet förbehåller sig rätten att kräva klargörande och/eller rättslig bekräftelse av varje tredje part som den anser vara relevant, bl.a. men inte uteslutande emittenten, upphovsmannen och/eller arrangör som Eurosystemet anser nödvändig för att bedöma godtagbarheten av värdepapper med bakomliggande tillgångar och med avseende på tillhandahållandet av uppgifter på lån-nivå. Om en tredje part inte uppfyller en viss begäran, kan Eurosystemet besluta att inte godkänna värdepapprena med bakomliggande tillgångar som säkerhet eller tillfälligt upphäva godtagbarheten av sådana säkerheter.

Underavsnitt 2

Specifika godtagbarhetskriterier för säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar

Artikel 80

Godtagbarhetskriterier för säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar

1.  När det gäller säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar får säkerhetspoolen endast omfatta värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller alla följande kriterier:

2.  Med beaktande av punkt 4, ska de nationella centralbankerna använda följande åtgärder för att verifiera att säkerhetspoolen för de säkerställda obligationerna som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar inte innehåller värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller punkt 1.

3.  Om emittenten inte uppfyller en viss begäran eller om Eurosystemet bedömer svaret som felaktigt eller ofullständigt i sådan utsträckning att man inte kan verifiera huruvida säkerhetspoolen för de säkerställda obligationerna som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar uppfyller kriterierna enligt punkt 1, ska Eurosystemet besluta att inte godkänna de säkerställda obligationerna som säkerheter eller tillfälligt upphäva godtagbarheten.

4.  Om den tillämpliga lagstiftningen eller prospektet förbjuder att man inkluderar värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller kriterierna enligt punkt 1 för att inkluderas i säkerhetspoolen, krävs ingen verifiering enligt punkt 2.

5.  För tillämpning av punkt 1 b ska nära förbindelser fastställas vid den tidpunkt då bättre rangordnade delar i värdepapperet med bakomliggande tillgångar överförs till säkerhetspoolen för den säkerställda obligationen.

Underavsnitt 3

Specifika godtagbarhetskriterier för skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet

Artikel 81

Godtagbarhetskriterier för skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet

1.  Skuldcertifikat som emitterats av ECB eller de nationella centralbankerna innan deras respektive medlemsstat infört euron som valuta är godtagbara som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.

2.  Skuldcertifikat som emitterats av Eurosystemet omfattas inte av de kriterier som framgår av detta kapitel.

▼M4

Underavsnitt 4

Specifika godtagbarhetskriterier för vissa skuldinstrument utan säkerhet

▼M6

Artikel 81a

Godtagbarhetskriterier för vissa skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av kreditinstitut eller värdepappersföretag eller av enheter till vilka dessa har nära förbindelser

1.  Med avvikelse från artikel 64 och förutsatt att de uppfyller alla andra godtagbarhetskriterier, ska nedanstående efterställda skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av kreditinstitut eller värdepappersföretag, eller av enheter med nära förbindelse till dessa enligt artikel 141.3, godtas fram till förfallodagen förutsatt att de emitterats före den 31 december 2018 och att de varken är efterställda på grund av avtal enligt definitionen i punkt 2 eller på grund av strukturella skäl enligt punkt 3:

▼M7

▼M6

2.  Vid tillämpningen av punkt 1 betyder efterställd på grund av avtal att detta är baserat på de avtalsvillkoren för skuldinstrumentet utan säkerhet, oavsett huruvida detta erkänns enligt lag.

3.  Skuldinstrument utan säkerhet som emitteras av holdingbolag, inklusive förmedlande holdingbolag, som omfattas av nationell lagstiftning som genomför direktiv 2014/59/EU eller liknande återhämtnings- och resolutionsramar, ska ej godtas.

4.  Vad gäller skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av kreditinstitut eller värdepappersföretag, eller av enheter med nära förbindelse till dessa enligt artikel 141.3, andra än skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer som avses i artikel 70.4, ska emittenten vara etablerad i unionen.

▼M7 —————

▼B

KAPITEL 2

EUROSYSTEMETS KRAV PÅ KREDITVÄRDIGHET FÖR OMSÄTTBARA TILLGÅNGAR

Artikel 82

Eurosystemets krav på kreditvärdighet för omsättbara tillgångar

1.  Utöver de allmänna kraven enligt artikel 59 och de specifika kraven enligt artikel 84 ska omsättbara tillgångar uppfylla nedanstående kreditkvalitetskrav för att vara godtagbara som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer.

2.  Eurosystemet får begära in klargörande som det bedömer som nödvändiga avseende det offentliga kreditbetyget som avses i punkt 1.

Artikel 83

Typer av ECAI-kreditbedömningar som används för rimlighetsbedömningen av omsättbara tillgångar

Följande typer av ECAI-kreditbedömningar från godkända ECAI ska användas när man fastställer huruvida kreditkvalitetskraven för omsättbara tillgångar har iakttagits.

▼M4

▼B

Artikel 84

Rangordning av ECAI-kreditbedömningar av omsättbara tillgångar

För omsättbara tillgångar ska ECAI-kreditbedömningar som bedömer huruvida en tillgång uppfyller kreditkvalitetskraven beaktas av Eurosystemet enligt nedanstående regler.

Artikel 85

Värdepapper med flera emittenter

För värdepapper med flera emittenter ska de tillämpliga ECAI-bedömningarna av emittenterna bestämmas utifrån varje emittents potentiella ansvar enligt följande:

Artikel 86

Kreditbetyg i andra valutor

När det gäller ECAI-bedömningar av emittenter, godtas bedömningar i utländsk valuta. Om tillgången är denominerad i emittentens inhemska valuta, godtas även bedömningar i lokal valuta.

Artikel 87

Kreditkvalitetsbedömning av omsättbara tillgångar om det saknas en kreditbedömning från ett godkänt ECAI

1.  Om det inte finns någon lämplig kreditbedömning från ett godkänt ECAI-system för emissionen, emittenten eller borgensmannen, enligt vad som föreskrivs i artikel 84 punkt a eller b, ska en implicit kreditbedömning av de omsättbara tillgångarna (med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar) göras av Eurosystemet i enlighet med anvisningarna i punkterna 2 och 3. Denna implicita kreditbedömning ska uppfylla Eurosystemets kreditkvalitetskrav.

▼M6

2.  Om skuldinstrumenten emitterats eller garanteras av en regional regering, en lokal myndighet eller ett ”offentligt organ” enligt definitionen i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 575/2013 (nedan kallat CRR offentligt organ) med hemvist i en medlemsstat som har euron som valuta, ska kreditbedömningen göras av Eurosystemet enligt nedanstående regler.

▼B

3.  Om skuldinstrumenten emitterats eller garanteras av icke-finansiella företag etablerade i en medlemsstat som har euron som valuta, ska Eurosystemet göra kreditbedömningen baserat på de regler för kreditkvalitetsbedömning av kreditfordringar som framgår av kapitel 2 i avdelning III. Tillgångar vars kreditkvalitet bedöms enligt reglerna i denna punkt ska inte tas med i den offentliga förteckningen över godtagbara omsättbara tillgångar.

▼M6

▼B

Artikel 88

Ytterligare kreditkvalitetskrav för värdepapper med bakomliggande tillgångar

1.  För värdepapper med bakomliggande tillgångar ska kreditkvaliteten bedömas utifrån en offentlig emissionsbedömning som förklaras i en offentligt tillgänglig kreditratingrapport, t.ex. en emissionsrapport. Den offentligt tillgängliga kreditratingrapporten ska bland annat innehålla en omfattande analys av strukturella och rättsliga aspekter, en detaljerad bedömning av säkerhetspoolen, en analys av deltagarna i transaktionen samt en analys av andra relevanta aspekter av transaktionen.

2.  Utöver vad som anges i punkt 1, krävs att ett godkänt ECAI regelbundet publicerar rapporter för värdepapper med bakomliggande tillgångar. Dessa rapporter ska publiceras senast fyra veckor efter dagen för kupongbetalningen avseende värdepapprena med bakomliggande tillgångar. Referensdatum för dessa rapporter är dagen för den senaste kupongbetalningen utom för värdepapper med bakomliggande tillgångar där kupongbetalning sker månadsvis, i detta fall ska rapporten publiceras minst en gång per kvartal. Rapporterna ska som minimum innehålla en uppdatering av nyckeldata, t.ex. säkerhetspoolens sammansättning, transaktionens deltagare, kapitalstruktur samt uppgifter om prestanda.

AVDELNING III

GODTAGBARHETSKRITERIER OCH KRAV PÅ KREDITVÄRDIGHET AVSEENDE ICKE-OMSÄTTBARA TILLGÅNGAR

KAPITEL 1

Godtagbarhetskriterier för icke-omsättbara tillgångar

Avsnitt 1

Godtagbarhetskriterier för kreditfordringar

Artikel 89

Godtagbara typer av tillgångar

1.  Godtagbara typer av tillgångar ska vara en kreditfordring som är en skuldförbindelse från en gäldenär till en motpart.

2.  Sådana kreditfordringar som har en ”minskande balans”, dvs. där kapitalet och räntan betalas av enligt en förutbestämd plan samt även utnyttjade kreditramar är godtagbara former av kreditfordringar.

3.  Checkräkningskrediter, kreditlöften och ej dragna kreditutfästelser, till exempel ej utnyttjade faciliteter av återkommande kreditfordringar, som tillåter utnyttjande av en kredit men inte i sig är någon kreditfordring, är ej godtagbara former av kreditfordringar.

4.  Ett syndikerat lån är en godtagbar form av kreditfordring. I detta avsnitt avses med syndikerat lån en kreditfordring som är resultatet av att en borgenär deltar i ett lån som beviljas av en grupp borgenärer som ingår i ett syndikat.

5.  En kreditfordran som beviljas i ett annat sammanhang än en normal lånerelation kan utgöra en godtagbar tillgångstyp. En fordran som ingår i vissa typer av leasing- eller factoringstrukturer kan utgöra en godtagbar tillgångstyp, om den utgör en kreditfordran. Fordringar som köps inom ramen för factoring utgör endast en godtagbar tillgångstyp om de faktiskt utgör en kreditfordran, och inte någon annan typ av fordran, t.ex. avseende anskaffningspris.

▼M7

Artikel 90

Kapitalbelopp och kupongbetalningar avseende kreditfordringar

För att vara godtagbara ska kreditfordringar uppfylla följande krav:

▼B

Artikel 91

Kreditfordringar ska inte vara efterställda

Kreditfordringarna får inte ge rätt till kapital och/eller ränta som är efterställda a) de rättigheter som innehas av innehavare av andra skuldförbindelser utan säkerhet från gäldenären inklusive andra andelar eller underandelar av samma syndikerade lån, och b) de rättigheter som innehavare av skuldinstrument från samma emittent har.

Artikel 92

Krav på kreditvärdighet för kreditfordringar

Kreditfordringars kvalitet bedöms utifrån gäldenärens eller borgensmannens kreditvärdighet. Gäldenärer eller borgensmän ska uppfylla Eurosystemets kreditkvalitetskrav som beskrivs i ECAF:s regler för kreditfordringar som beskrivs i del 4 avdelning III kapitel 2.

▼M8

Artikel 93

Lägsta belopp för kreditfordringar

För inhemsk användning ska kreditfordringarna, vid den tidpunkt då motparten ställer dem som säkerhet, minst uppnå ett tröskelvärde om 0 euro, eller ett högre belopp som den nationella centralbanken fastställer. För gränsöverskridande användning gäller ett lägsta tröskelvärde på 500 000 euro.

▼B

Artikel 94

Kreditfordringars denomineringsvaluta

För att vara godtagbara måste kreditfordringar vara denominerade i euro eller i någon av de tidigare valutorna i de medlemsstater som har euron som valuta.

Artikel 95

Typ av gäldenär eller borgensman

▼M7

1.  Gäldenärer och borgensmän bakom godtagbara kreditfordringar ska vara icke-finansiella företag, enheter i den offentliga sektorn (exklusive offentliga finansiella bolag) utvecklingsbanker eller internationella organisationer.

▼B

2.  Om en kreditfordring har mer än en gäldenär, ska varje gäldenär vara individuellt och solidariskt ansvarig för att kreditfordringen betalas tillbaka fullt ut.

Artikel 96

Gäldenärens eller borgensmannens geografiska belägenhet

1.  Gäldenären bakom en kreditfordring ska vara etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta.

2.  Borgensmannen avseende en kreditfordring ska också vara etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta, utom i fall då en garanti inte är nödvändig för att uppfylla kreditkvalitetskraven för icke-omsättbara tillgångar eftersom det föreligger en adekvat kreditbedömning av gäldenären.

▼M2

3.  För gäldenärer eller borgensmän som är multilaterala utvecklingsbanker eller internationella organisationer gäller inte bestämmelserna i punkt 1 respektive 2 och de är godtagbara oavsett av hemvisten.

▼B

Artikel 97

Tillämplig rätt

Både kreditavtalet och avtalet mellan motparten som långivare och den nationella centralbanken som mobiliserar kreditfordran som säkerhet måste regleras av lagstiftning i en medlemsstat som har euron som valuta. Därutöver får det finnas sammanlagt högst två länders lagstiftning som tillämpas på

Artikel 98

Regler för hantering

Kreditfordringar ska hanteras enligt Eurosystemets förfaranden såsom de fastställs i respektive nationella centralbanks dokumentation.

▼M2

Artikel 99

Ytterligare rättsliga krav för kreditfordringar

1.  För att säkerställa att en giltig säkerhet skapas för kreditfordringar och att en kreditfordran snabbt kan realiseras om en motpart fallerar, måste ytterligare rättsliga krav uppfyllas. Dessa rättsliga krav gäller följande:

2.  Innehållet i dessa rättsliga krav framgår av artiklarna 100–105. Ytterligare detaljer om de nationella rättsordningarnas särdrag framgår av respektive nationella centralbanks nationella dokumentation.

▼M7

Artikel 100

Kontroll av de förfaranden som används för att lämna in kreditfordringar

Den nationella centralbanken, eller tillsynsmyndigheterna eller externa revisorer, ska genomföra en engångskontroll av de förfaranden som motparten tillämpar för att lämna information till Eurosystemet om kreditfordringarna. Om dessa förfaranden ändras i betydande omfattning får en ny kontroll av engångskaraktär göras av dessa förfaranden.

▼B

Artikel 101

Kontroll av att kreditfordringar existerar

1.  De nationella centralbankerna ska vidta åtminstone följande åtgärder för att kontrollera att de kreditfordringar som mobiliseras som säkerhet till Eurosystemet existerar.

2.  För kontroller enligt artikel 100 eller punkterna 1 a och 1 b i denna artikel som genomförs av nationella centralbanker, tillsynsmyndigheter, externa revisorer eller centrala kreditregister, måste granskaren vara behörig att genomföra en sådan utredning, antingen på grund av avtal eller gällande nationella regler.

Artikel 102

Giltigheten av avtalet om mobilisering av en kreditfordring

Avtalet om mobilisering av en kreditfordring som säkerhet måste vara giltigt mellan motparten och den berörda nationella centralbanken enligt den nationella lagstiftningen. Alla rättsliga formaliteter som krävs för att säkerställa avtalets giltighet och mobiliseringen av kreditfordringar som säkerhet måste, beroende på situationen, uppfyllas av motparten och/eller mottagaren.

Artikel 103

Full verkan av mobiliseringen gentemot tredje part

1.  Avtalet om mobilisering av en kreditfordring som säkerhet måste vara giltigt gentemot tredje parter enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen. Alla rättsliga formaliteter för att säkerställa mobiliseringens giltighet måste, beroende på situationen, uppfyllas av motparten och/eller mottagaren.

2.  Beroende på den tillämpliga nationella lagstiftningen gäller nedanstående avseende meddelandet till gäldenären.

3.  Ovanstående är minimikrav. De nationella centralbankerna får besluta om underrättelse eller registrering i förväg i andra fall än de situationer som beskrivs ovan, inklusive sådana fall som gäller innehavarpapper.

Artikel 104

Inga begränsningar avseende mobilisering och realisering av kreditfordringar

1.  Kreditfordringarna ska vara fullt överförbara och kunna mobiliseras utan inskränkning med Eurosystemet som förmånstagare. Kreditfordringsavtalet eller andra avtal mellan motparten och gäldenären ska inte innehålla några förbehåll gällande mobilisering som säkerhet, såvida inte nationell lagstiftning ger Eurosystemet en priviligierad ställning i fråga om mobilisering av säkerheter, oberoende av avtalsenliga restriktioner.

2.  Kreditfordringsavtalet eller andra avtal mellan motparten och gäldenären får inte innehålla några begränsningar gällande realiseringen av den kreditfordran som används som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer, inte heller något krav på form, tid eller andra krav gällande realiseringen.

3.  Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 ska bestämmelserna som begränsar överlåtelse av syndikerade lån till en bank, ett finansinstitut eller enheter som regelbundet hanterar eller har upprättats för att ge, förvärva eller investera i lån, värdepapper eller andra finansiella tillgångar, inte anses utgöra någon begränsning avseende realiseringen av kreditfordringen.

▼M4

3a.  Från den 1 januari 2018, ska de nationella centralbankerna använda en mekanism som säkerställer att de utesluter risken för kvittning eller reducerar denna avsevärt när de som säkerhet godtar kreditfordringar som uppkommit efter den dagen. Kreditfordringar som uppkommit före den 1 januari 2018 och inte omfattas av den mekanismen får ställas som säkerhet till den 31 december 2019 under förutsättning att de uppfyller övriga godtagbarhetskriterier.

▼B

4.  Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 ska en s.k. ”facility agent” som utsetts för att ta emot och vidarebefordra betalningar inte anses utgöra någon begränsning avseende mobilisering och realisering av ett syndikerat lån förutsatt att a) agenten är ett kreditinstitut inom unionen, och b) servicerelationen mellan den relevanta syndikatsmedlemmen och agenten kan överföras tillsammans med, eller som en del av, det syndikerade lånet.

Artikel 105

Inga begränsningar avseende banksekretess och konfidentialitet

Motparten och gäldenären ska ha avtalat om att gäldenären ovillkorligen samtycker till att motparten till Eurosystemet överlämnar uppgifter om kreditfordringen och gäldenären som krävs av den nationella centralbanken för att säkerställa att en giltig säkerhet skapas för kreditfordringar samt att kreditfordringarna snabbt kan realiseras om motparten fallerar. Detta krav faller bort om ett obegränsat tillhandahållande av sådan information säkerställs enligt nationell rätt, enligt vad som framgår av den nationella centralbankens dokumentation.

Avsnitt 2

Godtagbarhetskriterier för inlåning med fast löptid

Artikel 106

Godtagbarhetskriterier för inlåning med fast löptid

Inlåning med fast löptid, enligt vad som beskrivs i artikel 12, som innehas av en motpart är godtagbar som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer.

Avsnitt 3

Godtagbarhetskriterier för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)

Artikel 107

Godtagbarhetskriterier för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)

1.  Det måste vara en för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (skuldebrev eller växel) vars säkerhet består av en pool med bolån som inte är fullt värdepapperiserad. Byte av värdepapper i den underliggande poolen måste vara möjligt och det ska finnas en mekanism som garanterar att den nationella centralbanken har prioritet framför fordringsägare, utom de som undantagits på grund av offentlig reglering.

2.  En RMBD måste ha ett fast och villkorslöst kapitalbelopp och en ränta som inte kan resultera i ett negativt kassaflöde.

3.  En RMBD ska uppfylla Eurosystemets kreditkvalitetskrav som beskrivs i ECAF:s regler för RMBD som beskrivs i del 4 avdelning III kapitel 2.

4.  En RMBD ska emitteras av kreditinstitut som är motparter som är etablerade i en medlemsstat som har euron som valuta.

5.  En RMBD ska vara denominerad i euro eller i någon av de tidigare valutorna i de medlemsstater som har euron som valuta.

6.  En RMBD-emittent ska åtminstone månadsvis intyga att de bolån som utgör säkerhetspoolen uppfyller de godtagbarhetskriterier som den nationella centralbanken fastställt enligt nationella arrangemang på vilka kreditbedömningen är baserad.

7.  Mobilisering, användning samt hanteringförfaranden avseende RMBD omfattas av Eurosystemets förfaranden såsom de fastställs i respektive nationella centralbanks dokumentation.

▼M2

Avsnitt 4

Godtagbarhetskriterier för skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC)

Artikel 107a

Godtagbara typer av tillgångar

1.  Godtagbara typer av tillgångar ska vara skuldförbindelser i enlighet med definitionen av DECC i artikel 2.70a.

▼M7

2.  DECC ska ha ett fast och villkorslöst kapitalbelopp samt en kupongstruktur som uppfyller kriterierna i artikel 63. Säkerhetspoolen får endast omfatta kreditfordringar för vilka det finns

▼M2

3.  De underliggande kreditfordringarna ska ha beviljats gäldenärer som är etablerade i en medlemsstat som har euron som valuta. Upphovsmannen ska vara en av Eurosystemets motparter som är etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta, och emittenten ska ha förvärvat kreditfordran från upphovsmannen.

▼C1

4.  DECC-emittenten ska vara ett specialföretag som är etablerat i en medlemsstat som har euron som valuta. Andra transaktionsparter än emittenten, gäldenärerna för de underliggande kreditfordringarna och upphovsmannen ska vara etablerade inom EES.

▼M2

5.  DECC måste vara denominerade i euro eller i någon av de tidigare valutorna i de medlemsstater som har infört euron.

6.  Efter att ha genomfört en positiv bedömning ska Eurosystemet godkänna DECC-strukturen som godtagbar säkerhet för Eurosystemet.

7.  Tillämplig rätt för DECC, upphovsmannen, gäldenärerna och, i förekommande fall, borgensmannen för de underliggande kreditfordringarna, de underliggande kreditavtalen och varje avtal som säkerställer den direkta eller indirekta överföringen av de underliggande kreditfordringarna från upphovsmannen till emittenten ska vara lagstiftningen i den jurisdiktion där emittenten är etablerad.

8.  DECC ska uppfylla de krav i fråga om emissionsort och avvecklingsförfaranden som fastställs i artiklarna 66 och 67.

Artikel 107b

DECC ska inte vara efterställda

DECC får ej medföra någon rätt till kapital och/eller ränta som är efterställd andra skuldinstrument som emittenten gett ut.

Artikel 107c

Krav på kreditvärdighet

En DECC ska uppfylla Eurosystemets kreditkvalitetskrav som anges i del 4 avdelning III kapitel 2 avsnitt 3.

Artikel 107d

Emittentens förvärv av de underliggande kreditfordringarna

Poolen av underliggande kreditfordringar ska ha förvärvats av emittenten från upphovsmannen på ett sätt som Eurosystemet anser vara en ”verklig försäljning” eller likvärdiga med en ”verklig försäljning” som kan göras gällande mot tredje part, och som är utom räckhåll för upphovsmannen och dennes fordringsägare, även för det fall upphovsmannen blir insolvent.

Artikel 107e

Transparenskrav för DECC

1.  DECC ska uppfylla transparenskrav när det gäller DECC-strukturen respektive de individuella underliggande kreditfordringarna.

2.  För DECC-strukturen ska det offentliggöras detaljerad information om nyckeldata för DECC-transaktionerna, med uppgift om parterna i transaktionen, en sammanfattning av DECC:s viktigaste strukturella komponenter, en sammanfattande beskrivning av denna säkerhet samt villkoren för DECC. I samband med sin bedömning får Eurosystemet kräva transaktionsdokumentation och juridiska utlåtanden från varje tredje part som det anser vara relevant, bl.a. men inte uteslutande emittenten och/eller upphovsmannen.

▼M7

3.  För de underliggande individuella kreditfordringarna ska omfattande och standardiserade uppgifter på lån-nivå om poolen av underliggande kreditfordringar tillhandahållas i enlighet med de förfaranden och med beaktande av de kontroller som gäller för kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapper med bakomliggande tillgångar som framgår av bilaga VIII, utom vad gäller rapporteringsfrekvens, respektive förlaga för rapportering av uppgifter på lån-nivå och de berörda parternas inlämnande av uppgifter på lån-nivå till ett register över uppgifter på lån-nivå. För att DECC ska vara godtagbara måste alla underliggande kreditfordringar vara homogena, dvs. det ska vara möjligt att rapportera dem med en enda ECB DECC-mall för rapportering av uppgifter på lån-nivå. Efter sin utvärdering av de relevanta uppgifterna får Eurosystemet fastställa att en DECC inte är homogen.

▼M2

4.  Uppgifter på lån-nivå ska rapporteras minst månadsvis, och senast en månad efter stoppdatum. Stoppdatum för rapportering av uppgifter på lån-nivå ska vara den sista kalenderdagen i månaden. Om uppgifterna på lån-nivå inte rapporteras eller uppdateras inom en månad efter stoppdatum, ska denna DECC inte längre godtas.

▼M7

5.  De krav på uppgiftskvalitet som gäller för ABS ska tillämpas på DECC, vilket också inbegriper den särskilda ECB DECC-mallen för rapportering av uppgifter på lån-nivå. Uppgifter på lån-nivå ska rapporteras på den särskilda ECB DECC-mallen för rapportering av uppgifter på lån-nivå, som offentliggörs på ECB:s webbplats, till:

▼M7

5a.  Överföringen av uppgifter på lån-nivå om DECC till Esma-register över uppgifter på lån-nivå i enlighet med punkt 5 a ska påbörjas i början av den kalendermånad som följer efter den dag som är tre månader från Esmas aktiveringsdag för rapportering.

Överföringen av uppgifter på lån-nivå om DECC till register som anvisats av Eurosystemet i enlighet med punkt 5 b tillåts fram till slutet av den kalendermånad i vilken den dag infaller som är tre år och tre månader från Esmas aktiveringsdag för rapportering.

Esmas aktiveringsdag ska publiceras på ECB:s webbplats.

▼M2

6.  I sin bedömning av godtagbarheten beaktar Eurosystemet a) huruvida obligatoriska uppgifter saknas, och b) hur många enskilda fält med uppgifter på lån-nivå som saknar meningsfullt innehåll.

Artikel 107f

Typer av godtagbara underliggande kreditfordringar

1.  Varje underliggande kreditfordran ska uppfylla de godtagbarhetskriterier för kreditfordringar som anges i del 4 avdelning III kapitel 1 avsnitt 1, om inte annat följer av ändringarna i denna artikel.

2.  För att säkerställa att en giltig säkerhet skapas för underliggande kreditfordringar, så att emittenten och innehavarna av DECC snabbt kan realisera dessa fordringar om upphovsmannen fallerar, måste ytterligare rättsliga krav uppfyllas i enlighet med punkterna 3–9:

3.  Den nationella centralbanken i det land där upphovsmannen är etablerad, eller tillsynsmyndigheterna eller externa revisorer, ska genomföra en engångskontroll av de förfaranden som upphovsmannen tillämpar för att lämna information till Eurosystemet om de underliggande kreditfordringarna.

4.  Den nationella centralbanken i det land där upphovsmannen är etablerad ska vidta åtminstone följande åtgärder för att kontrollera att de underliggande kreditfordringarna existerar:

5.  Avtalet om överföringen av de underliggande kreditfordringarna till emittenten eller om mobilisering av dessa kreditfordringar genom överföring, överlåtelse eller panträtt måste vara giltigt mellan emittenten och upphovsmannen och/eller mottagaren/förvärvaren/panthavaren, beroende på situationen, enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen. Alla rättsliga formaliteter som krävs för att säkerställa avtalets giltighet och den giltiga indirekta eller direkta överföringen av de underliggande kreditfordringarna som säkerhet måste uppfyllas av upphovsmannen och/eller mottagaren, beroende på situationen. Beroende på den tillämpliga nationella lagstiftningen gäller nedanstående avseende underrättelse av gäldenären.

6.  De underliggande kreditfordringarna ska vara fullt överförbara och kunna överföras till emittenten utan inskränkning. De underliggande kreditfordringsavtalen eller andra avtal mellan upphovsmannen och gäldenären ska inte innehålla några förbehåll gällande överföringen av säkerhet. De underliggande kreditfordringsavtalen eller andra avtal mellan upphovsmannen och gäldenären ska inte innehålla några förbehåll gällande realiseringen av de underliggande kreditfordringarna, och inte heller några förbehåll i fråga om form, tid eller andra krav gällande realiseringen, så att Eurosystemet ska kunna realisera DECC:s säkerhet.

7.  Trots vad som sägs i punkt 6 ska bestämmelserna som begränsar överlåtelse av syndikerade lån till en bank, ett finansinstitut eller enheter som regelbundet hanterar eller har upprättats för att ge, förvärva eller investera i lån, värdepapper eller andra finansiella tillgångar, inte anses utgöra någon begränsning avseende realiseringen av underliggande kreditfordringar.

8.  Trots vad som sägs i punkterna 6 och 7 ska en s.k. facility agent som utsetts för att ta emot och vidarebefordra betalningar samt administrera lånet inte anses utgöra någon begränsning avseende överföring och realisering av ett syndikerat lån förutsatt att

9.  Upphovsmannen och gäldenären ska ha avtalat om att gäldenären ovillkorligen samtycker till att upphovsmannen, emittenten och varje motpart som mobiliserar DECC till Eurosystemet överlämnar uppgifter om den underliggande kreditfordringen och gäldenären som krävs av den berörda nationella centralbanken för att säkerställa att en giltig säkerhet skapas för underliggande kreditfordringar samt att de underliggande kreditfordringarna snabbt kan realiseras om upphovsmannen/emittenten fallerar.

▼B

KAPITEL 2

Eurosystemets krav på kreditvärdighet för icke-omsättbara tillgångar

Artikel 108

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för icke-omsättbara tillgångar

För att icke-omsättbara tillgångar ska vara godtagbara, gäller Eurosystemets kreditkvalitetskrav enligt nedan.

Avsnitt 1

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för kreditfordringar

Artikel 109

Allmänna regler för rimlighetsbedömningen av kreditfordringar

1.  Eurosystemet ska bedöma kreditfordringars kvalitet utifrån gäldenärens eller borgensmannens kreditvärdighet utifrån det kreditbedömningssystem eller källa som motparten valt ut i enlighet med artikel 110.

2.  Motparter ska senast påföljande affärsdag informera den berörda nationella centralbanken om alla kredithändelser, även försenade betalningar från gäldenärer avseende kreditfordringar som mobiliserats som säkerhet, som motparten känner till, och om så krävs av den berörda nationella centralbanken, återta eller byta ut tillgångarna.

3.  Motparter är skyldiga att kontrollera att de använder de mest aktuella kreditbedömningarna från sina valda kreditbedömningssystem eller källor för gäldenärer eller borgensmän avseende kreditfordringar som mobiliserats som säkerhet.

Artikel 110

Valet av kreditbedömningssystem eller kreditbedömningskälla

1.  Motparter som mobiliserar kreditfordringar som säkerhet ska välja ut ett kreditvärderingssystem från en av fyra källor för kreditbedömningar som godtas av Eurosystemet i enlighet med de allmänna godtagbarhetskriterierna i avdelning V i del 4. Om ECAI-källan väljs ut av motparter får valfritt ECAI-system användas.

2.  Utöver vad som framgår av punkt 1 kan nationella centralbanker tillåta att motparterna, efter att ha inkommit med en motiverad begäran till den nationella centralbanken som visar att grunden för ansökan är att det saknas tillräcklig täckning i ”huvud”-systemet, använder mer än en källa eller ett system för kreditvärdighetsbedömning.

3.  I fall där motparter får använda mer än en källa eller ett system för kreditvärdighetsbedömning, förväntas den ”huvudsakliga” källan eller systemet vara den som tillhandahåller merparten av kreditbedömningarna av gäldenärerna avseende de kreditfordringar som mobiliserats som säkerhet. Om kreditbedömningen för gäldenären eller borgensmannen finns i detta ”huvud”-systemet eller -källa, ska endast denna kreditbedömning användas för att avgöra godtagbarheten och de tillämpliga värderingsavdragen för gäldenären eller borgensmannen.

4.  Motparterna ska hålla sig till den valda typen av kreditbedömningssystem eller källa under minst tolv månader.

5.  Efter den period som framgår av punkt 4 kan motparter lämna en motiverad begäran till sin nationella centralbank om att få byta kreditbedömningssystem eller källa.

6.  Under vissa omständigheter och särskilt när en motpart fasar in sitt interna ratingsystem eller börjar använda kreditfordringar som säkerhet, kan den nationella centralbanken, utifrån av en motiverad begäran, bevilja motparten ett undantag från tolvmånadersperioden enligt punkt 4 och tillåta att motparten byter kreditbedömningssystem eller källa under denna period.

7.  Om motparten har valt ett ECAI som källa för kreditbedömningar kan denne använda en ECAI-kreditbedömning av gäldenären eller borgensmannen. Om det finns flera ECAI-bedömningar av emittenten eller borgensmannen för samma kreditfordring får den bästa av ECAI-bedömningarna användas.

Artikel 111

Kreditbedömning av kreditfordringar med enheter i den offentliga sektorn eller icke-finansiella företag som gäldenärer eller borgensmän

1.  Eurosystemet ska bedöma kvaliteten på kreditfordringar där enheter i den offentliga sektorn eller icke-finansiella företag är gäldenärer eller borgensmän enligt nedanstående regler, tillämpade i följande ordning.

2.  Eurosystemet ska bedöma kvaliteten på kreditfordringar där icke-finansiella företag är gäldenärer eller borgensmän enligt följande: den kreditbedömning från systemet eller källan som motparten valt, ska tillhandahålla en kreditbedömning som uppfyller Eurosystemets kreditkvalitetskrav för icke-omsättbara tillgångar enligt artikel 108.

Avsnitt 2

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)

Artikel 112

Inrättande av Eurosystemets kreditkvalitetskrav för RMBD

För att uppfylla de kreditkvalitetskrav som fastställs i artikel 108, ska den nationella centralbanken göra en kreditkvalitetsbedömning av skuldförbindelserna med säkerhet i inteckning (RMBD) baserat på ett specifikt nationellt ramverk för kreditbedömning som framgår av den nationella dokumentationen.

▼M2

Avsnitt 3

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC)

Artikel 112a

Eurosystemets kreditkvalitetskrav för skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC)

1.  DECC ska inte omfattas av kravet att bli bedömd av någon av de fyra källor för kreditbedömningar som godtas av Eurosystemet i enlighet med de allmänna godtagbarhetskriterierna i avdelning V i del 4.

2.  Varje underliggande kreditfordran i säkerhetspoolen av DECC ska ha en kreditbedömning från någon av de fyra källor för kreditbedömningar som godtas av Eurosystemet i enlighet med de allmänna godtagbarhetskriterierna i avdelning V i del 4. Det kreditbedömningssystem eller den kreditbedömningskälla som används ska dessutom vara samma system eller källa som har valts ut av upphovsmannen i enlighet med artikel 110. De regler om Eurosystemets kreditkvalitetskrav för underliggande kreditfordringar som framgår av avsnitt 1 ska gälla.

3.  Kreditkvaliteten för varje underliggande kreditfordran i säkerhetspoolen av DECC bedöms utifrån gäldenärens eller borgensmannens kreditvärdighet, som minst ska uppfylla kreditkvalitetssteg 3 enligt Eurosystemets harmoniserade riskklasskala.

▼B

AVDELNING IV

GARANTIER FÖR OMSÄTTBARA OCH ICKE-OMSÄTTBARA TILLGÅNGAR

Artikel 113

Krav på garantier

1.  Eurosystemets krav på kreditkvalitet kan baseras på kreditbedömningar som gjorts avseende borgensmän i enlighet med artiklarna 82–84 avseende omsättbara tillgångar och artikel 108 avseende kreditfordringar.

2.  Garantier som ställs av borgensmän som ska inrätta Eurosystemets kreditkvalitetskrav ska vara i överensstämmelse denna avdelning.

3.  För tillämpning av punkt 1 ska respektive borgensman bedömas separat utifrån sin kreditvärdighet som ska nå upp till Eurosystemets kreditkvalitetskrav.

Artikel 114

Garantins utformning

1.  I enlighet med garantins villkor ska borgensmannen villkorslöst och oåterkalleligen garantera emittentens eller gäldenärens åtaganden att betala kapital, ränta och alla andra belopp i samband med omsättbara tillgångar eller kreditfordringar till innehavaren eller kreditgivaren av dessa, ända tills de omsättbara tillgångarna eller kreditfordringarna är fullständigt inlösta. I detta avseende behöver en garanti inte gälla specifikt för den omsättbara tillgången eller kreditfordringen utan kan gälla enbart emittenten eller gäldenären, förutsatt att den också täcker den omsättbara tillgången eller kreditfordringen i fråga.

2.  Garantin ska vara omedelbart verkställbar vid första begäran oberoende av underliggande omsättbara tillgången eller kreditfordringen. Garantier som tillhandahålls av offentliga myndigheter med rätt att ta ut skatt ska antingen vara realiserbara vid första begäran eller på annat sätt ge möjlighet till omedelbar och punktlig betalning vid betalningsinställelse.

3.  Garantin ska vara rättsligt giltig, bindande och verkställbar gentemot borgensmannen.

4.  Garantin ska omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

▼M7

5.  Om borgensmannen inte är någon offentlig enhet med beskattningsrätt måste en juridisk bekräftelse av garantins rättsliga giltighet, bindande effekt och realiserbarhet lämnas in till den berörda nationella centralbanken i en form som godtas av Eurosystemet innan den omsättbara tillgången eller kreditfordringen som omfattas av garantin kan anses godtagbar. Den juridiska bekräftelsen ska tas fram av personer som är oberoende från motparten, emittent/gäldenär och borgensman, och har rättslig kompetens att bekräfta detta, t.ex. yrkesverksamma jurister. Den juridiska bekräftelsen ska också visa att garantin inte är personlig och endast kan realiseras av innehavarna av de omsättbara tillgångarna eller kreditfordringens borgenärer. Om borgensmannen är etablerad inom en annan jurisdiktion än lagstiftningen som reglerar garantin ska den juridiska bekräftelsen även styrka att garantin är giltig och realiserbar inom ramen för den jurisdiktion där borgensmannen är etablerad. När det gäller omsättbara tillgångar ska den juridiska bekräftelsen av motparten lämnas in för granskning till den nationella centralbanken som anmäler att en viss tillgång som stöds av garantin ska tas upp på förteckningen över godtagbara tillgångar. När det gäller kreditfordringar ska den juridiska bekräftelsen lämnas in för granskning till den nationella centralbanken av den motpart som önskar mobilisera tillgången, i den jurisdiktion där lagstiftningen som reglerar kreditfordringen gäller. Kravet på verkställbarhet är föremål för eventuella insolvens- eller konkurslagar, allmänna andelsprinciper och andra liknande lagar och principer som borgensmän omfattas av och som påverkar fordringsägares rättigheter gentemot borgensmannen i allmänhet.

▼B

Artikel 115

Borgensmannens åtaganden får inte vara efterställda

Borgensmannens åtaganden inom ramen för garantin ska minst ske på lika villkor och minst ha samma prioriteringsgrad som borgensmannens alla övriga åtaganden utan säkerhet.

Artikel 116

Krav på borgensmannens kreditvärdighet

Borgensmannen ska uppfylla Eurosystemets kreditkvalitetskrav som beskrivs i ECAF:s regler avseende borgensmän för omsättbara tillgångar som beskrivs i artikel 82–84, och reglerna avseende borgensmän för kreditfordringar som beskrivs i artikel 108.

Artikel 117

Typ av borgensman

Borgensmannen ska vara

Artikel 118

Borgensmannens hemvist

1.  Borgensmannen ska vara etablerad

2.  Trots vad som sägs i punkt 1, i enlighet med artiklarna 70 och 96, är multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer godtagbara borgensmän oavsett deras hemvist.

AVDELNING V

EUROSYSTEMETS RAMVERK FÖR KREDITBEDÖMNING AV GODTAGBARA TILLGÅNGAR

Artikel 119

Kreditbedömningskällor och -system som godtas

▼M7

1.  Den kreditbedömningsinformation som avgör huruvida Eurosystemet inom ramen för Eurosystemets kreditoperationer godtar en tillgång ska tillhandahållas av kreditbedömningssystem som hör till en av tre nedanstående källor:

2.  Under varje kreditbedömningskälla som framgår av punkt 1 kan det finnas ett antal olika kreditbedömningssystem. Kreditbedömningssystemen ska uppfylla godtagbarhetskriterierna i denna avdelning. En förteckning över godkända kreditbedömningssystem, dvs. en förteckning över ECAI och ICAS publiceras på ECB:s webbplats.

▼B

3.  Alla godkända kreditbedömningssystem ska omfattas av den ECAF-övervakningsprocess som framgår av artikel 126.

4.  När Eurosystemet publicerar informationen om godkända kreditbedömningssystem i samband med Eurosystemets kreditoperationer tar det inget ansvar för sin utvärdering av godkända kreditbedömningssystem.

5.  Kreditbedömningssystem som bryter mot reglerna och förfarandena som styr ECAF kommer att uteslutas från de ECAF-godkända systemen.

Artikel 120

Allmänna godtagbarhetskriterier för externa institut för kreditbedömning som kreditbedömningssystem

▼M4

1.  För ECAF:s syften gäller följande allmänna godtagbarhetskriterier för ECAI:

2.  Eurosystemet förbehåller sig rätten att besluta om huruvida man ska inleda ett förfarande om godkännande enligt ECAF när man erhåller en ansökan från ett kreditvärderingsinstitut. I sitt beslut ska Eurosystemet bl.a. beakta huruvida kreditvärderingsinstitutet tillhandahåller relevant täckning för att säkerställa ett effektivt genomförande av ECAF i enlighet med de krav som framgår av bilaga IXa.

▼M4

2a.  När ett förfarande om godkännande enligt ECAF inletts ska Eurosystemet granska all ytterligare relevant information för att säkerställa en effektiv tillämpning av ECAF, inklusive ECAI:s möjligheter att uppfylla kriterierna och reglerna för ECAF:s process för övervakning av prestanda i enlighet med de krav som framgår av bilaga IX och i förekommande fall de specifika kriterierna i bilaga IXb. Eurosystemet förbehåller sig rätten att besluta huruvida ett visst ECAI godtas för ECAF utifrån den information som lämnas och sin egen bedömning.

▼B

3.  Tillsammans med de uppgifter som lämnas in för ECAF övervakningen av prestanda i enlighet med artikel 126, ska ett ECAI även lämna en undertecknad bekräftelse från dess VD eller annan behörig företrädare för revisions- eller complianceavdelningen inom detta ECAI bifogas, som intygar att de uppgifter som lämnas in för övervakningen av prestanda är korrekta och giltiga.

Artikel 121

Allmänna godtagbarhetskriterier och förfaranden för nationella centralbankers interna kreditbedömningssystem (ICAS)

1.  De nationella centralbankerna bestämmer själva huruvida de använder sitt interna kreditbedömningssystem. Nationella centralbankers beslut att använda ett eget ICAS omfattas av ett kontrollförfarande genom Eurosystemet.

2.  En kreditbedömning via ett ICAS får genomföras i förväg, eller på direkt begäran av en motpart som lämnar en tillgång till den nationella centralbanken via ICAS (ICAS-NCB).

3.  Vid inlämnande av en tillgång till ICAS-NCB:n avseende vilken godtagbarheten av gäldenären eller borgensmannen ska bedömas, informerar ICAS-NCB:n motparten om att denne är godkänd eller hur lång tid kreditbedömningen kommer att ta. Om en ICAS är begränsad till sin omfattning och bara bedömer vissa typer av gäldenärer eller borgensmän, eller om en ICAS inte kan ta emot den information som är nödvändig för kreditbedömningen, ska den nationella centralbanken som bedriver ICAS-systemet omgående informera motparten om detta. I båda dessa fall kan den relevanta gäldenären eller borgensmannen inte godtas, utom om tillgångarna uppfyller kreditkvalitetskrav i enlighet med en alternativ källa för kreditbedömning eller ett kreditbedömningssystem som motparten får använda enligt artikel 110. Om mobiliserade tillgångar blir icke godtagbar på grund av att gäldenärens eller borgensmannens kreditvärdighet försämras, ska tillgången tas bort så snart som möjligt. Eftersom det varken finns ett avtalsrättsligt förhållande mellan de icke-finansiella företagen och ICAS-NCB:n, eller någon skyldighet för dessa företag att tillhandahålla icke-offentlig information till den nationella centralbankens ICAS-system, tillhandahålls informationen på frivillig basis.

4.  I länder där skuldförbindelser med säkerhet i inteckning mobiliseras som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer, ska den nationella centralbanken genomföra ett ramverk för kreditbedömning för denna typ av tillgång i enlighet med ECAF. Sådana ramverk ska godkännas av Eurosystemet och underställas en årlig process för övervakning av prestanda i enlighet med artikel 126.

Artikel 122

Allmänna godtagbarhetskriterier för interna ratingsystem (IRB)

1.  För att få ett ECAF-godkännande för ett internt ratingsystem måste motparten inhämta tillstånd från sin inhemska nationella centralbank.

2.  Bestämmelser i punkt 1 gäller för alla motparter som vill använda ett internt ratingsystem oavsett status – moderbolag, dotterbolag eller filial – och oavsett huruvida dess interna ratingsystem godkänts av den behöriga myndigheten i samma land, för moderbolag och eventuellt för dotterbolag, eller av den behöriga myndigheten i moderbolagets hemland, för filialer och eventuellt för dotterbolag.

3.  En ansökan om tillstånd enligt punkt 1 ska innehålla nedanstående information och dokument som i förekommande fall ska översättas till den nationella centralbankens arbetsspråk:

▼M4

▼B

4.  En motpart behöver inte lämna information enligt punkterna a–c om sådan information överförs direkt från den behöriga myndigheten till den nationella centralbanken på dennas anmodan.

5.  Motpartens ansökan enligt punkt 1 ska undertecknas av motpartens VD, finanschef eller en chef på motsvarande nivå, eller av en firmatecknare å enderas vägnar.

Artikel 123

Rapporteringsskyldigheter för motparter som använder interna ratingsystem

1.  Motparterna ska lämna information till sina nationella centralbanker om artikel 122.3 b–f årsvis, eller när så krävs av den nationella centralbanken, utom om informationen överförs direkt av den behöriga myndigheten till den nationella centralbanken på dennas anmodan.

2.  Den årliga kommunikationen enligt punkt 1 ska undertecknas av motpartens VD, finanschef eller en chef på motsvarande nivå, eller av en firmatecknare å enderas vägnar. Den behöriga myndigheten och, i förekommande fall, den externa revisorn ska erhålla en kopia av detta brev från Eurosystemet.

3.  Som en del av den regelbundna övervakningen av IRB-system ska den nationella centralbanken utföra inspektioner både on- och off-site av den information som motparterna tillhandahållit för den årliga processen för övervakning av prestanda. Målet med sådana kontroller är att verifiera att statiska pooler är korrekta, aktuella och fullständiga.

4.  Motparterna ska uppfylla alla ytterligare operativa kriterier som fastställs i den nationella centralbankens avtal eller föreskrifter inklusive bestämmelser avseende

▼M7 —————

▼B

Artikel 126

ECAF-processen för övervakning av prestanda

1.  Alla godkända kreditbedömningssystem ska på årsbasis omfattas av ECAF-processen för övervakning av prestanda i enlighet med bilaga IX, med målet att säkerställa att de kreditbetyg som kreditbedömningssystem tillhandahåller Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala förblir ändamålsenliga och att resultaten av kreditbedömningarna är jämförbara mellan olika system och källor.

2.  Eurosystemet förbehåller sig rätten att begära in ytterligare information som behövs för att utföra processen för övervakning av prestanda.

3.  Processen för övervakning av prestanda kan medföra att man korrigerar det sätt på vilket de kreditbetyg som kreditbedömningssystemet tillhandahåller motsvarar Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala.

4.  Baserat på resultaten från processen för övervakning av prestanda kan Eurosystemet besluta att stänga av eller utesluta ett kreditbedömningssystem.

5.  Kreditbedömningssystem som bryter mot en regel avseende ECAF-processen för övervakning av prestanda kan strykas från förteckningen över ECAF-godkända system.

AVDELNING VI

RAMVERK FÖR RISKKONTROLL OCH VÄRDERING AV OMSÄTTBARA OCH ICKE-OMSÄTTBARA TILLGÅNGAR

Artikel 127

Målet för ramverket för riskkontroll och värdering

1.  Godtagbara säkerheter som mobiliseras som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer ska omfattas av de regler för riskkontroll som framgår av artikel 128.1 vars mål är att skydda Eurosystemet mot ekonomiska förluster i händelse av en motparts fallissemang.

2.  Eurosystemet får även tillämpa extra riskkontrollåtgärder, i enlighet med artikel 128.2, för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i linje med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. Sådana extra riskkontrollåtgärder får även användas när det gäller individuella motparter för att säkerställa sådant skydd.

3.  Alla riskkontrollåtgärder som Eurosystemet tillämpar ska säkerställa konsekventa, transparenta och icke-diskriminerande villkor för alla typer av mobiliserade godtagbara tillgångar i medlemsstater som har euron som valuta.

▼M3

Artikel 128

Riskkontrollåtgärder

1.  Eurosystemet tillämpar följande riskkontrollåtgärder för godtagbara tillgångar:

2.  Eurosystemet kan tillämpa följande extra riskkontrollåtgärder:

▼B

KAPITEL 1

Riskkontrollåtgärder för omsättbara tillgångar

▼M3 —————

▼B

KAPITEL 2

Riskkontrollåtgärder för icke-omsättbara tillgångar

▼M3 —————

▼B

KAPITEL 3

Värderingsregler för omsättbara och icke-omsättbara tillgångar

Artikel 134

Värderingsregler för omsättbara tillgångar

För att fastställa värdet på tillgångar som används som säkerhet i öppna marknadstransaktioner som genomförs i form av reverserade transaktioner ska den nationella centralbanken tillämpa nedanstående regler.

▼M7

Artikel 135

Värderingsregler för icke-omsättbara tillgångar

Icke-omsättbara tillgångar tilldelas ett värde av Eurosystemet som motsvarar det utestående beloppet av sådana icke-omsättbara tillgångar.

▼B

Artikel 136

Begäran om tilläggssäkerheter

1.  Tillgångar som mobiliseras som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer ska värderas dagligen av den nationella centralbanken, i enlighet med de värderingsregler som framgår av artiklarna 134 och 135. Om trepartstjänster används delegeras det dagliga värderingsarbetet till trepartsagenten, och ska baseras på information som den berörda nationella centralbanken översänder till trepartsagenten.

2.  Om en tillgång efter värdering och värderingsavdrag inte uppfyller de krav som beräknats den dagen, medför detta en begäran om tilläggssäkerheter. Om värdet på de godtagbara tillgångarna som mobiliserats som säkerhet av en motpart efter omvärderingen överstiger beloppet som motsvarar motpartens skuld plus marginalsäkerheten, får den nationella centralbanken lämna tillbaka överskjutande tillgångar eller kontanter som motparten efter en begäran om tilläggssäkerhet.

3.  För att minska antalet begäranden av tilläggssäkerheter kan centralbankerna införa tröskelvärden på 0,5 procent av den likviditet som ställts till förfogande. Beroende på den tillämpliga nationella lagstiftningen kan de nationella centralbankerna, om värdet på den ställda säkerheten sjunker under det lägre tröskelvärdet, kräva att tilläggssäkerheter ställs antingen i form av ytterligare tillgångar eller genom kontantbetalningar från motparten. På motsvarande sätt kan den nationella centralbanken lämna tillbaka säkerheter (eller kontanter) som överstiger det övre tröskelvärdet till motparten.

4.  Räntan på inlåningsfaciliteten ska även gälla för kontantmarginalen.

AVDELNING VII

GODKÄNNANDE AV SÄKERHET I ANDRA VALUTOR ÄN EURO VID OFÖRUTSEDDA HÄNDELSER

Artikel 137

Godkännande av säkerhet i andra valutor än euro vid oförutsedda händelser

1.  ECB-rådet kan besluta om att godta vissa omsättbara tillgångar emitterade av G10-stater utanför euroområdet i deras respektive inhemska valuta som säkerhet. När ECB-rådet fattar ett sådant beslut ska motparterna informeras om gällande

▼M4

2.  De allmänna godtagbarhetskriterierna för omsättbara tillgångar som framgår av avdelning II och del 4 ska gälla, förutom att omsättningsbara tillgångar

▼B

3.  Motparter som är filialer till kreditinstitut med säte utanför EES eller Schweiz får inte använda sådana tillgångar som omnämns i denna artikel som säkerheter.

AVDELNING VIII

REGLER FÖR ANVÄNDNING AV GODTAGBARA TILLGÅNGAR

Artikel 138

Nära förbindelser mellan motpart och emittent, gäldenär eller borgensman avseende godtagbara tillgångar

1.  Oavsett huruvida en tillgång är godtagbar får en motpart inte som säkerhet använda tillgångar som emitterats, ställts ut eller garanteras av motparten själv eller en enhet med vilken denne har nära förbindelser.

2.  ”Nära förbindelser” är en situation där motparten är kopplad till den andra enheten som avses i punkt 1 genom att

För att bedöma huruvida det föreligger ”nära förbindelser” i samband med multi-cédulas, ska Eurosystemet använda sig av en ”look-through approach” och granska nära förbindelser mellan de underliggande cédulas-emittenterna och motparten.

3.  Punkt 1 ska inte tillämpas på följande:

▼M4

▼M7

▼M6

▼M6

▼M2

Artikel 138a

Användning av skuldinstrument i samband med rekapitalisering via apport med offentliga skuldinstrument

Offentliga skuldinstrument som används i samband med rekapitalisering via apport av en motpart får endast användas som säkerhet av denna motpart eller av en annan motpart som denna motpart har ”nära förbindelser” med enligt definitionen i artikel 138.2, om Eurosystemet anser att deras emittent har en lämplig grad av marknadstillträde, även med hänsyn till den roll som dessa instrument spelar vid rekapitaliseringen.

▼B

Artikel 139

Användning av garanterade skuldinstrument utan säkerhet som emitterats en motpart eller en enhet med nära förbindelse

▼M4

1.  Skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av en motpart eller en enhet med nära förbindelse till den motparten, enligt definitionen i artikel 138.2, och som fullt ut garanteras av en eller flera offentliga EES-enheter med rätt att ta ut skatt, ska inte användas som säkerhet vid Eurosystemets kreditoperationer av den motparten, varken

▼B

2.  I undantagsfall får ECB-rådet besluta om tillfälliga undantag från begränsningen enligt punkt 1 under maximalt tre år. En begäran om ett undantag ska åtföljas av en finansieringsplan från den sökande motparten som visar hur användningen av respektive tillgångar kommer att fasas ut senast tre år efter det att undantaget beviljats. Ett sådant undantag ska endast beviljas om den säkerhet som ställts av en eller flera EES-stater, delstater, kommuner, lokala myndigheter eller andra offentliga organ med rätt att ta ut skatt, uppfyller kraven för garantier som framgår av artikel 114.

▼M6

3.  Om överensstämmelse med punkt 1 b behöver verifieras, dvs. för säkerställda obligationer, där den tillämpliga lagstiftningen eller prospektet inte exkluderar skuldinstrument som avses i punkt 1 b som säkerhetsmassa och där emittenten eller en enhet med nära förbindelser till denne har emitterat sådana skuldinstrument får de nationella centralbankerna vidta en eller flera av följande åtgärder för att genomföra ad-hoc kontroller av efterlevnaden av punkt 1 b.

4.  Om motparten inte på anmodan av en nationell centralbank tillhandahåller någon självcertifiering och bekräftelse i enlighet med punkt 3, ska den säkerställda obligationen inte mobiliseras som säkerhet av motparten, i enlighet med punkt 1.

▼B

Artikel 140

Nära förbindelser avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet och valutasäkring

En motpart får inte ställa säkerheter i form av värdepapper med bakomliggande tillgångar om motparten, eller någon enhet som denne har nära förbindelser till, enligt artikel 138, tillhandahåller en valutahedge för värdepapprena med bakomliggande tillgångar genom att ingå en valutasäkringstransaktion med emittenten som hedgemotpart.

▼M6

Artikel 141

Begränsningar avseende skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av kreditinstitut och enheter till vilka de har nära förbindelser

1.  En motpart får inte som säkerhet ställa eller använda skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av ett kreditinstitut eller någon annan enhet med vilken det kreditinstitutet har nära förbindelser, i en utsträckning där sådan säkerhet som emitterats av kreditinstitutet eller den andra enhet med vilken kreditinstitutet har nära förbindelser sammanlagt överskrider ►M8  10 procent ◄ av det totala värdet på de tillgångar som används som säkerhet av den motparten efter tillämpliga värderingsavdrag. Detta tröskelvärde gäller inte i följande fall:

▼M7

▼M6

2.  Om en nära förbindelse upprättas eller en sammanslagning sker mellan två eller flera emittenter av skuldinstrument utan säkerhet, ska tröskelvärdet enligt punkt 1 gälla från och med sex månader efter den dag då den nära förbindelsen upprättats eller sammanslagningen trätt i kraft.

3.  I denna artikel har ”nära förbindelser” mellan en emitterande enhet och en annan enhet samma betydelse som ”nära förbindelser” mellan en motpart och en annan enhet, som avses i artikel 138.

▼B

Artikel 142

Likviditetsstöd avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar

1.  Från och med den 1 november 2015 får en motpart inte ställa säkerhet i form av värdepapper med bakomliggande tillgångar om motparten, eller någon enhet som denne har nära förbindelser med, tillhandahåller likviditetsstöd enligt nedan. Eurosystemet beaktar två former av likviditetsstöd för värdepapper med bakomliggande tillgångar – kontantreserver och likviditetsfaciliteter.

2.  För likviditetsstöd i form av kontantreserver får en motpart inte ställa säkerhet i form av värdepapper med bakomliggande tillgångar om följande tre villkor är uppfyllda samtidigt:

3.  För likviditetsstöd i form av likviditetsfaciliteter får en motpart inte ställa säkerhet i form av värdepapper med bakomliggande tillgångar om följande två villkor är uppfyllda samtidigt:

4.  Nära förbindelser i denna artikel ska ha samma betydelse som fastställs i artikel 138.2.

▼M4 —————

▼B

Artikel 144

Godtagbara tillgångar som avvisas av operativa skäl

Även om en tillgång är godtagbar kan en nationell centralbank, av operativa skäl, begära av motparten att denna tar bort sådana tillgångar innan kassaflöden, inklusive betalningar avseende kapital eller ränta, uppstår enligt vad som framgår i den relevanta nationella dokumentationen.

▼M4

Artikel 144a

Godtagbara tillgångar med negativt kassaflöde

1.  De nationella centralbankerna ska föreskriva att en motpart förblir skyldig att i rätt tid betala alla belopp av negativa kassaflöden som rör godtagbara tillgångar som denne lämnar in eller använder som säkerhet.

2.  Om en motpart inte betalar i rätt tid enligt punkt 1 kan Eurosystemet, utan att ha någon skyldighet att göra detta, utföra den berörda betalningen. De nationella centralbankerna ska föreskriva att en motpart ska ersätta Eurosystemet, direkt efter anmodan av Eurosystemet, alla belopp av negativa kassaflöden som Eurosystemet betalat till följd av att motparten försummat detta. Om en motpart inte betalar i rätt tid enligt punkt 1, får Eurosystemet omedelbart debitera, utan att först underrätta om detta, ett belopp som motsvarar det belopp som Eurosystemet har betalat för motparten antingen från:

3.  Alla belopp som Eurosystemet betalar enligt punkt 2, som inte ersätts av motparten direkt efter anmodan, och som Eurosystemet inte kan debitera något av de konton som framgår av punkt 2, ska bedömas som kredit från Eurosystemet, för vilken sanktioner utgår i enlighet med artikel 154.

▼B

Artikel 145

Information, värdering och borttagande av tillgångar som inte är godtagbara eller strider mot reglerna för hur godtagbara tillgångar får användas

1.  Om en motpart lämnat in eller använt tillgångar som inte, eller inte längre, är godtagbara som säkerhet, inklusive på grund av emittentens, gäldenärens eller borgensmannens identitet, eller förekomsten av nära förbindelser, ska denne genast informera sin nationella centralbank om detta.

2.  De tillgångar som avses i punkt 1 ska åsättas värdet noll senast vid nästa värderingsdag och en begäran om tilläggssäkerhet kan bli aktuell.

3.  En motpart som lämnat in eller använt tillgångar som avses i punkt 1 ska snarast möjligt ta bort dessa.

4.  Motparter ska ge Eurosystemet rättvisande och uppdaterad information som påverkar värdet av säkerheterna.

Artikel 146

Sanktioner om reglerna för att använda godtagbara tillgångar åsidosätts

Om de regler som framgår av denna rubrik åsidosätts utgår sanktioner enligt artiklarna 154–157. Sanktionerna tillämpas oavsett om motparten aktivt deltar i penningpolitiska transaktioner.

Artikel 147

Informationsutbyte inom Eurosystemet

För att genomföra penningpolitiken, i synnerhet för att övervaka efterlevnaden av reglerna för användning av godtagbara tillgångar, bedriver Eurosystemet internt ett informationsutbyte om kapitalinnehav som den behöriga myndigheten tillhandahåller för sådana ändamål. Denna information omfattas av samma sekretessregler som tillämpas av den behöriga myndigheten.

AVDELNING IX

GRÄNSÖVERSKRIDANDE ANVÄNDNING AV GODTAGBARA TILLGÅNGAR

▼M3

Artikel 148

Allmänna principer

1.  Motparter får använda godtagbara tillgångar gränsöverskridande inom euroområdet för alla typer av Eurosystemets kreditoperationer.

2.  Motparter får mobilisera andra godtagbara tillgångar än inlåning med fast löptid för gränsöverskridande användning i enlighet med nedanstående.

▼M6

▼M3

3.  Omsättbara tillgångar får användas genom ett centralbankskonto hos ett värdepappersavvecklingssystem i ett annat land än det där den berörda nationella centralbanken är belägen om Eurosystemet har godkänt användningen av ett sådant konto.

4.  De Nederlandsche Bank får använda sitt konto hos Euroclear Bank för att avveckla säkerheter i euroobligationer som emitterats hos denna internationella värdepapperscentral. Banc Ceannais na hÉireann/Central Bank of Ireland har tillstånd att öppna ett liknande konto hos Euroclear Bank. Detta konto kan utnyttjas för alla godtagbara tillgångar som hålls hos Euroclear Bank, dvs. inbegripet godtagbara tillgångar som överförts till Euroclear Bank via godtagbara förbindelser.

▼M6

5.  Motparter ska genomföra överföringar av godtagbara tillgångar via sina värdepappersavvecklingskonton hos ett godkänt värdepappersavvecklingssystem.

6.  Motparter som inte har något pantkonto hos en nationell centralbank eller inte har något värdepappersavvecklingskonto hos ett godkänt värdepappersavvecklingssystem får avveckla transaktioner via ett korrespondentkreditinstituts värdepappersavvecklingskonto eller pantkonto.

▼B

Artikel 149

Korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM)

1.  I CCBM existerar det gränsöverskridande förhållandet mellan de nationella centralbankerna. De nationella centralbankerna fungerar som depåhållare (nedan kallade korrespondenter) för varandra och för ECB avseende tillgångar som godtas i deras lokala förvaringssystem, trepartsagent eller avvecklingssystem. I korrespondentcentralbanksmodellen tillämpas specifika förfaranden för kreditfordringar och skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD). Mer information om CCBM och tillämpliga förfaranden framgår av bilaga VI och i broschyren Correspondent central banking model (CCBM) procedure for Eurosystem counterparties som publiceras på ECB:s webbplats.

2.  Tillgångar som deponeras hos en korrespondentcentralbank kan bara användas för att ställa säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer.

▼M6

Artikel 150

Godkända förbindelser mellan värdepappersavvecklingssystem

1.  Utöver CCBM kan motparter använda godkända förbindelser för gränsöverskridande överföring av omsättbara tillgångar. ECB ska offentliggöra förteckningen över godkända förbindelser på sin webbplats.

2.  Tillgångar som innehas genom en godkänd förbindelse kan användas för Eurosystemets kreditoperationer samt alla andra ändamål som väljs av motparten.

3.  Bestämmelserna om användningen av godkända förbindelser framgår av bilaga VI.

Artikel 151

Korrespondentcentralbanksmodellen i kombination med godkända förbindelser

1.  Motparter får använda godkända förbindelser i kombination med korrespondentcentralbanksmodellen för att gränsöverskridande mobilisera godtagbara omsättbara tillgångar.

2.  När man använder godtagbara förbindelser mellan värdepappersavvecklingssystem i kombination med korrespondentcentralbanksmodellen, innehar motparterna de tillgångar som emitterats i emittentens värdepappersavvecklingssystem på ett konto hos investerarens värdepappersavvecklingssystem direkt eller via ett förvaringsinstitut.

3.  Tillgångar som mobiliserats enligt punkt 2 får emitteras hos ett värdepappersavvecklingssystem utanför euroområdet inom EES som enligt Eurosystemet uppfyller godtagbarhetskriterierna i bilaga VIa, förutsatt att det finns en godkänd förbindelse mellan emittentens värdepappersavvecklingssystem och investerarens värdepappersavvecklingssystem.

4.  Bestämmelserna om användningen av korrespondentcentralbanksmodellen i kombination med godtagbara förbindelser framgår av bilaga VI.

▼B

Artikel 152

Korrespondentcentralbanksmodellen och trepartshantering av säkerheter

1.  Gränsöverskridande trepartshantering av säkerheter ska göra det möjligt för en motpart att öka eller minska det belopp som ställs som säkerhet hos hemlandets nationella centralbank genom tillgång till säkerheter som hålls en trepartsagent.

▼M6

2.  CCBM (inklusive CCBM i kombination med godtagbara förbindelser) får användas som utgångspunkt för gränsöverskridande användning av trepartsförvaltning av säkerheter. Gränsöverskridande användning av trepartsförvaltning av säkerheter ska involvera en nationell centralbank, som erbjuder trepartshantering av säkerheter för gränsöverskridande användning inom Eurosystemet, som agerar korrespondent för nationella centralbanker vars motparter har begärt att få använda sådan trepartshantering av säkerheter för gränsöverskridande transaktioner vid Eurosystemets kreditoperationer.

För att tillhandahålla sin gränsöverskridande användning av trepartsförvaltning av säkerheter genom Eurosystemet i enlighet med punkt 1 ska den berörda trepartsagenten även uppfylla de ytterligare krav som framgår av Eurosystemets publikation Correspondent central banking model (CCBM) – Procedures for Eurosystem counterparties (avsnitt 2.1.3, andra stycket).

▼B

3.  I bilaga VI finns en tabell som förklarar användningen av korrespondentcentralbanksmodellen med trepartshantering av säkerheter.

DEL 5

SANKTIONER MOT MOTPARTER SOM INTE FULLGÖR SINA SKYLDIGHETER

Artikel 153

Sanktioner om kraven avseende minimireserver (kassakrav) åsidosätts

1.  ECB beslutar om sanktioner mot institut som inte fullgör sina skyldigheter enligt ECB:s förordningar och beslut som avser tillämpningen av minimireserver enligt förordning (EG) nr 2532/98, förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4), förordning (EG) nr 2531/98 eller förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Relevanta sanktioner och förfaranderegler rörande deras tillämpning fastställs i ovannämnda förordningar.

2.  Utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 1, kan Eurosystemet vid gravt åsidosättande av skyldigheten att hålla minimireserver dessutom stänga av motparter från deltagande i öppna marknadstransaktioner.

Artikel 154

Sanktioner om vissa operativa regler åsidosätts

1.  I enlighet med tillämpliga bestämmelser i avtal och föreskrifter kan den nationella centralbanken utdöma en eller flera sanktioner om motparter åsidosätter någon av följande skyldigheter:

▼M4

▼B

▼M4

▼B

2.  En sanktion som utdöms enligt denna artikel ska omfatta:

Artikel 155

Straffavgifter om vissa operativa regler åsidosätts

Om en motpart åsidosätter någon av skyldigheterna som framgår av artikel 154.1 ska Eurosystemet utdöma en straffavgift för varje enskilt åsidosättande. Straffavgiften ska beräknas enligt bilaga VII.

Artikel 156

Icke-ekonomiska sanktioner om vissa operativa regler åsidosätts

1.  Om en motpart åsidosätter någon av skyldigheterna enligt artikel 154.1 a eller 154.1 b mer än två gånger under en tolvmånadersperiod och avseende varje åsidosättande:

▼M4

▼B

ska Eurosystemet stänga av motparten vid den tredje överträdelsen och varje därpå följande åsidosättande av samma typ av skyldighet under den relevanta tolvmånadersperioden. Tolvmånadersperioden beräknas från dagen för det första åsidosättandet av en skyldighet enligt antingen artikel 154.1 a eller 154.1 b.

2.  En avstängning som utdöms av Eurosystemet enligt punkt 1 gäller för varje påföljande öppen marknadsoperation som är av samma typ som den öppna marknadsoperation som resulterade i en sanktion enligt punkt 1.

3.  Längden på avstängningen som utdöms i enlighet med punkt 1 ska bestämmas i enlighet med bilaga VII.

▼M6

4.  Om en motpart åsidosätter någon av skyldigheterna enligt artikel 154.1 c mer än två gånger under en tolvmånadersperiod och avseende varje åsidosättande:

ska Eurosystemet, när skyldigheterna åsidosätts för tredje gången, avstänga motparten från den första likvidiserande öppna marknadstransaktionen under uppfyllandeperioden efter meddelandet om avstängning.

Om motparten därefter återigen åsidosätter sina skyldigheter, ska motparten stängas av från den första likvidiserande öppna marknadstransaktionen under uppfyllandeperioden efter meddelandet om avstängning under en tolvmånadersperiod under vilken motparten inte åsidosätter några ytterligare skyldigheter.

Varje tolvmånadersperiod beräknas från den dag då en sanktion avseende åsidosättandet av en skyldighet enligt artikel 154.1 c meddelades. Ett andra och tredje åsidosättande inom 12 månader från meddelandet kommer att beaktas.

▼B

5.  I undantagsfall får Eurosystemet stänga av en motpart under tre månader från Eurosystemets alla kommande penningpolitiska transaktioner om denne inte fullgjort de skyldigheter som framgår av artikel 154.1. I sådana fall ska Eurosystemet beakta hur svårt åsidosättandet varit, de berörda beloppen samt frekvensen och längden på åsidosättandena.

6.  Den avstängning som Eurosystemet beslutar om enligt denna artikel ska tillämpas utöver en straffavgift enligt artikel 155.

Artikel 157

Icke-ekonomiska sanktioner gentemot filialer om vissa operativa regler åsidosätts

Om Eurosystemet stänger av en motpart i enlighet med artikel 156.5 kan den avstängningen även gälla för motpartens filialer som är etablerade i en annan medlemsstater som har euron som valuta.

DEL 6

DISKRETIONÄRA ÅTGÄRDER

▼M2

Artikel 158

Diskretionära åtgärder som kan vidtas av försiktighetsskäl eller då fallissemang inträffar

1.  Eurosystemet får vidta följande åtgärder av försiktighetsskäl:

2.  Motparter som står under tillsyn i enlighet med artikel 55 b i men som inte uppfyller kapitalbaskravet enligt förordning (EU) nr 575/2013, på individuell basis och/eller gruppbasis, i enlighet med tillsynskraven, samt motparter som står under likvärdig tillsyn i enlighet med artikel 55 b iii men som inte uppfyller krav jämförbara med kapitalbaskravet enligt förordning (EU) nr 575/2013, på individuell basis och/eller gruppbasis, ska av försiktighetsskäl stängas av, begränsas eller uteslutas från tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner. Undantag görs i de fall då Eurosystemet anser att kraven på nytt kan uppfyllas genom att det i rätt tid genomförs lämpliga rekapitaliseringsåtgärder som har fastställts av ECB-rådet.

3.  När det gäller bedömningen av den finansiella soliditeten för en motpart i enlighet med artikel 55 c får Eurosystemet, utan att detta påverkar tillämpningen av andra diskretionära åtgärder, av försiktighetsskäl stänga av, begränsa eller utesluta tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner för följande motparter:

Vid avstängning, begränsning eller uteslutande från tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner kan tillgången återställas så snart relevant information har tillhandahållits till berörd nationell centralbank och ECB, och Eurosystemet fastställer att motparten uppfyller kriteriet om finansiell soliditet enligt artikel 55 c.

▼M6

3a.  Av försiktighetsskäl får Eurosystemet stänga av, begränsa eller utesluta, motparters tillgång till penningpolitiska transaktioner som överför likviditet inom Eurosystemet till en annan enhet som hör till samma bank-”koncern” (enligt definitionen i artikel 2.1.26 i direktiv 2014/59/EU och artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU ( 14 )) där den enhet som erhåller likviditeten är i) en ej godtagbar avvecklingsenhet eller ii) föremål för diskretionära åtgärder av försiktighetsskäl.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av andra diskretionära åtgärder ska Eurosystemet av försiktighetsskäl begränsa tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner för motparter som av berörda myndigheter anses ”fallera, eller sannolikt komma att fallera” enligt villkoren i artikel 18.4 a–d i förordning (EU) nr 806/2014 eller i den nationella lagstiftning som genomför artikel 32.4 a–d i direktiv 2014/59/EU. Begränsningen ska motsvara den nivå av tillgång till Eurosystemets kredittransaktioner som gäller vid den tidpunkt då sådana motparter anses ”fallera, eller sannolikt komma att fallera”. De nationella centralbankerna ska via sina avtal eller föreskrifter säkerställa att begränsningar av en berörd motparts tillgång sker automatiskt, utan att det krävs något särskilt beslut, och att begränsningarna av tillgången träder i kraft dagen efter den dag då de behöriga myndigheterna konstaterade att den berörda motparten anses ”fallera, eller sannolikt komma att fallera”. Denna begränsning ska inte påverka tillämpningen av andra diskretionära åtgärder som Eurosystemet kan vidta.

▼M2

5.  Utöver att begränsa tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner enligt punkt 4 får Eurosystemet av försiktighetsskäl stänga av, ytterligare begränsa eller utesluta en motpart från tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner om denna motpart anses ”fallera, eller sannolikt komma att fallera” enligt punkt 4 och något av följande villkor är uppfyllt:

6.  Utöver att begränsa tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner enligt punkt 4 får Eurosystemet av försiktighetsskäl stänga av, ytterligare begränsa eller utesluta motparter som anses ”fallera, eller sannolikt komma att fallera” från tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, om dessa motparter inte omfattas av några resolutionsåtgärder och det inte heller finns rimliga utsikter att en alternativ åtgärd från den privata sektorn eller en tillsynsåtgärd som avses i artikel 18.1 b i förordning (EU) nr 806/2014 samt nationell lagstiftning som genomför artikel 32.1 b i direktiv 2014/59/EU, inom rimlig tid skulle kunna förhindra institutets fallissemang.

7.  Om en sådan diskretionär åtgärd grundas på tillsynsinformation ska Eurosystemet använda sådan information, oavsett om den härrör från tillsynsmyndigheter eller motparter, på ett sätt som överensstämmer med, och är nödvändigt för, genomförandet av Eurosystemets uppgift att bedriva penningpolitik.

8.  Om det föreligger en kredithändelse får Eurosystemet stänga av, begränsa eller utesluta motparter från tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner om dessa motparter har fallerat till följd av att de har åsidosatt någon skyldighet enligt de avtal eller föreskrifter som Eurosystemet tillämpar.

9.  Alla Eurosystemets diskretionära åtgärder ska tillämpas på ett rimligt och icke-diskriminerande sätt och vara motiverade av Eurosystemet.

▼B

Artikel 159

Åtgärder avseende Eurosystemets kreditkvalitetsbedömning

1.  Eurosystemet ska avgöra om en emission, emittent, gäldenär eller borgensman uppfyller Eurosystemets krav på kreditvärdighet utifrån all information som Eurosystemet bedömer som relevant.

2.  Eurosystemet får avvisa, begränsa mobiliseringen eller användningen av tillgångar eller tillämpa extra värderingsavdrag på de grunder som framgår av punkt 1, om detta behövs för att säkerställa ett tillräckligt riskskydd för Eurosystemet.

3.  Om ett avvisande som beskrivs i punkt 2 grundas på tillsynsinformation ska Eurosystemet använda sådan information, oavsett om den härrör från motparter eller tillsynsmyndigheter, på ett sätt som överensstämmer med, och är nödvändigt för, att genomföra Eurosystemets uppgift att bedriva penningpolitik.

▼M6

4.  Eurosystemet får exkludera följande tillgångar från förteckningen över godtagbara omsättbara tillgångar:

▼B

DEL 7

KOMPLETTERANDE MINIMIKRAV AVSEENDE EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER

Artikel 160

Den rättsliga relationen mellan Eurosystemets centralbanker och motparterna

Eurosystemet ska säkerställa att deras avtal och föreskrifter avseende deras motparter enligt artikel 1.3 överensstämmer med bestämmelserna i del 7.

KAPITEL 1

Kompletterande minimikrav tillämpliga för alla arrangemang för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

Artikel 161

Ändringar av genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk

1.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som säkerställer att den utan dröjsmål kan verkställa varje ändring av det penningpolitiska ramverket.

2.  Varje nationell centralbank ska i sina avtal och föreskrifter inkludera en bestämmelse om att ett meddelande om sådana ändringar som avses i punkt 1 måste kommuniceras till dess motparter. Varje nationell centralbank ska säkerställa att ett sådant meddelande medför säkerhet från den tidpunkt då en sådan ändring träder i kraft.

Artikel 162

Denominering av betalningar

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal eller föreskrifter som föreskriver att alla betalningar med anknytning till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner ska ske i euro, med undantag av betalningar i utländsk valuta enligt valutaswappavtal som görs för penningpolitiska ändamål.

Artikel 163

Avtalsformer

Om det för en effektiv avvecklings- och avslutningsnettning av alla utestående transaktioner i fall av en kredithändelse är nödvändigt att låta samtliga transaktioner under ett avtal utgöra ett enda avtalsarrangemang och/eller att låta avtalet vara ett ramavtal, ska de avtal och föreskrifter som den nationella centralbanken tillämpar innehålla regler med den innebörden.

Artikel 164

Formulär, datamedium och kommunikationsvägar

De avtal eller föreskrifter som en nationell centralbank tillämpar ska säkerställa att förhållandet mellan de nationella centralbankerna och motparterna omfattas av lämpliga och otvetydiga regler om användningen av formulär, inbegripet bekräftelse av transaktionsvillkor, datamedium, kommunikationsvägar och närmare villkor för kommunikation.

Artikel 165

Kredithändelser

1.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal eller föreskrifter som åtminstone anger kredithändelser som inte väsentligen avviker från följande:

2.  I fall enligt punkterna a och p i punkt 1 ska avslut följa automatiskt; i fall enligt punkterna b, c och q kan det följa automatiskt, i fall enligt punkterna d–o och r–t följer inte avslut automatiskt utan måste vara diskretionärt, dvs. motparten måste först ha delgivits meddelande om uppsägning. I ett sådant meddelande kan motparten ges en tidsfrist om högst tre affärsdagar för att avhjälpa situationen i fråga. För de diskretionära kredithändelserna ska de nationella centralbankerna säkerställa att reglerna avseende denna diskretionära rätt är entydiga vad gäller konsekvenserna av ett sådant meddelande.

Artikel 166

Åtgärder som vidtas av försiktighetsskäl eller vid fallissemang

1.  De avtal och föreskrifter som varje nationell centralbank tillämpar ska säkerställa att den berörda nationella centralbanken, vid fallissemang eller av försiktighetsskäl, får vidta alla nedanstående åtgärder:

2.  De avtal och föreskrifter som varje nationell centralbank tillämpar bör säkerställa att den berörda nationella centralbanken, utöver de åtgärder som framgår av punkt 1, vid fallissemang får

3.  Varje nationell centralbank får tillämpa avtal och föreskrifter som, av försiktighetsskäl, ger banken rätt att avvisa tillgångar, begränsa användningen eller tillämpa extra värderingsavdrag för tillgångar som mobiliserats som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer.

4.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som vid varje tidpunkt ger banken rätt att utan opåkallat dröjsmål realisera alla tillgångar som ställts som säkerhet på ett sådant sätt att den nationella centralbanken kan erhålla betalning för beviljad kredit ur säkerheten om motparten inte skyndsamt avvecklar sitt negativa saldo.

▼M6

4a.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som vid varje tidpunkt ger den inhemska nationella centralbanken rätt att påföra en straffavgift om en motpart inte återbetalar eller betalar, helt eller delvis, ett kreditbelopp eller återköpspriset, eller inte levererar de köpta tillgångarna, när löptiden går ut eller dessa förfaller på annat sätt, om inga åtgärder enligt artikel 166.2 är möjliga. Straffavgiften ska beräknas enligt bilaga VII, avsnitt III utifrån det belopp som motparten inte kunde betala eller återbetala, eller de tillgångar som motparten inte kunde leverera, och det antal kalenderdagar under vilka motparten inte betalade, återbetalade eller levererade.

▼B

5.  För att de införda reglerna ska genomföras på ett likvärdigt sätt får ECB-rådet besluta om olika åtgärder, bl.a. avstängning, begränsning eller uteslutande från tillgången till öppna marknadstransaktioner eller de stående faciliteterna.

Artikel 167

Motparters skyldighet att tillhandahålla information

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som säkerställer att en nationell centralbank kan erhålla all information som är relevant för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner från motparterna.

Artikel 168

Uppsägningar och andra meddelanden

1.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som anger att alla uppsägningar och andra meddelanden ska ske i skriftform och/eller i elektronisk form.

2.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som på ett tydligt sätt anger hur uppsägningar eller andra meddelanden ska ske och när de börjar gälla. Tiden innan sådana uppsägningar eller andra meddelanden börjar gälla får inte vara så lång att den ekonomiska effekten av arrangemangen som helhet påverkas. I synnerhet ska bekräftelser lämnas och kontrolleras skyndsamt.

Artikel 169

Tredje parts rättigheter

1.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som innehåller regler om att motparten inte utan den berörda nationella centralbankens skriftliga förhandsmedgivande får överlåta, inteckna eller på annat sätt förfoga över sina rättigheter och skyldigheter.

2.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som stadgar att endast den berörda nationella centralbanken och den angivna motparten har de rättigheter och skyldigheter som följer av en viss transaktion. Sådana avtal och föreskrifter ska dock tillåta relationer mellan nationella centralbanker och/eller ECB

Artikel 170

Lagval och jurisdiktion

1.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som innehåller regler om tillämplig lag för dessa avtal eller författningsenliga arrangemang samt att den tillämpliga lagen för alla sådana transaktioner, utom när gränsöverskridande användning av godtagbara tillgångar medför krav på annat, ska vara lagen i den medlemsstat som har euron som valuta där den nationella centralbanken är belägen.

▼M2

2.  Rätt forum för lösning av tvister ska vara domstolar i den medlemsstat som har euron som valuta och där den nationella centralbanken är belägen, dock utan att detta inverkar på behörigheten för Europeiska unionens domstol.

▼B

Artikel 171

Avvecklingsdagar avseende inlåning med fast löptid

Varje nationell centralbank ska tillämpa inlåningsarrangemang som anger att betalningen, både för in- och utbetalningar, vid inlåning med fast löptid ska ske på de dagar som anges i ECB:s tillkännagivande av inlåningstransaktionen.

KAPITEL 2

Kompletterande minimikrav tillämpliga för både repoavtal och lån mot säkerhet

Artikel 172

Datum för en transaktions andra led

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som säkerställer att datumet för en transaktions andra led, inklusive datum för återbetalning av lån mot säkerhet, bestäms när en transaktion ingås.

Artikel 173

Affärsdagar

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som definierar termen ”affärsdag” i enlighet med artikel 2.

Artikel 174

Räntor

1.  I ett repoavtal motsvarar skillnaden mellan anskaffningspris och återköpspris det upplupna räntebelopp som erhålls om anskaffningspriset multipliceras med en viss räntesats för perioden från dagen för köpet till återbetalningsdagen.

2.  Räntan vid ett lån mot säkerhet bestäms genom att man beräknar den specificerade räntan på kreditbeloppet under transaktionens löptid.

3.  Räntesatsen för reverserade transaktioner är en enkel ränta baserad på konventionen faktiskt antal dagar/360.

Artikel 175

Regler för omräkning av belopp från annan valuta till euro

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som säkerställer att reglerna om omräkning av belopp från annan valuta till euro anger att växelkursen som används ska vara ECB:s dagliga referensväxelkurs för euron eller, om den kursen inte är tillgänglig, den avistaväxelkurs som ECB anger på affärsdagen före den dag då omräkningen ska ske för den nationella centralbankens försäljning av euro mot dess köp av den andra valutan.

KAPITEL 3

Kompletterande minimikrav som bara gäller för repoavtal

Artikel 176

Syftet med repoavtal

1.  När den ingår repoavtal ska varje nationell centralbank tillämpa avtal och föreskrifter som säkerställer att det sker en försäljning av godtagbara tillgångar mot kontanta medel i euro, samtidigt som en överenskommelse ingås om att likvärdiga tillgångar vid en angiven tidpunkt ska säljas tillbaka mot kontanta medel i euro.

2.  Varje nationell centralbank ska definiera ”likvärdiga tillgångar” som tillgångar från samma emittent, som ingår i samma emission, oavsett emissionsdag, och som är av samma typ, med samma nominella värde, belopp och beskrivning som de tillgångar med vilka jämförelsen görs.

3.  Om de tillgångar med vilka jämförelsen görs enligt punkt 2 har konverterats, redenominerats eller om en köpoption har ställts ut, måste definitionen ändras enligt följande.

Artikel 177

Regler om slutavräkning avseende repoavtal

1.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som stadgar att den, om det föreligger en kredithändelse, har rätt att i förtid avsluta och avveckla alla utestående repotransaktioner.

2.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som innehåller regler om nettning avsedda att åstadkomma sådana ekonomiska effekter som anges nedan.

3.  Varje nationell centralbank ska definiera ”avvecklingsvärde” i enlighet med artikel 2.

Artikel 178

Efterlevnad av riskkontrollåtgärder

Om de avtal och föreskrifter som de nationella centralbankerna tillämpar innehåller bestämmelser om substitution av säkerheter, måste det säkerställas att riskkontrollåtgärderna efterlevs.

Artikel 179

Kontant betalning av marginalsäkerhet

Om de avtal och föreskrifter som de nationella centralbankerna tillämpar innehåller bestämmelser om att betalning eller återlämnande av marginalsäkerheter ska ske kontant, ska dessa även ange att eventuella ytterligare skyldigheter att återlämna eller ställa marginalsäkerhet först ska fullgöras med användning av kontanter upp till samma belopp, jämte eventuell ränta.

Artikel 180

Ytterligare bestämmelser som rör repoavtal

Utan att detta påverkar bestämmelserna i denna riktlinje får varje nationell centralbank i sina avtal och föreskrifter inkludera ytterligare bestämmelser som rör repoavtal.

KAPITEL 4

Kompletterande minimikrav som bara gäller för lån mot säkerhet

Artikel 181

Tillhandahållande och realisering av säkerheter

1.  Vad gäller arrangemangen för att tillföra likviditet i form av lån mot säkerhet ska varje nationell centralbank i sina avtal och föreskrifter beakta de olika förfaranden och formaliteter som krävs enligt den nationella rättsordningen för att en giltig panträtt ska uppkomma och en säkerhet senare ska kunna realiseras, t.ex. panträtt, överlåtelse eller inteckning i tillgången.

2.  Varje nationell centralbank ska tillämpa arrangemang för lån mot säkerhet som garanterar att de tillgångar som ställs som säkerhet kan realiseras av den nationella centralbanken och det får inte finnas anspråk på dem med bättre rätt. Det får inte vara möjligt för tredje part, inbegripet konkursförvaltare vid obestånd, att ingripa och med framgång göra anspråk på de tillgångar som ställts som säkerhet, med undantag för bedrägeri eller någon rättighet som hör samman med dessa tillgångar.

3.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal avseende lån mot säkerhet som säkerställer att den, om en kredithändelse enligt artikel 165 inträffar, har rätt att realisera det ekonomiska värdet av säkerheterna. En sådan händelse ska också reflektera under vilka förhållanden den nationella centralbanken kan behandla motparten som om denne brustit i fullgörandet av ett repoavtal.

Artikel 182

Förlängning över natten av intradagstransaktioner

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som medger att transaktioner som ingås över dagen kan förlängas till transaktioner över natten.

KAPITEL 5

Kompletterande minimikrav som bara gäller för valutaswappar för penningpolitiska ändamål

Artikel 183

Samtidiga köp och försäljningar för omgående leverans eller på termin

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som säkerställer att varje transaktion utförs genom samtidiga köp och försäljningar avista och på termin av euro mot en utländsk valuta.

Artikel 184

Regler om när och hur betalningsöverföringar ska ske

Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som innehåller regler om när och hur betalningsöverföringar ska ske. Dagen för köpet och försäljningen på termin ska bestämmas när en transaktion ingås.

Artikel 185

Definition av specifika termer

I de avtal och föreskrifter som de nationella centralbankerna tillämpar ska begreppen utländsk valuta, avistakurs, terminskurs, överföringsdag och återöverföringsdag definieras i överensstämmelse med följande:

a)	utländsk valuta : varje annan enligt lag giltig valuta än euro.

b)

avistakurs : den kurs, beräknad enligt artikel 175, som för en viss transaktion används för att räkna om beloppet i euro till det belopp i den berörda utländska valutan som den ena parten är skyldig att på överföringsdagen överföra till den andra parten mot betalning av beloppet i euro; avistakursen ska anges i bekräftelsen.

c)

terminskurs : den kurs beräknad enligt artikel 175 som används för att räkna om beloppet i euro till det belopp i den utländska valutan som den ena parten är skyldig att på återöverföringsdagen överföra till den andra parten mot betalning av beloppet i euro; terminskursen ska anges i bekräftelsen och definieras i de avtal och föreskrifter som den berörda nationella centralbanken tillämpar.

d)	belopp för återöverföring i utländsk valuta : det belopp i utländsk valuta som behövs för att köpa beloppet i euro per återöverföringsdagen.

e)

överföringsdag : den dag, och eventuellt den tidpunkt under den dagen, då den ena partens överföring till den andra parten av beloppet i euro ska bli gällande, dvs. den dag, och eventuellt den tidpunkt under den dagen, då överföringen av beloppet i euro enligt parternas överenskommelse ska avvecklas.

f)	återöverföringsdag : den dag (och eventuellt den tidpunkt under den dagen) då den ena parten är skyldig att återöverföra beloppet i euro till den andra parten.

Artikel 186

Regler om slutavräkning avseende valutaswappar

1.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som stadgar att den, om det föreligger en kredithändelse, har rätt att i förtid avsluta och avveckla alla utestående transaktioner.

2.  Varje nationell centralbank ska tillämpa avtal och föreskrifter som innehåller regler om nettning avsedda att åstadkomma sådana ekonomiska effekter som anges nedan.

Artikel 187

Ytterligare bestämmelser om valutaswappar

Utan att detta påverkar bestämmelserna i denna riktlinje får varje nationell centralbank i sina avtal och föreskrifter inkludera ytterligare bestämmelser som rör valutaswappar.

DEL 8

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 188

Informationsutbyte

De nationella centralbankerna får, om det är nödvändigt för genomförandet av penningpolitiken, mellan sig utbyta individuell information, som t.ex. operativa uppgifter, som avser motparter som deltar i Eurosystemets penningpolitiska transaktioner. Sådan information omfattas av de regler för tystnadsplikt som framgår av artikel 37 i ECBS-stadgan.

Artikel 189

Penningtvätt och finansiering av terrorism

Motparter vid Eurosystemets penningpolitiska transaktioner ska vara medvetna om, och ska fullgöra, alla sina skyldigheter enligt gällande lagstiftning om penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 190

Upphävande

1.  Riktlinje ECB/2011/14 ska upphöra att gälla från och med den 1 maj 2015.

2.  Hänvisningar till den upphävda riktlinjen ska anses som hänvisningar till den här riktlinjen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XIII.

Artikel 191

Verkan, tillämpning och genomförande

1.  Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna.

2.  Alla bestämmelser i denna riktlinje ska tillämpas från och med den 1 maj 2015 utom de som framgår av artikel 142 som ska tillämpas från och med den 1 november 2015.

3.  De nationella centralbankerna ska senast den 16 februari 2015 informera ECB om de texter och åtgärder med hjälp av vilka de avser att följa denna riktlinje som utgör materiella förändringar jämfört med riktlinje ECB/2011/14.

Artikel 192

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

---

BILAGA I

MINIMIRESERVER

Innehållet i denna bilaga ges enbart för kännedom. Om det uppstår diskrepanser mellan denna bilaga och den rättsliga ramen för Eurosystemets kassakravssystem enligt punkt 1, ska den senare ges tolkningsföreträde.

Skulle ett institut försumma att uppfylla andra skyldigheter enligt ECB:s förordningar och beslut om Eurosystemets kassakravssystem (t.ex. om data inte inrapporteras i tid eller inte är tillförlitliga) har ECB rätt att ålägga sanktioner i enlighet med förordning (EG) nr 2532/98 och förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4). ECB:s direktion får ange och offentliggöra de kriterier enligt vilka den kommer att tillämpa de sanktioner som föreskrivs i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2531/98.

---

BILAGA II

TILLKÄNNAGIVANDE AV ANBUDSVILLKOREN

Det offentliga meddelandet om anbudsvillkoren innehåller följande information:

---

BILAGA III

TILLDELNINGAR OCH ANBUDSFÖRFARANDEN

Tabell 1

Tilldelningar vid anbud till fast ränta

Tilldelningarnas andel är:

Motpart i:s totala tilldelning är:

all i = all % × (ai )

där:

A

=

totalt belopp att fördela

n

=

totalt antal motparter

ai

=

belopp som bjudits av motpart i

all %

=

tilldelningarnas andel

alli

=

motpart i:s totala tilldelning

Tabell 2

Tilldelningar vid anbud i euro till rörlig ränta

(exemplet avser anbud i form av ränta)

Tilldelningarnas andel ( %) vid marginalräntan är:

Motpart i:s tilldelning vid marginalräntan är:

all (rm ) i = all % (rm ) × a(rm)i

Motpart i:s totala tilldelning är:

där:

A

=

totalt belopp att fördela

r s

=

motparternas ränteanbud s

N

=

totalt antal motparter

a(r s ) i

=

belopp som bjudits till ränta s (rs) av motpart i

a(r s )

=

totalt belopp som bjudits till ränta s (rs)

r m

=

marginalränta: r1 ≥ rs ≥ rm vid en likvidiserande anbudstransaktion rm ≥ rs ≥ r1 vid en likviditetsabsorberande anbudstransaktion

r m – 1

=

räntan före marginalräntan (sista räntan vid vilken anbuden tillgodoses i sin helhet): rm – 1 > rm vid en likvidiserande anbudstransaktion rm > rm – 1 vid en likviditetsabsorberande anbudstransaktion

all %(r m )

=

tilldelningarnas andel ( %) vid marginalräntan

all(r s ) i

=

motpart i:s tilldelning vid ränta s

all i

=

motpart i:s totala tilldelning

Tabell 3

Tilldelningar av anbud på valutaswappar till rörlig kurs

Tilldelningarnas andel ( %) vid marginalswappunktsnoteringen är:

Motpart i:s tilldelning vid marginalswappunktsnoteringen är:

all (Δ m ) i = all % (Δ m ) × a(Δm)i

Motpart i:s totala tilldelning är:

där:

A =	totalt belopp att fördela

Δ s =

motparternas swappunktsnotering s

N =	totalt antal motparter

a(Δ s ) i =

belopp som bjudits till swappunktsnotering (Δs) av motpart i

a(Δs) =

totalt belopp som bjudits vid swappunktsnotering s (Δs)

Δ m =

marginalswappunktsnotering: Δ m ≥ Δ s ≥ Δ1 vid en likvidiserande valutaswapp Δ1 ≥ Δ s ≥ Δ m vid en likviditetsabsorberande valutaswapp

Δ m – 1

swappunktsnoteringen före marginalswappunktsnotering (sista swappunktsnotering vid vilken anbuden tillgodoses i sin helhet): Δ m > Δ m – 1 vid en likvidiserande valutaswapp Δ m – 1 > Δ m vid en likviditetsabsorberande valutaswapp

all %(Δ m )

tilldelningarnas andel ( %) vid marginalswappunktsnoteringen

all(Δ s ) i

motpart i:s tilldelning vid swappunktsnoteringen s

all i

motpart i:s totala tilldelning

---

BILAGA IV

TILLKÄNNAGIVANDE AV TILLDELNINGAR

Det offentliga meddelandet om resultatet av anbudstilldelningen innehåller följande information:

---

BILAGA V

KRITERIER FÖR URVALET AV MOTPARTER FÖR EUROSYSTEMETS VALUTAINTERVENTIONER

---

BILAGA VI

GRÄNSÖVERSKRIDANDE ANVÄNDNING AV GODTAGBARA TILLGÅNGAR

I.   KORRESPONDENTCENTRALBANKSMODELLEN

Tabell 1

Korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM)

Användning av godtagbara värdepapper deponerade i land B av en motpart som är etablerad i land A för att erhålla kredit från den nationella centralbanken i land A.

II.   GODTAGBARA FÖRBINDELSER MELLAN VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM

Tabell 2

▼M7

Godtagbara förbindelser mellan värdepappersavvecklingssystem

Användning av godtagbara tillgångar som utfärdats i ett värdepappersavvecklingssystem (SSS) i land B och innehas av en motpart etablerad i land A genom en godtagbar förbindelse mellan värdepappersavvecklingssystemen i länderna A och B i syfte att erhålla kredit från den nationella centralbanken i land A.

▼B

III.   KORRESPONDENTCENTRALBANKSMODELLEN I KOMBINATION MED GODTAGBARA FÖRBINDELSER

Tabell 3

Korrespondentcentralbanksmodellen i kombination med godtagbara förbindelser

▼M7

Användning av godtagbara tillgångar som emitterats i ett värdepappersavvecklingssystem i land C och innehas av en motpart etablerad i land A genom en godtagbar förbindelse mellan värdepappersavvecklingssystemen i länderna B och C i syfte att erhålla kredit från den nationella centralbanken i land A.

▼B

Om godtagbara tillgångar i form av värdepapper ska överföras via korrespondentcentralbanksmodellen med förbindelser, måste motparterna säkerställa att värdepapprena levereras till ett konto hos den berörda investerarens värdepappersavvecklingssystem senast kl. 16.00 (centraleuropeisk tid) på avvecklingsdagen för att säkerställa avveckling med samma dags transaktioner. En begäran om mobilisering som en nationell centralbank i hemlandet mottar från en motpart efter kl. 16.00, eller en begäran om leverans av godtagbara tillgångar till ett konto hos en investerares värdepappersavvecklingssystem efter kl. 16.00 (centraleuropeisk tid), hanteras i den mån det är möjligt, i enlighet med stopptiderna hos de berörda värdepappersavvecklingssystemen.

IV.   KORRESPONDENTCENTRALBANKSMODELLEN OCH TREPARTSFÖRVALTNING AV SÄKERHETER

Tabell 4

Gränsöverskridande trepartstjänster

Användning av godtagbara tillgångar som innehas hos en trepartsagent i land B av en motpart som är etablerad i land A i syfte att erhålla kredit från den nationella centralbanken i land A.

Pilen ”Information om säkerhet” mellan motpart A och den nationella centralbanken A kan sakna betydelse för vissa trepartsagenter, beroende på vilken avtalsmodell man valt, och i så fall skickar inte motparten någon instruktion till den nationella centralbanken A och erhåller ingen bekräftelse från den nationella centralbanken A.

▼M6

---

BILAGA VIa

GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR ATT ANVÄNDA VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM OCH FÖRBINDELSER MELLAN VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM I EUROSYSTEMETS KREDITOPERATIONER

I.   GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM (SSS) OCH FÖRBINDELSER MELLAN VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM

II.   EUROSYSTEMETS KRAV

III.   ANSÖKNINGSFÖRFARANDE

▼B

---

BILAGA VII

▼M6

BERÄKNING AV SANKTIONER ENLIGT DEL 5 OCH STRAFFAVGIFTER ENLIGT DEL 7

I.   BERÄKNING AV STRAFFAVGIFTER ENLIGT DEL 5

▼B

▼M4

▼B

[EUR [värdet av de ej godtagbara säkerheterna efter värderingsavdrag under första dagen av åsidosättandet] * (tillämplig utlåningsränta den dag då åsidosättandet började + 2,5 %) *[X]/360 = EUR […]]

▼M4

▼B

▼M4

▼B

▼M6

II.   BERÄKNING AV ICKE-FINANSIELLA SANKTIONER ENLIGT DEL 5

▼B

Avstängning för bristande uppfyllelse av skyldigheter som avses i artikel 154.1 a eller 154.1 b

▼M6

III.   BERÄKNING AV STRAFFAVGIFTER ENLIGT DEL 7

---

▼M7

BILAGA VIII

RAPPORTERINGSKRAV PÅ LÅN-NIVÅ FÖR VÄRDEPAPPER MED BAKOMLIGGANDE TILLGÅNGAR OCH KRAV AVSEENDE REGISTER ÖVER UPPGIFTER PÅ LÅN-NIVÅ

Denna bilaga gäller för bestämmelserna om tillhandahållande av omfattande och standardiserade uppgifter på lån-nivå om den pool av kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapperena med bakomliggande tillgångar, enligt vad som framgår av artikel 78, och fastställer kraven avseende register över uppgifter på lån-nivå.

▼B

I.   INLÄMNANDE AV UPPGIFTER PÅ LÅN-NIVÅ

▼M7

I båda fallen beror valet av formulär som ska lämnas in på typen av bakomliggande tillgångar, i enlighet med artikel 73.1.

▼M7

Överföring av uppgifter på lån-nivå i enlighet med punkt 2 b tillåts fram till slutet av den kalendermånad i vilken den dag infaller som är tre år och tre månader från Esmas aktiveringsdag för rapportering.

▼B

II.   DETALJERINGSGRAD

▼M7

▼M6

▼M7

III.   METOD FÖR POÄNGSÄTTNING

▼M7 —————

▼M7

▼B

▼M7 —————

▼M4

IV.   HUR REGISTER ÖVER UPPGIFTER PÅ LÅN-NIVÅ UTSES

I.    Krav för att utses

II.    Förfaranden för att utnämna och återkalla en utnämning

▼M7

▼M4

▼M6

▼M4

▼M6

IIa.    Information som måste tillhandahållas för att en ansökan ska anses vara fullständig

▼B

---

BILAGA IX

KONTROLL AV PRESTANDA I EUROSYSTEMETS RAMVERK FÖR KREDITBEDÖMNING

▼M4

---

BILAGA IXa

Minimitäckningskrav för externa institut för kreditbedömning inom Eurosystemets ramverk för kreditbedömning

Denna bilaga gäller när man godkänner ett kreditvärderingsinstitut som externt institut för kreditbedömning (ECAI) inom Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF) enligt vad som framgår av artikel 120.2.

1.   KRAV PÅ TÄCKNING

2.   BERÄKNING AV TÄCKNING

3.   GRANSKNING AV EFTERLEVNAD

---

BILAGA IXb

Minimikrav i eurosystemets ramverk för kreditbedömning avseende nyemissioner och granskningsrapporter om program för säkerställda obligationer

1.   INLEDNING

Inom ramen för Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF) måste externa institut för kreditbedömning (ECAI), när det gäller artikel 120.2a, sedan den 1 juli 2017. uppfylla specifika operationella kriterier avseende säkerställda obligationer. Externa institut för kreditbedömning måste särskilt

I denna bilaga förklaras minimikraven i detalj.

▼M7

Kraven gäller för alla bedömningar av emissioner som avses i artikel 83 och omfattar därför alla bedömningar av tillgångar och program för godtagbara säkerställda obligationer. Man kommer regelbundet att kontrollera huruvida de externa kreditvärderingsinstituten uppfyller dessa krav. Om kriterierna inte uppfylls för ett visst program med säkerställda obligationer kan Eurosystemet besluta att de offentlig kreditbetygen avseende det relevanta programmet med säkerställda obligationer inte uppfyller de krav på hög kreditvärdighet som Eurosystemets ramverk för kreditbedömning ställer. Följaktligen måste det offentliga kreditbetyget från ett berört externt kreditvärderingsinstitut inte användas för att uppfylla kreditkvalitetskraven för omsättbara tillgångar som emitterats inom ramen för ett visst program för säkerställda obligationer.

▼M4

2.   MINIMIKRAV

▼M3 —————

▼M3

---

BILAGA XI

FORMER AV SÄKERHET

Den 13 juni 2006 annonserade Europeiska centralbanken kriterier för s.k. new global notes (NGN) för internationella skuldförbindelser för att dessa skulle godtas som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer från och med den 1 januari 2007. Den 22 oktober 2008 annonserade ECB att internationella skuldförbindelser som emitterats i global registrerad form efter den 30 september 2010 endast skulle godtas som säkerhet för Eurosystemets kreditoperationer när den nya förvaringsorganisationen för internationella skuldförbindelser (NSS) börjar användas.

Tabellen nedan sammanfattar godtagbarhetsreglerna för de olika formerna av säkerheter med introduktionen av NGN- och NSS-kriterierna.

▼B

---

BILAGA XII

EXEMPEL PÅ EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA OPERATIONER OCH FÖRFARANDEN

Lista över exempel
Exempel 1	Likvidiserande reverserad transaktion genom fastränteanbud
Exempel 2	Likvidiserande reverserad transaktion genom anbud till rörlig ränta
Exempel 3	Emission av ECB-skuldcertifikat genom anbud till rörlig ränta
Exempel 4	Likviditetsabsorberande valutaswapp genom anbud till rörlig kurs
Exempel 5	Likvidiserande valutaswapp genom anbud till rörlig kurs
Exempel 6	Riskkontrollåtgärder

I.   EXEMPEL 1: LIKVIDISERANDE REVERSERAD TRANSAKTION GENOM FASTRÄNTEANBUD

II.   EXEMPEL 2: LIKVIDISERANDE REVERSERAD TRANSAKTION GENOM ANBUD TILL RÖRLIG RÄNTA

0,4 × 10 = 4

5 + 5 + 4 = 14

III.   EXEMPEL 3: EMISSION AV ECB-SKULDCERTIFIKAT GENOM ANBUD TILL RÖRLIG RÄNTA

0,85 × 20 = 17

5 + 5 + 5 + 10 + 17 = 42

IV.   EXEMPEL 4: LIKVIDITETSABSORBERANDE VALUTASWAPP GENOM ANBUD TILL RÖRLIG KURS

0,93 × 25 = 23,25

5 + 5 + 5 + 10 + 23,25 = 48,25

IV.   EXEMPEL 5: LIKVIDISERANDE VALUTASWAPP GENOM ANBUD TILL RÖRLIG KURS

0,10 × 5 = 0,5

5 + 5 + 10 + 10 + 20 + 5 + 0,5 = 55,5

VI.   EXEMPEL 6: RISKKONTROLLÅTGÄRDER

▼M4

Tabell 1

Omsättbara tillgångarna som mobiliserats av motparten i transaktionerna

▼B

ÖRONMÄRKNINGSSYSTEM

Det antas att transaktionerna genomförs med en nationell centralbank som använder ett system där underliggande tillgångar öronmärks för varje enskild transaktion. I system med öronmärkning värderas tillgångar som mobiliserats som säkerhet dagligen. Ramen för riskkontroll kan därmed beskrivas på följande sätt (se också tabell 2 nedan):

▼M4

▼B

POOLNINGSSYSTEM

Det antas för det andra att transaktionerna genomförs med en nationell centralbank som tillämpar ett poolningssystem där tillgångarna i den pool av tillgångar som används av motparten är inte öronmärkta för särskilda transaktioner.

▼M7

---

BILAGA XIIa

En enhet som har klassificerats som organ enligt definitionen i artikel 2.2 i denna riktlinje ska uppfylla nedanstående kvantitativa kriterier för att dess godtagbara omsättbara tillgångar ska allokeras till avdragskategori II enligt vad som framgår av tabell 1 i bilagan till riktlinje (EU) 2016/65 (ECB/2015/35):

Hur dessa regler efterlevs granskas årligen genom att man, för det aktuella året, beräknar det relevanta genomsnittet över en ettårig referensperiod mellan den 1 augusti föregående år och den 31 juli det aktuella året.

▼B

---

BILAGA XIII

---

BILAGA XIV

UPPHÄVD RIKTLINJE OCH FÖRTECKNING ÖVER DESS SENARE ÄNDRINGAR

Riktlinje ECB/2011/14 (EUT L 331, 14.12.2011, s. 1)

Riktlinje ECB/2012/25 (EUT L 359, 29.12.2012, s. 74)

Riktlinje ECB/2014/10 (EUT L 166, 5.6.2014, s. 33)

Beslut ECB/2013/6 (EUT L 95, 5.4.2013, s. 22)

Beslut ECB/2013/35 (EUT L 301, 12.11.2013, s. 6)

Beslut ECB/2014/23 (EUT L 168, 7.6.2014, s. 115)

---

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

( 2 ) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1).

( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ENS 2010) (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

( 8 ) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/27 av den 5 december 2012 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (EUT L 30, 30.1.2013, s. 1).

( 9 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

( 11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

( 12 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

( 13 ) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/65 av den 18 november 2015 om de värderingsavdrag som tillämpas vid genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (ECB/2015/35) (EUT L 14, 21.1.2016, s. 30)

( 14 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

( 15 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

( 16 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

( 17 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).

( 18 ) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/27 av den 5 december 2012 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (EUT L 30, 30.1.2013, s. 1).

( 19 ) CET beaktar omställningen till centraleuropeisk sommartid.