EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52004HB0016
Recommendation of the European Central Bank of 16 July 2004 on the statistical reporting requirements of the European Central Bank in the field of balance of payments and international investment position statistics, and the international reserves template (ECB/2004/16)
Europeiska centralbankens rekommendation av den 16 juli 2004 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (ECB/2004/16)
Europeiska centralbankens rekommendation av den 16 juli 2004 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (ECB/2004/16)
OJ C 292, 30.11.2004, p. 21–62
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
|
30.11.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 292/21 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS REKOMMENDATION
av den 16 juli 2004
om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta
(ECB/2004/16)
(2004/C 292/05)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5.1 och artikel 34.1 tredje strecksatsen i denna, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att Europeiska centralbankssystemet (ECBS) skall kunna utföra sina uppgifter behöver det omfattande och tillförlitlig statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta som visar de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna i euroområdet. Europeiska centralbankens (ECB) behov av statistik inom detta område fastställs i riktlinje ECB/2004/15 av den 16 juli 2004 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (1). |
|
(2) |
Enligt artikel 5.1 första meningen i stadgan skall ECB, med de nationella centralbankernas stöd, antingen från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna eller direkt från de ekonomiska aktörerna samla in de statistiska uppgifter som behövs för att den skall kunna utföra ECBS uppgifter. Enligt artikel 5.1 andra meningen skall ECB för detta ändamål samarbeta med gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan, med behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller i tredjeland samt med internationella organisationer. |
|
(3) |
Den information som ECB behöver på områdena betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen får samlas in och/eller sammanställas av andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna. Därför kräver vissa av de uppgifter som skall utföras för att uppfylla dessa krav ett samarbete mellan ECB eller de nationella centralbankerna och sådana behöriga myndigheter i enlighet med stadgans artikel 5.1. Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (2) skall medlemsstaterna organisera sig själva på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs. |
|
(4) |
Då uppgiftslämnarna i enlighet med nationella regler och etablerad praxis rapporterar till andra behöriga nationella myndigheter än de nationella centralbankerna, skall sådana myndigheter och deras respektive nationella centralbanker samarbeta med varandra för att säkerställa att ECB:s statistikkrav uppfylls. På Irland ansvarar Central Statistics Office (CSO) för insamling och sammanställning av den statistiska information som behövs över betalningsbalansen och utlandsställningen, och i Italien sköter Ufficio Italiano dei Cambi (UIC) samma arbetsuppgifter. För att uppfylla ovan nämnda statistikkrav skall Central Bank and Financial Services Authority of Ireland och Central Statistics Office, samt Banca d'Italia och Ufficio Italiano dei Cambi, samarbeta med varandra. Ett sådant samarbete bör inkludera inrättandet av en struktur för kontinuerlig överföring av uppgifter förutsatt att samma resultat inte redan uppnås genom nationell lagstiftning. Enligt det italienska lagstiftningsdekretet nr 319/9 av den 26 augusti 1998 (3) är Ufficio Italiano dei Cambi en enhet av Banca d'Italia. |
|
(5) |
I enlighet med artikel 4.3 i riktlinje ECB/2004/15 skall, om sekretessbelagda uppgifter härrör från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna, ECB använda sådana uppgifter uteslutande för statistiskt arbete som står i samband med ECBS-relaterade uppgifter, såvida inte uppgiftslämnaren eller den andra juridiska eller fysiska personen, enheten eller filialen som tillhandahållit uppgifterna kan identifieras och ger sitt uttryckliga samtycke till att uppgifterna används för andra ändamål. |
|
(6) |
Månads- och kvartalsstatistik över betalningsbalansen samt kvartals- och årsstatistik över utlandsställningen som visar de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna i euroområdet skall göras tillgängliga för Central Bank and Financial Services Authority of Ireland och Banca d'Italia inom givna tidsramar. För detta ändamål skall den begärda statistiken överföras på ett sätt som överenskommits med respektive nationella centralbank, eller, om någon sådan överenskommelse inte finns, senast den trettionde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser när det gäller den månadsvisa betalningsbalansen, senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser när det gäller kvartalsstatistiken över betalningsbalansen och senast nio månader efter den dag som uppgifterna avser när det gäller de årliga uppgifterna om utlandsställningen. |
|
(7) |
Den centrala värdepappersdatabasen (CSDB), som i framtiden kommer att användas för många olika statistiska (t.ex. sammanställning och framtagning av statistik) och andra ändamål (ekonomiska analyser, analyser av finansiell stabilitet eller av finansiella transaktioner), kommer att ställas till de nationella centralbankernas förfogande. Om inga rättsliga hinder föreligger kommer även andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna att ges tillgång till uppgifterna. Detta kommer att påtagligt underlätta för dem att ta fram de uppgifter som behövs för att kunna sammanställa statistiken över euroområdets transaktioner och positioner avseende portföljinvesteringar. Framför allt genom att kombinera information från CSDB med uppgifter som samlats in värdepapper för värdepapper bör det vara möjligt att på ett korrekt sätt sammanställa transaktioner och positioner för portföljinvesteringar i värdepapper som emitterats av den med hemvist i euroområdet och som innehas av den med hemvist i andra länder i euroområdet. Detta kommer så småningom att göra det möjligt att sammanställa en sektorsvis uppdelning av uppgifter avseende skulder i portföljinvesteringar i euroområdet. |
|
(8) |
Ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till den här rekommendationen på ett effektivt sätt måste fastställas, förutsatt att sådana ändringar varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna påverkas. Vid tillämpningen av detta förfarande kommer hänsyn att tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté (nedan kallad ”STK”). De nationella centralbankerna och andra nationella behöriga myndigheter får föreslå sådana tekniska ändringar av bilagorna till den här rekommendationen via statistikkommittén och behörig arbetsgrupp. |
|
(9) |
Sedan ECB-rådet antog rekommendation ECB/2003/8 den 2 maj 2003 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (4) har flera framsteg gjorts vad gäller nya rapporteringskrav, insamling av uppgifter och sammanställningsmetoder inom euroområdet. Med anledning av detta är det nödvändigt att ersätta rekommendation ECB/2003/8 med den här rekommendationen. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna rekommendation avses med
|
— |
deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört den gemensamma valutan i enlighet med fördraget, |
|
— |
hemvist: den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98, |
|
— |
euroområdet: de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och ECB. Vilka territorier som hör till, och vilka länder som är associerade med, medlemsstater inom euroområdet framgår av tabell 10 i bilaga III, |
|
— |
Eurosystemet: de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna och ECB, |
|
— |
gränsöverskridande transaktioner: transaktioner varigenom fordringar eller skulder uppkommer eller inlöses, helt eller delvis, eller som innebär överlåtelse av en rätt till ett objekt mellan den med hemvist i euroområdet och motparter med hemvist utanför euroområdet, |
|
— |
gränsöverskridande positioner: samtliga finansiella fordringar på, och skulder till, motparter med hemvist utanför euroområdet. Gränsöverskridande positioner innefattar även i) jord, andra icke producerade materiella tillgångar och annan fast egendom som fysiskt är belägna utanför euroområdet och som ägs av den med hemvist i euroområdet och/eller är belägna i euroområdet men ägs av motparter med hemvist utanför euroområdet, samt ii) monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) som ägs av den med hemvist i euroområdet. I den mån det behövs för att sammanställa portföljinvesteringar och avkastningen på portföljinvesteringar inom betalningsbalansstatistiken samt portföljinvesteringar inom statistiken över utlandsställningen för euroområdet, skall uttrycken ”gränsöverskridande positioner” och ”gränsöverskridande transaktioner” också innefatta positioner respektive transaktioner i tillgångar eller skulder som innehas av den med hemvist i euroområdet gentemot den med hemvist i andra medlemsstater inom euroområdet, |
|
— |
valutareserv: i hög grad likvida, omsättningsbara och kreditvärdiga fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist utanför euroområdet samt guld, reservpositioner i Internationella valutafonden (IMF) och SDR, |
|
— |
övriga tillgångar i utländsk valuta: i) fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist i euroområdet samt ii) fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist utanför euroområdet som inte uppfyller de kriterier för likviditet, omsättningsbarhet och kreditvärdighet som gäller för valutareserven, |
|
— |
skulder relaterade till valutareserven: förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet som liknar valutareserven och övriga tillgångar i utländsk valuta i Eurosystemet, |
|
— |
betalningsbalans: en statistisk uppställning som med lämpliga uppdelningar redovisar gränsöverskridande transaktioner under den aktuella perioden, |
|
— |
likviditet i utländsk valuta: en statistisk översikt som med lämpliga uppdelningar redovisar Eurosystemets sammanlagda valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder per ett referensdatum, |
|
— |
utlandsställning: en balansräkning som med lämpliga uppdelningar redovisar gränsöverskridande finansiella tillgångar och skulder per ett referensdatum, |
|
— |
värdepapper för värdepapper: uppgiftsinsamling som innebär insamling av uppgifter uppdelade efter enskilda värdepapper. |
Artikel 2
Tillhandahållande av statistik till de nationella centralbankerna
1. I den mån insamlingen av statistik över gränsöverskridande transaktioner och positioner anförtrotts den här rekommendationens adressater, skall dessa säkerställa att statistiken görs tillgänglig för respektive nationell centralbank inom utsatta tidsfrister. För detta ändamål skall, om inget annat överenskommits med respektive nationell centralbank, den begärda statistiken överföras senast den trettionde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser när det gäller den månadsvisa betalningsbalansen, senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser när det gäller kvartalsstatistiken över betalningsbalansen och senast nio månader efter den dag som uppgifterna avser när det gäller de årliga uppgifterna om utlandsställningen.
2. Uppgifterna skall göras tillgängliga i enlighet med de ECB-standarder och krav för statistik över betalningsbalansen och statistiken över utlandsställningen som fastställs i bilagorna I, II, III, IV, V och VII i den här rekommendationen. Utan att det påverkar ECB:s uppföljning enligt bilaga VI till den här rekommendationen skall de som denna rekommendation riktar sig till kontrollera kvaliteten och tillförlitligheten på de statistiska uppgifter som lämnas till respektive nationell centralbank.
Artikel 3
Varaktigt samarbete
Såvida inte samma resultat redan uppnås genom nationell lagstiftning skall denna rekommendations adressater, tillsammans med sina respektive nationella centralbanker, skriftligen fastställa lämpliga former för samarbetet för att säkerställa en varaktig struktur för överföring av uppgifter som uppfyller ECB:s statistiska standarder och krav.
Artikel 4
Förenklat ändringsförfarande
ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av de synpunkter som statistikkommittén (STK) framför, göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här rekommendationen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna.
Artikel 5
Slutbestämmelser
1. Denna rekommendation ersätter rekommendation ECB/2003/8.
2. Denna rekommendation riktar sig till Central Statistics Office (CSO) på Irland och Ufficio Italiano dei Cambi (UIC) i Italien.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 16 juli 2004.
Jean-Claude TRICHET
ECB:s ordförande
(2) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(3) Gazzetta Ufficiale della Repubblica italiana, nr 206, 4.9.1998.
(4) EUT C 126, 28.5.2003, s. 7.
BILAGA I
EUROPEISKA CENTRALBANKENS STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV
1. De nationella centralbankernas skyldigheter i fråga om statistikrapportering
|
1.1 |
De nationella centralbankerna skall till Europeiska centralbanken (ECB) lämna de uppgifter om gränsöverskridande transaktioner, valutareservstillgångar, övriga tillgångar i utländsk valuta, skulder relaterade till valutareserven och gränsöverskridande positioner som behövs för att ECB skall kunna sammanställa statistik över den aggregerade betalningsbalansen, utlandsställningen och likviditeten i utländsk valuta för euroområdet. Uppgifterna skall göras tillgängliga i enlighet med tidsfristerna i tabell 13 i bilaga III. |
|
1.2 |
På förfrågan från ECB, eller om enstaka större händelser eller revideringar medför betydande revideringar av de inrapporterade uppgifterna, skall de inrapporterade uppgifterna kompletteras med lätt tillgänglig information om sådana händelser samt om anledningen till företagna revideringar. |
|
1.3 |
De uppgifter som begärs för månadsvisa och kvartalsvisa transaktioner samt kvartalsvisa och årsvisa positioner skall göras tillgängliga för ECB i enlighet med vad som framgår av bilagorna II, III och IV, som överensstämmer med gängse internationella standarder, särskilt den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalansmanual (BPM 5). Särskilt skall de begärda uppgifterna om transaktioner och positioner rörande portföljinvesteringar i värdepapper i euroområdet, uppdelade efter sektor för emittenter med hemvist i euroområdet, göras tillgängliga i enlighet med punkterna 1.1, 1.2 och 3 i bilaga II samt tabellerna 1, 2, 4 och 5 i bilaga III. |
|
1.4 |
De begärda uppgifterna om betalningsbalansen skall göras tillgängliga månadsvis och kvartalsvis. De kvartalsvisa uppgifterna om betalningsbalansen skall innefatta en geografisk uppdelning efter motparter enligt tabell 9 i bilaga III. De begärda uppgifterna om likviditeten i utländsk valuta skall göras tillgängliga vid utgången av den månad som uppgifterna avser. De begärda uppgifterna om utlandsställningen skall göras tillgängliga kvartalsvis och årsvis. De årsvisa uppgifterna om utlandsställningen skall innefatta en geografisk uppdelning efter motparter enligt tabell 9 i bilaga III. |
|
1.5 |
I syfte att analysera eurons internationella betydelse skall de begärda uppgifterna, uppdelade efter valuta (euro/icke-euro), göras tillgängliga halvårsvis enligt tabell 6 i bilaga III. |
|
1.6 |
Från och med mars 2008 skall insamlingssystemen för uppgifter om portföljinvesteringar, vilka skall börja med uppgifter som avser transaktionerna i januari 2008 och positionerna per utgången av 2007, överensstämma med en av de modeller som återfinns i tabellen i bilaga VII. |
2. Rapporteringstidpunkter
|
2.1 |
De uppgifter som behövs för att sammanställa den månatliga betalningsbalansen för euroområdet skall göras tillgängliga för ECB senast vid affärsdagens slut den trettionde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. |
|
2.2 |
De uppgifter som behövs för att sammanställa kvartalsstatistiken över betalningsbalansen för euroområdet skall göras tillgängliga för ECB senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. |
|
2.3 |
Uppgifterna om likviditeten i utländsk valuta skall göras tillgängliga för ECB senast tre veckor efter utgången av den månad som uppgifterna avser. |
|
2.4 |
Från och med den 1 januari 2005 skall de uppgifter som behövs för att sammanställa kvartalsstatistiken över utlandsställningen för euroområdet göras tillgängliga för ECB senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. |
|
2.5 |
De årsvisa uppgifter som behövs för att sammanställa utlandsställningen för euroområdet skall göras tillgängliga för ECB senast nio månader efter utgången av det år som uppgifterna avser. |
|
2.6 |
Transaktioner och positioner i skuldförbindelser uppdelade efter emissionsvaluta och efter emittentsektor skall göras tillgängliga för ECB senast sex månader efter utgången av den period som uppgifterna avser. |
|
2.7 |
Revideringar av betalningsbalansen respektive utlandsställningen för euroområdet skall göras tillgängliga för ECB enligt den tidsplan som framgår av bilaga V. |
|
2.8 |
Den nationella insamlingen av dessa uppgifter skall organiseras så att dessa tidsfrister kan hållas. |
3. Överföringsstandard
De begärda statistiska uppgifterna skall göras tillgängliga för ECB i en form som uppfyller kraven i bilaga V till den här rekommendationen.
4. Den statistiska informationens kvalitet
|
4.1 |
Utan att det påverkar ECB:s uppföljning enligt bilaga VI skall de nationella centralbankerna, i förekommande fall i samarbete med andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna, säkerställa att kvaliteten hos de statistiska uppgifter som görs tillgängliga för ECB kontrolleras och övervakas. ECB skall göra en motsvarande bedömning av de uppgifter som avser betalningsbalansen, utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta. Kontrollen skall ske inom givna tidsramar. ECB:s direktion skall en gång per år rapportera till ECB-rådet om kvaliteten på uppgifterna. |
|
4.2 |
Utvärderingen av kvaliteten på uppgifter om transaktioner och positioner avseende portföljinvesteringar samt därmed sammanhängande avkastning sker på ett tillräckligt sätt genom den värdepappersinformation som finns i CSDB. I egenskap av administratör av CSDB kommer ECB att även från och med juni 2006 att övervaka huruvida täckningen av värdepappersinformationen är tillräcklig för att möjliggöra för de nationella centralbankerna, eller i förekommande fall andra behöriga myndigheter, att till fullo möta kvalitetsstandarderna i bilaga VII liksom andra kvalitetskriterier som anges i den här rekommendationen. |
|
4.3 |
För att kunna lämna uppgifter om transaktioner och positioner avseende portföljinvesteringar i värdepapper för euroområdet, sektorsvis uppdelade efter emittenter med hemvist i euroområdet i enlighet med avsnitt 1.1, 1.2 och 3 i bilaga II, samt tabellerna 1, 2, 4 och 5 i bilaga III, får skattningar lämnas fram tills dess att systemen för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar värdepapper för värdepapper blir obligatoriska. |
|
4.4 |
För att kunna lämna uppgifter om emissionsvaluta avseende uppgifter om portföljinvesteringar i enlighet med tabell 6 i bilaga III får skattningar lämnas fram tills dess att systemen för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar värdepapper för värdepapper blir obligatoriska. |
|
4.5 |
ECB:s kvalitetskontroll av de statistiska uppgifterna kan även omfatta kontroll av de revideringar som gjorts av uppgifterna, i första hand för att ta med den senaste bedömningen av de statistiska uppgifterna och därigenom förbättra kvaliteten samt i andra hand för att i möjligaste mån säkerställa överensstämmelse mellan respektive betalningsbalansposter för var och en av de olika rapporteringsperioderna. |
BILAGA II
EUROPEISKA CENTRALBANKENS STATISTIKKRAV
1. Betalningsbalansstatistik
Europeiska centralbanken (ECB) behöver betalningsbalansstatistik för två olika tidsperioder: per månad och per kvartal för motsvarande referenskalenderperioder. Årsstatistiken sammanställs genom att de kvartalsvisa uppgifter medlemsstaterna rapporterar under respektive år sammanräknas. Betalningsbalansstatistiken bör så långt som möjligt överensstämma med annan statistik som tillhandahålls för genomförandet av penningpolitiken.
1.1 Månadsstatistik över betalningsbalansen
Syfte
Målet för den månadsvisa betalningsbalansen för euroområdet är att visa de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna (se tabell 1 i bilaga III).
Krav
Uppgifterna måste kunna användas för beräkning av betalningsbalansen i euroområdet.
Med tanke på den korta tidsfristen för rapportering av de månadsvisa uppgifterna om betalningsbalansen, deras i hög grad aggregerade natur och deras betydelse för penningpolitiken och valutatransaktioner gör att ECB, när det är oundvikligt, tillåter vissa avvikelser från internationella standarder (se artikel 2.3 i riktlinje ECB/2004/15). Registrering fullt ut på upplupen basis eller transaktionsbasis är inte nödvändig. Efter överenskommelse med ECB kan de nationella centralbankerna lämna uppgifter om bytesbalansen och den finansiella balansen på betalningsbasis. ECB godtar skattningar eller preliminära uppgifter om det är nödvändigt för att uppgifter skall kunna lämnas inom den utsatta rapporteringsfristen.
För varje huvudkategori av transaktioner krävs uppgifter om tillgångar och skulder (eller inflöde och utflöde för bytesbalansposter). För externa transaktioner kräver detta i allmänhet att de nationella centralbankerna skiljer mellan transaktioner med hemmahörande i andra medlemsstater i euroområdet och transaktioner med hemmahörande utanför euroområdet. De nationella centralbankerna gör detta på ett konsekvent sätt.
När antalet medlemmar i euroområdet ändras, skall de nationella centralbankerna ändra definitionen av euroområdets landssammansättning från och med den dag då ändringen av medlemsantalet börjar gälla. Bästa möjliga skattningar av historiska uppgifter för det utvidgade euroområdet skall begäras in från de nationella centralbankerna i euroområdet i dess tidigare sammansättning och från den nya deltagande medlemsstaten eller de nya deltagande medlemsstaterna.
För att möjliggöra en meningsfull aggregering av uppgifter om portföljinvesteringar på månadsbasis för euroområdet måste man skilja mellan transaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande i euroområdet och transaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner i tillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotransaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av nettotransaktioner i de totala nationella skulderna och nettotransaktionerna i värdepapper som emitterats och förvärvats av hemmavarande i euroområdet.
Motsvarande rapporteringskrav och sammanställningsmetod för aggregerade uppgifter tillämpas för avkastning på portföljinvesteringar.
För att en monetär presentation av betalningsbalansen skall kunna sammanställas skall de nationella centralbankerna lämna in uppgifter uppdelade efter institutionell sektor. Den månadsvisa betalningsbalansen skall följa nedanstående uppdelning på sektorer:
|
— |
direkta investeringar: i) MFI (exklusive centralbanker) och ii) övriga sektorer. |
|
— |
tillgångar i portföljinvesteringar: i) monetära myndigheter, ii) MFI (exklusive centralbanker) och iii) icke-MFI. |
|
— |
övrigt direktinvesteringskapital: i) monetära myndigheter, ii) MFI (exklusive centralbanker), iii) den offentliga sektorn och iv) övriga sektorer. |
För att en sektorsuppdelning av betalningsbalansen skall kunna göras och på så sätt möjliggöra en sammanställning av en monetär redovisning skall de nationella centralbankerna, från och med det datum som framgår av tabell 13 i bilaga III till den här rekommendationen, lämna uppgifter om nettotransaktioner avseende portföljinvesteringar i värdepapper emitterade av hemmahörande i euroområdet uppdelade på den institutionella sektor som emittenten tillhör. Därutöver skall skulder i portföljinvesteringar innefatta en uppdelning efter den institutionella sektor som den inhemska emittenten tillhör.
Statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar som delats upp efter sektor sammanställs sedan genom konsolidering av respektive sektors totala nationella nettoskulder och motsvarande nettotransaktioner i värdepapper som emitterats och förvärvats av hemmahörande i euroområdet.
Från och med mars 2008 skall de nationella centralbankerna (och i tillämpliga fall andra behöriga myndigheter), vad avser transaktioner som hänför sig till januari 2008, samla in uppgifter om portföljinvesteringar i enlighet med en av modellerna i tabellen i bilaga VII.
1.2 Kvartalsstatistik över betalningsbalansen
Syfte
Målet för den kvartalsvisa betalningsbalansen för euroområdet är att tillhandahålla mer detaljerade uppgifter för vidare analys av externa transaktioner. Denna statistik bidrar i synnerhet till sammanställningen av sektorsvisa räkenskaper och finansräkenskaper för euroområdet och till den gemensamma redovisningen av Europeiska unionens och euroområdets betalningsbalans i samarbete med Europeiska gemenskapernas kommission (Eurostat).
Krav
Den kvartalsvisa betalningsbalansstatistiken överensstämmer så långt som möjligt med internationella standarder (se artikel 2.3 i riktlinje ECB/2004/15). Den begärda uppdelningen av kvartalsstatistiken avseende betalningsstatistiken framställs i tabell 2 i bilaga III. Harmoniserade begrepp och definitioner beträffande kapitaltransfereringar och finansräkenskaper återfinns i bilaga IV.
Uppdelningen av den kvartalsvisa bytesbalansen liknar den som gäller för månadsstatistiken. För inkomster krävs dock en mer detaljerad kvartalsvis uppdelning.
För posten ”övriga investeringar” i den finansiella balansen tillämpar ECB en annan version av kraven i Internationella valutafondens (IMF) femte utgåva av betalningsmanualen (nedan kallad ”BPM5”). Det finns en ändring i presentationen av uppdelningen (dvs. uppdelningen sker i första hand efter sektorer). Denna sektorsuppdelning är dock förenlig med BPM5, där uppdelningen sker i huvudsak efter instrument. Liksom i BPM5 skiljer man sedlar, mynt och inlåning från utlåning och andra investeringar.
De nationella centralbankerna förväntas i sin kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen skilja mellan transaktioner med deltagande medlemsstater samt alla övriga externa transaktioner. På samma sätt som för månadsstatistiken krävs för kvartalsstatistiken som avser portföljinvesteringar en uppdelning mellan transaktioner i värdepapper som emitterats av personer med hemvist i euroområdet och värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner i tillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotransaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av nettotransaktioner i de totala nationella skulderna och nettotransaktioner i värdepapper som emitterats och förvärvats av dem med hemvist i euroområdet.
Ett motsvarande rapporteringskrav och en motsvarande sammanställningsmetod för de aggregerade uppgifterna tillämpas för avkastning på portföljinvesteringar.
För direkta investeringar skall de nationella centralbankerna varje kvartal lämna en uppdelning efter sektor för ”MFI (exklusive centralbanker)/icke-MFI”. För ”portföljinvesteringar” och ”övriga investeringar” skall uppdelningen av rapporter enligt institutionella sektorer följa IMF:s standardkomponenter som består av i) monetära myndigheter, ii) MFI (exklusive centralbanker), iii) den offentliga sektorn och iv) övriga sektorer.
Vid sammanställningen av statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar efter den sektor som emittenten med hemvist i euroområdet är verksam inom, gäller liknande krav för de kvartalsvisa uppgifterna som för den månatliga betalningsbalansen.
För euroområdets betalningsbalans behövs uppgifter om upplupen avkastning på investeringar på kvartalsbasis. I överensstämmelse med nationalräkenskapssystemet rekommenderar BPM5 att räntor redovisas på upplupen basis. Detta krav påverkar såväl bytesbalansen (avkastning på kapital) som den finansiella balansen.
2. Likviditet i utländsk valuta
Syfte
Likviditeten i utländsk valuta är en månatlig redogörelse för de deltagande nationella centralbankernas och ECB:s valutareserver, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder i enlighet med IMF:s och BIS (Banken för internationell betalningsutjämning) gemensamma mall för likviditet i utländsk valuta (”International Reserves and Foreign Currency Liquidity”). Denna information kompletterar de uppgifter om valutareserven som ingår i betalningsbalansstatistiken och statistiken över utlandsställningen för euroområdet.
Krav
Euroområdets valutareserv består av i hög grad likvida, omsättbara och kreditvärdiga fordringar i utländsk valuta (dvs. andra valutor än euro) på personer med hemvist utanför euroområdet som innehas av ECB (”poolning av valutareserver”) och de nationella centralbankerna (”valutareserver som inte poolas”), guld, reservpositioner i IMF och särskilda dragningsrätter (SDR). Här kan även positioner i finansiella derivat ingå. Valutareserven sammanställs brutto utan avdrag för skulder relaterade till valutareserven. Uppdelningen av de uppgifter som begärs in från de nationella centralbankerna presenteras i bilaga III, tabell 3, avsnitt I.A.
Sådana Eurosystemstillgångar i utländsk valuta som inte motsvarar denna definition, dvs. i) fordringar på den med hemvist i euroområdet samt ii) fordringar på den med hemvist utanför euroområdet som inte uppfyller kriterierna för likviditet, omsättbarhet och kreditvärdighet, ingår i posten ”övriga tillgångar i utländsk valuta” i redovisningen av likviditet i utländsk valuta (i bilaga III, tabell 3, avsnitt I.B).
Fordringar i euro på den med hemvist utanför euroområdet och balanser i utländsk valuta som innehas av staten i deltagande medlemsstater betraktas inte som valutareserv; sådana belopp bokförs som ”övriga investeringar”, om de utgör fordringar på personer med hemvist utanför euroområdet.
Dessutom skall information om sådana förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet som är knutna till Eurosystemets valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta, de s.k. valutareservsrelaterade skulderna, rapporteras enligt bilaga III, tabell 3, avsnitten II-IV.
3. Statistik över utlandsställningen
Syfte
Utlandsställningen är en redogörelse för euroområdets sammanlagda externa tillgångar och skulder och ligger till grund för penningpolitiken och analysen av valutamarknaderna. Den är särskilt betydelsefull för att bedöma medlemsstaternas externa sårbarhet och för att bevaka hur innehavarsektorns innehav av likvida tillgångar utomlands utvecklas. Detta statistiska underlag är nyckeln till sammanställningen av räkenskaperna för övriga världen i euroområdets kvartalsvisa finansräkenskaper och kan också bidra till att sammanställa balansräkningsflöden.
Krav
ECB behöver kvartalsvis och årlig statistik över utlandsställningen avseende stockarna vid periodens utgång.
Uppgifterna om utlandsställningen överensstämmer så långt som möjligt med internationella standarder (se artikel 2.3 i riktlinje ECB/2004/15). ECB sammanställer statistik över utlandsställningen för euroområdet som helhet. Uppdelningen av utlandsställningen för euroområdet presenteras i tabell 4 i bilaga III.
Utlandsställningen visar de finansiella stockarna i slutet av referensperioden, värderade till de kurser som gäller vid denna tidpunkt. Förändringar i stockarnas värde kan ha flera orsaker. En del av förändringarna under en referensperiod beror på de finansiella transaktioner som ägt rum och redovisats i betalningsbalansen. Värdeförändringar under en viss period beror också på prisförändringar på de redovisade finansiella tillgångarna och skulderna. Om stockarna är denominerade i andra valutor än den beräkningsenhet som används för utlandsställningen, kommer valutakursförändringarna också att påverka stockarnas värde. Alla andra förändringar som inte beror på ovannämnda faktorer betraktas som ”övriga korrigeringar”.
För en korrekt avstämning mellan euroområdets finansiella flöden och stockar krävs att de värdeförändringar som beror på pris- eller växelkursförändringar samt övriga korrigeringar redovisas separat.
Uppgifterna i utlandsställningen skall så långt som möjligt överensstämma med uppgifterna i kvartalsstatistiken över betalningsbalansflödena. Begrepp, definitioner och uppdelningar överensstämmer med dem som används för kvartalsstatistiken över betalningsbalansflödena. Så långt det är möjligt bör uppgifter om utlandsställningen stämma överens med annan statistik, såsom finansmarknadsstatistik, finansräkenskaper och nationalräkenskaper.
De nationella centralbankerna skall i sin månads- och kvartalsstatistik över betalningsbalansen, när det gäller utlandsställningen, skilja mellan innehav gentemot deltagande medlemsstater och alla övriga externa positioner. Vad gäller portföljinvesteringar måste man skilja mellan innehav av värdepapper som emitterats av personer med hemvist i euroområdet och värdepapper emitterade av dem med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotillgångar i värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettoskulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av de sammanlagda nationella nettoskulderna och nettotillgångarna i värdepapper som emitterats och förvärvats av personer med hemvist i euroområdet.
De nationella centralbankerna skall överlämna kvartalsvisa och årliga uppgifter om innehav enligt samma sektorsuppdelning för ”direkta investeringar”, ”portföljinvesteringar” och ”övriga investeringar” som för kvartalsstatistiken över betalningsbalansflödena.
För att ECB skall kunna sammanställa en sektorsvis uppdelning av euroområdets nettoskulder i portföljinvesteringar skall de krav som ställs på de nationella centralbankerna avseende uppgifter om utlandsställningen vara desamma som för betalningsbalansflödena, i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.6 i riktlinje ECB/2004/15.
Tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom utlandsställningen sammanställs uteslutande med hjälp av stockuppgifter.
Från och med slutet av mars 2008 skall de nationella centralbankerna (och i förekommande fall andra behöriga statistikmyndigheter) åtminstone samla in kvartalsvisa uppgifter om portföljinvesteringsstockar avseende tillgångar och skulder värdepapper för värdepapper i enlighet med en av insamlingsmetoderna i tabellen i bilaga VII.
BILAGA III
BEGÄRDA UPPDELNINGAR
Tabell 1
Nationella månatliga bidrag till betalningsbalansen för euroområdet (1)
|
|
Kredit |
Debet |
Netto |
||
|
I. Bytesbalansen |
|||||
|
Varor |
extra |
extra |
extra |
||
|
Tjänster |
extra |
extra |
extra |
||
|
Faktorinkomster |
|
|
|
||
|
Löner |
extra |
extra |
extra |
||
|
Avkastning på kapital |
|
|
|
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
|
nationellt |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
Löpande transfereringar |
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
|
Tillgångar netto |
Skulder netto |
Netto |
||
|
III. Finansiell balans |
|||||
|
Direkta investeringar |
|
|
extra |
||
|
Utanför euroområdet |
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
I det rapporterande landet |
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
Portföljinvesteringar (2) |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Aktier |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Finansiella derivat |
|
|
nationellt |
||
|
Övriga investeringar |
extra |
extra |
extra |
||
|
Monetära myndigheter |
extra |
extra |
|
||
|
Offentlig sektor |
extra |
extra |
|
||
|
varav: |
|
|
|
||
|
Sedlar, mynt och inlåning |
extra |
|
|
||
|
MFI (exklusive centralbanker) |
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
Övriga sektorer |
extra |
extra |
|
||
|
varav: |
|
|
|
||
|
Sedlar, mynt och inlåning |
extra |
|
|
||
|
Valutareserv |
extra |
|
|
||
Tabell 2
Nationella kvartalsvisa bidrag till betalningsbalansen för euroområdet (3)
|
|
Kredit |
Debet |
Netto |
||
|
I. Bytesbalansen |
|||||
|
Varor |
extra |
extra |
extra |
||
|
Tjänster |
extra |
extra |
extra |
||
|
Faktorinkomster |
|
|
|
||
|
Löner |
extra |
extra |
extra |
||
|
Avkastning på kapital |
|
|
|
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
|
nationellt |
||
|
extra |
|
nationellt |
||
|
extra |
|
nationellt |
||
|
extra |
|
nationellt |
||
|
extra |
|
nationellt |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
Löpande transfereringar |
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
|
Tillgångar netto |
Skulder netto |
Netto |
||
|
III. Finansiell balans |
|||||
|
Direkta investeringar |
|
|
extra |
||
|
Utanför euroområdet |
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
I det rapporterande landet |
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
|
|
extra |
||
|
Portföljinvesteringar (4) |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Aktier |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Finansiella derivat |
|
|
nationellt |
||
|
|
|
nationellt |
||
|
|
|
nationellt |
||
|
|
|
nationellt |
||
|
|
|
nationellt |
||
|
Övriga investeringar |
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
Valutareserv |
extra |
|
|
||
|
Monetärt guld |
extra |
|
|
||
|
SDR |
extra |
|
|
||
|
Reservposition i Internationella valutafonden (IMF) |
extra |
|
|
||
|
Utländsk valuta |
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
Övriga fordringar |
extra |
|
|
||
Tabell 3
Månadsstatistik över Eurosystemets internationella valutareserv; euroområdets valutareservsrelaterade skulder
I. Officiell valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta (ungefärligt marknadsvärde)
A. Officiell valutareserv
|
1) |
Valutareserv i utländsk valuta (i konvertibla utländska valutor)
|
|
2) |
IMF-reservposition |
|
3) |
SDR |
|
4) |
Guld (inklusive guldreserven och guldsvappar) |
|
5) |
Övriga valutareserver
|
B. Övriga tillgångar i utländsk valuta
|
a) |
värdepapper som ej ingår i den officiella valutareserven |
|
b) |
inlåning som ej ingår i den officiella valutareserven |
|
c) |
lån som ej ingår i den officiella valutareserven |
|
d) |
finansiella derivat som ej ingår i den officiella valutareserven |
|
e) |
guld som ej ingår i den officiella valutareserven |
|
f) |
övriga |
II. Förutbestämda nettoutflöden i utländsk valuta de närmaste 12 månaderna (nominellt värde)
|
|
Fördelning på löptider (i förekommande fall, återstående löptid ) |
||||||
|
|
Totalt |
Upp till en månad |
Över en månad och upp till tre månader |
Över tre månader och upp till ett år |
|||
|
1. Lån, värdepapper och inlåning i utländsk valuta |
|||||||
|
kapitalbelopp |
|
|
|
|
||
|
ränta |
|
|
|
|
|||
|
kapitalbelopp |
|
|
|
|
||
|
ränta |
|
|
|
|
|||
|
2. Aggregerade korta och långa terminspositioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta (inklusive terminsledet i valutasvappar) |
|||||||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
3. Övriga (specificera) |
|||||||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
III. Potentiella nettoutflöden i utländsk valuta de närmaste 12 månaderna (nominellt värde)
|
|
Fördelning på löptider (i förekommande fall återstående löptid) |
|||||
|
|
Totalt |
Upp till en månad |
Över en månad och upp till tre månader |
Över tre månader och upp till ett år |
||
| 1. Ansvarsförbindelser i utländsk valuta |
||||||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
| 3.1 Ej dragna, ovillkorade kreditutfästelser emitterade av |
||||||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
| 3.2 Ej dragna, ovillkorade kreditutfästelser emitterade till |
||||||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
| 4. Aggregerade korta och långa optionspositioner i utländska valutor visavi inhemsk valuta |
||||||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
PRO MEMORIA: Optioner med realvärde (In-the-money options) |
||||||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
IV. Memorandumposter
|
1) |
Följande skall rapporteras punktligt med ordinarie regelbundenhet:
|
|
2) |
Följande skall redovisas mindre ofta (t.ex. en gång per år):
|
Tabell 4
Kvartalsstatistik över nationella bidrag till utlandsställningen för euroområdet (5)
|
|
Tillgångar |
Skulder |
Netto |
||
|
|
|
extra |
||
|
Utanför euroområdet |
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
I det rapporterande landet |
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
II. Portföljinvesteringar (6) |
|||||
|
Aktier |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
Monetärt guld |
extra |
|
|
||
|
SDR |
extra |
|
|
||
|
Reservposition i IMF |
extra |
|
|
||
|
Utländsk valuta |
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
Övriga fordringar |
extra |
|
|
||
Tabell 5
Nationella årliga bidrag till utlandsställningen för euroområdet (7)
|
|
Tillgångar |
Skulder |
Netto |
||
|
|
|
extra |
||
|
Utanför euroområdet |
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
Varav: |
|
|
|
||
|
Aktier i utländska börsnoterade företag (marknadsvärde) |
extra |
|
|
||
|
Aktier i utländska icke-börsnoterade företag (bokfört värde) |
extra |
|
|
||
|
Memorandumpost: |
|
|
|
||
|
Aktier i utländska börsnoterade företag (bokfört värde) |
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
I det rapporterande landet |
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
Varav: |
|
|
|
||
|
Aktier i börsnoterade företag i euroområdet (marknadsvärde) |
|
extra |
|
||
|
Aktier i icke-börsnoterade företag i euroområdet (bokfört värde) |
|
extra |
|
||
|
Memorandumpost: |
|
|
|
||
|
Aktier i börsnoterade företag i euroområdet (bokfört värde) |
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
|
extra |
|
||
|
II. Portföljinvesteringar (8) |
|||||
|
Aktier |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
— |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra/intra |
nationellt |
|
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
extra |
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
extra |
|
||
|
extra |
|
|
||
|
Monetärt guld |
extra |
|
|
||
|
SDR |
extra |
|
|
||
|
Reservposition i IMF |
extra |
|
|
||
|
Utländsk valuta |
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
extra |
|
|
||
|
Övriga fordringar |
extra |
|
|
||
Tabell 6
Statistik över räntebärande värdepapper för att analysera eurons internationella roll som investeringsvaluta (9)
|
Euro |
Transaktioner under årets första/sista sex månader |
|||
|
|
Tillgångar |
Skulder |
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
Positioner vid utgången av juni/utgången av december |
||||
|
|
Tillgångar |
Skulder |
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
Amerikanska dollar |
Transaktioner under årets första/sista sex månader |
|||
|
|
Tillgångar |
Skulder |
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
Positioner vid utgången av juni/utgången av december |
||||
|
|
Tillgångar |
Skulder |
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
Övriga valutor |
Transaktioner under årets första/sista sex månader |
|||
|
|
Tillgångar |
Skulder |
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
Positioner vid utgången av juni/utgången av december |
||||
|
|
Tillgångar |
Skulder |
||
|
Räntebärande värdepapper |
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
|
extra/intra |
nationellt |
||
Tabell 7
Kvartalsstatistik över nationella bidrag till betalningsbalansen för euroområdet med geografisk uppdelning (10)
|
|
Kredit |
Debet |
Netto |
||
|
I. Bytesbalansen |
|||||
|
Varor |
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Tjänster |
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Faktorinkomster |
|
|
|
||
|
Löner |
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Avkastning på kapital |
|
|
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Löpande transfereringar |
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
|
Tillgångar netto |
Skulder netto |
Netto |
||
|
III. Finansiell balans |
|||||
|
Direkta investeringar |
|
|
Steg 3 |
||
|
Utanför euroområdet |
|
|
Steg 3 |
||
|
|
|
Steg 3 |
||
|
|
|
Steg 3 |
||
|
|
|
Steg 3 |
||
|
I det rapporterande landet |
|
|
Steg 3 |
||
|
|
|
Steg 3 |
||
|
|
|
Steg 3 |
||
|
|
|
Steg 3 |
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Aktier |
Steg 3 |
|
|
||
|
Räntebärande värdepapper |
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Finansiella derivat |
|
|
|
||
|
Övriga investeringar |
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Valutareserv |
|
|
|
||
Tabell 8
Nationella årliga bidrag till utlandsställningen för euroområdet med geografisk uppdelning (11)
|
|
Tillgångar |
Skulder |
Netto |
||
|
I. Direkta investeringar |
|||||
|
Utanför euroområdet |
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
I det rapporterande landet |
|
Steg 3 |
|
||
|
|
Steg 3 |
|
||
|
|
Steg 3 |
|
||
|
II. Portföljinvesteringar |
|||||
|
Aktier |
Steg 3 |
|
|
||
|
Räntebärande värdepapper |
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
|
|
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
Steg 3 |
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
Steg 3 |
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
Steg 3 |
|
|
||
|
|
|
|
||
Tabell 9
ECB:s geografiska uppdelning för kvartalsstatistik över betalningsbalansflöden och årliga uppgifter om utlandsställningen
|
— |
Danmark |
|
— |
Sverige |
|
— |
Förenade kungariket |
|
— |
EU- institutioner (12) |
|
— |
Övriga EU-medlemsstater (t.ex. Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien) (13) |
|
— |
Schweiz |
|
— |
Kanada |
|
— |
Förenta staterna |
|
— |
Japan |
|
— |
Offshore-finanscentrum (14) |
|
— |
Internationella organisationer med undantag för EU-institutionerna (15) |
|
— |
Återstoden (16) |
Tabell 10
Vilka territorier som hör till, och vilka länder som är associerade med, medlemsstater inom euroområdet
Territorier som utgör en del av euroområdet:
|
— |
Helgoland: Tyskland |
|
— |
Kanarieöarna, Ceuta och Melilla: Spanien |
|
— |
Monaco, franska utomeuropeiska departement (Guyana, Guadeloupe, Martinique och Réunion), Saint Pierre och Miquelon, Mayotte: Frankrike |
|
— |
Madeira, Azorerna: Portugal |
|
— |
Åland: Finland |
Territorier som är associerade med medlemsstater i euroområdet och som skall inkluderas under ”övriga utlandet”:
|
— |
Büsingen (ej Tyskland) |
|
— |
Andorra (varken Spanien eller Frankrike) |
|
— |
Nederländska Antillerna och Aruba (ej Nederländerna) |
|
— |
Franska utomeuropeiska territorier (Franska Polynesien, Nya Kaledonien samt Wallis- och Futunaöarna (ej Frankrike) |
|
— |
San Marino och Vatikanstaten (ej Italien). |
Tabell 11
Förteckning över offshore-finanscentrum för ECB:s geografiska uppdelning för kvartalsvisa betalningsbalansflöden och årliga uppgifter om utlandsställningen
|
ISO-koder |
Eurostat + OECD Offshore-finanscentrum |
|
AD |
Andorra |
|
AG |
Antigua och Barbuda |
|
AI |
Anguilla |
|
AN |
Nederländska Antillerna |
|
BB |
Barbados |
|
BH |
Bahrain |
|
BM |
Bermuda |
|
BS |
Bahamas |
|
BZ |
Belize |
|
CK |
Cooköarna |
|
DM |
Dominica |
|
GD |
Grenada |
|
GG |
Guernsey |
|
GI |
Gibraltar |
|
HK |
Hongkong |
|
IM |
Isle of Man |
|
JE |
Jersey |
|
JM |
Jamaica |
|
KN |
Saint Christopher och Nevis |
|
KY |
Caymanöarna |
|
LB |
Libanon |
|
LC |
Saint Lucia |
|
LI |
Liechtenstein |
|
LR |
Liberia |
|
MH |
Marshallöarna |
|
MS |
Montserrat |
|
MV |
Maldiverna |
|
NR |
Nauru |
|
NU |
Niue |
|
PA |
Panama |
|
PH |
Filippinerna |
|
SG |
Singapore |
|
TC |
Turks- och Caicosöarna |
|
VC |
Saint Vincent och Grenadinerna |
|
VG |
Brittiska Jungfruöarna |
|
VI |
Jungfruöarna (amerikanska) |
|
VU |
Vanuatu |
|
WS |
Samoa |
Tabell 12
Förteckning över internationella organisationer (17) för ECB:s geografiska uppdelning för kvartalsvisa betalningsbalansflöden och årliga uppgifter om utlandsställningen
1. Europeiska unionens institutioner
1.1 Viktiga institutioner och organ inom Europeiska unionen (exklusive ECB)
EIB (Europeiska investeringsbanken)
EC (Europeiska kommissionen)
EDF (Europeiska utvecklingsfonden)
EIF (Europeiska investeringsfonden)
1.2 Andra institutioner och organ inom Europeiska unionen som omfattas av den allmänna budgeten
Europaparlamentet
Europeiska unionens råd
Europeiska gemenskapernas domstol
Revisionsrätten
Ekonomiska och sociala kommittén
Regionkommittén
Andra institutioner och organ inom Europeiska unionen
2. Internationella organisationer
2.1 Internationella monetära organisationer
IMF (Internationella valutafonden)
BIS (Banken för internationell betalningsutjämning)
2.2 Internationella icke-monetära organisationer
2.2.1 Viktiga organisationer inom Förenta nationerna
WTO (Världshandelsorganisationen)
IBRD (Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken)
IDA (Internationella utvecklingsfonden)
2.2.2 Andra organisationer inom Förenta nationerna
UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur)
FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation)
WHO (Världshälsoorganisationen)
IFAD (Internationella jordbruksutvecklingsfonden)
IFC (Internationella finansieringsbolaget)
MIGA (Multilateral Investment Guarantee Agency)
UNICEF (FN:s barnfond)
UNHCR (FN:s flyktingkommissariat)
UNRWA (FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar)
IAEA (Internationella atomenergiorganet)
ILO (Internationella arbetsorganisationen)
ITU (Internationella teleunionen)
2.2.3 Andra viktiga internationella institutioner och organ (exklusive ECB)
OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)
IADB (Interamerikanska utvecklingsbanken)
AfDB (Afrikanska utvecklingsbanken)
AsDB (Asiatiska utvecklingsbanken)
EBRD (Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling)
IIC (Inter-American Investment Corporation)
NIB (Nordiska investeringsbanken)
IBEC (Internationella banken för ekonomiskt samarbete)
IIB (Internationella investeringsbanken)
CDB (karibiska utvecklingsbanken)
AMF (Arabiska monetära fonden)
BADEA (Arabiska banken för den ekonomiska utvecklingen i Afrika)
CASDB (Centralafrikanska staternas utvecklingsbank)
Afrikanska utvecklingsfonden
Asiatiska utvecklingsfonden
Fonds spécial unifié de développement
CABEI (Central American Bank for Economic Integration)
ADC (Andean Development Corporation)
2.2.4 Andra internationella organisationer
NATO (North Atlantic Treaty Organisation)
Europarådet
ICRC (Internationella rödakorskommittén)
ESA (Europeiska rymdorganisationen)
EPO (Europeiska patentverket)
EUROCONTROL (European Organisation for the Safety of Air Navigation)
EUTELSAT (European Telecommunications Satellite Organisation)
INTELSAT (International Telecommunications Satellite Organisation)
EBU/UER (European Broadcasting Union/Union européenne de radio-télévision)
EUMETSAT (European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites)
ESO (Europeiska sydobservatoriet)
ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts)
EMBL (European Molecular Biology Laboratory)
CERN (European Organisation for Nuclear Research)
IOM (International Organisation for Migration)
Tabell 13
Sammanfattning av krav och tidsfrister
|
Poster |
Första referensperiod |
Första överföring/tidsfrist |
Tillämpliga bestämmelser i den här rekommendationen (”REK”) och i riktlinje ECB/2004/15 (”RIK”) |
|
Geografisk uppdelning (med undantag för andra investeringsinstrument) |
|
|
RIK artikel 2.4; REK bilaga IV, avsnitt 2 |
|
Kvartalsvis betalningsbalans |
Q1 2003–Q1 2004 |
slutet av juni 2004 |
REK tabell 7 i bilaga III |
|
Årlig utlandsställning |
2002 och 2003 |
slutet av september 2004 |
REK tabell 8 i bilaga III |
|
Geografisk uppdelning efter andra investeringsinstrument |
|
|
RIK artikel 2.4; REK bilaga IV, avsnitt 2 |
|
Kvartalsvis betalningsbalans |
Q1 2004–Q2 2005 |
slutet av september 2005 |
REK tabell 7 i bilaga III |
|
Årlig utlandsställning |
2003 och 2004 |
slutet av september 2005 |
REK tabell 8 i bilaga III |
|
Kvartalsvis utlandsställning |
Q4 2003–Q3 2004 |
slutet av december 2004 |
RIK artikel 3.4 |
|
Portföljinvesteringar enligt principen ”värdepapper för värdepapper” |
|
|
|
|
Kvartalsvis utlandsställning |
ställningen för Q4 2007 |
slutet av mars 2008 |
RIK artikel 2.6 |
|
Årlig utlandsställning |
2007 |
slutet av september 2008 |
RIK artikel 2.6 |
|
Portföljinvesteringstillgångar (intra) uppdelade efter emittentsektor |
|
|
RIK artikel 2.3 |
|
Månadsvis betalningsbalans |
januari–april 2006 |
juni 2006 |
REK tabell 1 i bilaga III |
|
Kvartalsvis betalningsbalans |
Q1 2006 |
slutet av juni 2006 |
REK tabell 2 i bilaga III |
|
Kvartalsvis utlandsställning |
Q4 2005 och Q1 2006 |
slutet av juni 2006 |
REK tabellerna 4–5 i bilaga III |
|
Årlig utlandsställning |
2005 |
slutet av september 2006 |
REK tabellerna 4–5 i bilaga III |
|
Ytterligare uppdelning av utländska direkta investeringar efter värdet på aktiestockar |
|
|
REK avsnitt 1.3 i bilaga IV |
|
Årlig utlandsställning |
2004 och 2005 |
slutet av september 2006 |
REK tabell 5 i bilaga III och tabell 1 i bilaga IV |
|
Uppdelning på in- och utlåning |
|
|
|
|
Månadsvis betalningsbalans |
januari och februari 2004 |
april 2004 |
REK tabell 1 i bilaga III |
|
Kvartalsvis betalningsbalans |
Q1 2004 |
slutet av juni 2004 |
REK tabell 2 i bilaga III |
|
Kvartalsvis utlandsställning |
Q4 2003–Q3 2004 |
slutet av december 2004 |
REK tabell 4 i bilaga III |
|
Årlig utlandsställning |
2003 |
slutet av september 2004 |
REK tabell 5 i bilaga III |
|
Uppdelning efter valuta av räntebärande värdepapper (euro/icke-euro) |
|
|
RIK artikel 3.6 |
|
Transaktioner över sex månader |
juli–december 2004 |
slutet av juni 2005 |
REK tabell 6 i bilaga III |
|
Positioner i slutet av juni/slutet av december |
2004 |
slutet av juni 2005 |
REK tabell 6 i bilaga III |
|
Uppdelning efter valuta av räntebärande värdepapper (euro/USD/andra valutor) |
|
|
RIK artikel 3.6 |
|
Transaktioner över sex månader |
juli–december 2007 |
slutet av juni 2008 |
REK tabell 6 i bilaga III |
|
Positioner i slutet av juni/slutet av december |
2007 |
slutet av juni 2008 |
REK tabell 6 i bilaga III |
”extra”— avser transaktioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (när det gäller tillgångar i portföljinvesteringar och avkastningen från dessa avses emittens hemvist),
”intra”— avser transaktioner mellan olika medlemsstater i euroområdet,
”nationellt”— avser alla gränsöverskridande transaktioner utförda av personer med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).
(2) Uppdelning efter sektorer i) baserad på innehavare med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar i portföljinvesteringar utanför euroområdet, och ii) baserad på emittenter med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom euroområdet.
”extra” avser transaktioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (när det gäller tillgångar i portföljinvesteringar och avkastningen från dessa avses emittens hemvist),
”intra” avser transaktioner mellan olika medlemsstater i euroområdet,
”nationellt” avser alla gränsöverskridande transaktioner utförda av personer med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).
(4) Uppdelning efter sektorer i) baserad på innehavare med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar i portföljinvesteringar utanför euroområdet, och ii) baserad på emittenter med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom euroområdet.
”extra” avser positioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (när det gäller tillgångar i portföljinvesteringar avses emittens hemvist),
”intra” avser positioner mellan olika medlemsstater i euroområdet,
”nationellt” avser alla gränsöverskridande positioner utförda av personer med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).
(6) Uppdelning efter sektorer i) baserad på innehavare med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar i portföljinvesteringar utanför euroområdet, och ii) baserad på emittenter med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom euroområdet.
”extra” avser positioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (när det gäller tillgångar i portföljinvesteringar avses emittens hemvist),
”intra” avser positioner mellan olika medlemsstater i euroområdet,
”nationellt” avser alla gränsöverskridande positioner utförda av personer med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).
(8) Uppdelning efter sektorer i) baserad på innehavare med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar i portföljinvesteringar utanför euroområdet, och ii) baserad på emittenter med hemvist i euroområdet vad gäller tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom euroområdet.
”extra” avser transaktioner/positioner med motparter med hemvist utanför euroområdet (för portföljinvesteringar och för därmed sammanhängande avkastning avses emittentens hemvist),
”intra” avser transaktioner/positioner mellan olika medlemsstater i euroområdet,
”nationellt” avser alla gränsöverskridande transaktioner/positioner utförda av personer med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).
(10) Steg 3 avser den geografiska uppdelningen såsom den anges i tabell 9.
(11) Steg 3 avser den geografiska uppdelningen såsom den anges i tabell 9.
(12) Se sammanställningen i tabell 12. Det är inte nödvändigt att göra någon individuell uppdelning.
(13) Det är inte nödvändigt att göra någon individuell uppdelning.
(14) Obligatorisk endast för den finansiella balansen i betalningsbalansen, för därmed sammanhängande avkastning och för utlandsställningen. Flöden i bytesbalansen (exklusive avkastning på kapital) gentemot offshore finanscentrum kan rapporteras antingen separat eller på ett sätt som inte kan urskiljas under restkategorin. Se sammanställningen i tabell 11. Det är inte nödvändigt att göra någon individuell uppdelning.
(15) Se sammanställningen i tabell 12. Det är inte nödvändigt att göra någon individuell uppdelning.
(16) Beräknat som restbelopp (från de belopp som avser det totala nationella bidraget till euroområdets betalningsbalans/utlandsställning undantas de beloppen avseende ovannämnda motparter).
(17) Bygger på Europeiska kommissionens (Eurostats) BoP-Vademecum.
BILAGA IV
BEGREPP OCH DEFINITIONER SOM SKALL ANVÄNDAS I STATISTIKEN ÖVER BETALNINGSBALANSEN OCH UTLANDSSTÄLLNINGEN SAMT I LIKVIDITETEN I UTLÄNDSK VALUTA
För att kunna sammanställa användbar aggregerad extern statistik för euroområdet har begrepp och definitioner utarbetats för statistik över betalningsbalansen (faktorinkomster, kapitaltransfereringar och finansiell balans), utlandsställningen och likviditeten i utländsk valuta. Dessa begrepp och definitioner är baserade på det så kallade genomförandepaketet (Implementation Package, juli 1996) och andra dokument som godkänts av ECB-rådet. Gängse internationella standarder, t.ex. Internationella valutafondens (IMF) femte utgåva av betalningsmanualen (BPM5) samt IMF:s/BIS (Banken för internationell betalningsutjämning) modell för International Reserves and Foreign Currency Liquidity, har använts som referenser vid formuleringen av dessa begrepp och definitioner. De viktigaste harmoniseringsförslagen anges nedan i överensstämmelse med ECB:s metodkommentarer till ”Balance of payments and international investment position of the euro area (including reserves)” som publicerats på bankens webbplats (http://www.ecb.int). Ytterligare anvisningar finns i kapitel 2 och 3 i ECB:s publikation European Union balance of payments/international investment position statistical methods (nedan kallad ”betalningsbalansboken”) som revideras årligen och finns tillgänglig elektroniskt på bankens webbplats samt även i bokform.
1. Begrepp och definitioner
1.1 Avkastning på kapital (se även betalningsbalansboken avsnitt 3.4)
Avkastning på kapital omfattar avkastning som en person med hemvist i euroområdet haft från en finansiell tillgång utanför euroområdet (inflöde) och, på motsvarande sätt, den avkastning som en person med hemvist utanför euroområdet haft från en finansiell tillgång i euroområdet (utflöde). Om det är möjligt att särskilja värdestegringar och värdeförluster på (finansiella) tillgångar skall dessa inte klassas som avkastning på kapital utan som förändringar i investeringens värde på grund av marknadsprisförändringar.
Avkastning på kapital omfattar inkomster från direkta investeringar, portföljinvesteringar och övriga investeringar samt Eurosystemets valutareserver. Nettoflöden relaterade till räntederivat skall dock redovisas under rubriken ”finansiella derivat” i den finansiella balansen. Återinvesterade vinstmedel skall redovisas under rubriken ”avkastning på direkta investeringar”. Dessa definieras som direktinvesterarens andel av direktinvesteringsföretagets totala konsoliderade vinst under referensperioden (efter skatt, finansiella kostnader och avskrivningar) minus aktieutdelningar som utbetalas under referensperioden, även om dessa aktieutdelningar härrör från vinst som intjänats under tidigare perioder.
Kraven på månads- och kvartalsstatistiken över betalningsbalansen är nästan identiska med IMF:s standardkomponenter enligt BPM5. Den största skillnaden är att ECB inte kräver att avkastning från direkta investeringar i aktier delas upp i utdelad och icke utdelad vinst.
Ränteintäkter bokförs på upplupen basis (inte nödvändigt för månadsstatistiken). Utdelningar registreras den dag de förfaller till betalning. Återinvesterade vinstmedel skall registreras under den period då de intjänas.
1.2 Kapitaltransfereringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.6)
Posten kapitaltransfereringar omfattar kapitaltransfereringar och förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar. Löpande transfereringar skall redovisas i bytesbalansen. Kapitaltransfereringar består av i) överföring av äganderätten till anläggningstillgångar, ii) överföring av tillgångar som är beroende av, eller villkorade till, förvärv eller avyttring av anläggningstillgångar och iii) fordringar som efterskänks av borgenär utan motprestation. Kapitaltransfereringar omfattar både transaktioner med och utan kontanter (t.ex. skulder som efterskänks). Man skiljer mellan löpande transfereringar och kapitaltransfereringar beroende på mottagarlandets användning av transfereringen. Förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar utgörs huvudsakligen av immateriella tillgångar som patent, hyreskontrakt eller andra överlåtbara kontrakt. Endast köp/försäljning av en sådan tillgång, dock inte användandet av den, skall redovisas i denna post under kapitaltransfereringarna.
Medan IMF:s standardkomponenter för kapitaltransfereringar består av en sektorsvis fördelning på posterna ”offentlig sektor” och ”övriga sektorer” (med ytterligare uppdelning därefter), sammanställer ECB endast kapitaltransfereringar som en klumpsumma utan någon ytterligare fördelning.
1.3 Direkta investeringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.7)
Direkta investeringar är en kategori internationella investeringar där en enhet med hemvist i en ekonomi har för avsikt att göra en långsiktig investering i ett företag med hemvist i en annan ekonomi. Inom ramen för betalningsbalansen respektive utlandsställningen för euroområdet tillämpas, i enlighet med internationella standarder (IMF), kravet på ett ”tioprocentigt ägande” för att konstatera att ett direktinvesteringsförhållande, dvs. ett långsiktigt engagemang, föreligger. Följaktligen kan det finnas ett direktinvesteringsförhållande mellan flera närstående företag, oavsett om kopplingarna omfattar en enda kedja eller flera kedjor. Det kan utvidgas till direktinvesteringsföretags dotterbolag, dotterdotterbolag och intressebolag. När ett direktinvesteringsförhållande väl etablerats kommer alla framtida finansiella flöden/innehav mellan/gentemot närstående enheter att redovisas som direktinvesteringstransaktioner/positioner (1).
I enlighet med IMF:s standarder och Eurostats/OECD:s riktlinjer redovisas direktinvesteringsförhållanden i euroområdet enligt ”riktningsprincipen”, vilket innebär att de finansiella transaktionerna mellan direktinvesteraren med hemvist i euroområdet och direktinvesteringsföretaget med hemvist utanför euroområdet klassas som ”direkta investeringar i utlandet”. Enligt samma princip skall finansiella transaktioner mellan direktinvesteringsföretag med hemvist i euroområdet och direktinvesterare med hemvist utanför euroområdet rapporteras under euroområdets betalningsbalanspost ”direkta investeringar i den rapporterande ekonomin”.
Direkta investeringar består av eget kapital, återinvesterade vinstmedel och ”övrigt direktinvesteringskapital” som omfattar diverse företagsinterna låneoperationer. Eget kapital omfattar såväl filialers aktiekapital som alla aktier i dotterbolag och intressebolag. Återinvesterade vinstmedel rapporteras under rubriken ”avkastning på kapital” och består av motposten till direktinvesterarens andel i dotterbolags eller intressebolags vinst som ej delats ut samt av vinst i filialer som inte överförs till direktinvesteraren. Övrigt direktinvesteringskapital omfattar alla finansiella transaktioner mellan närstående företag (in- och utlåning av kapital) – inklusive skuldförbindelser och leverantörskrediter (t.ex. handelskrediter) – mellan direktinvesterare och dotterbolag, filialer och intressebolag.
Det tillvägagångssätt som normalt internationellt rekommenderas när det gäller att värdera direkta investeringar är att använda marknadspriser. Detta tillämpas på värderingen av aktiestockar när det gäller börsnoterade direktinvesteringsföretag. Vad det gäller icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag värderas aktierna däremot med utgångspunkt i det bokförda värdet med hjälp av en gemensam definition som består av följande bokföringsposter:
|
(i) |
inbetalt kapital (exklusive egna aktier och inklusive överkursfonder) |
|
(ii) |
alla typer av reserver (inklusive investeringsbidrag om dessa enligt bokföringsreglerna betraktas som en del av ett företags reserver), samt |
|
(iii) |
ej utdelad vinst efter avdrag för förluster (inklusive årets resultat). |
Som memorandumpost behövs även det bokförda värdet av aktiestockar i börsnoterade direktinvesteringsföretag, och detta skall tas fram med hjälp av samma gemensamma definition.
Arbetet i den för ECB och Europeiska kommissionen (Eurostat) gemensamma arbetsgruppen för utländska direkta investeringar (Task Force on Foreign Direct Investment) ledde till vissa rekommendationer i syfte att harmonisera metoder och praxis i medlemsstaterna. I tabell 1 sammanfattas de viktigaste rekommendationerna.
1.4 Portföljinvesteringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.8)
Posten portföljinvesteringar i euroområdet innefattar i) aktier och ii) räntebärande värdepapper i form av obligationer och penningmarknadsinstrument, såvida de inte kategoriseras antingen som direkta investeringar eller som valutareserv. Finansiella derivat samt repoavtal och värdepapperslån ingår inte i portföljinvesteringarna.
Posten ”aktier” omfattar alla instrument som utgör fordringar på restvärdet i registrerade aktiebolag sedan alla fordringsägare har betalats. Aktier, andelar, preferensaktier eller -andelar, andelsbevis eller liknande handlingar medför äganderätt i eget kapital. Även transaktioner och innehav av andelar i värdepappersfonder, t.ex. aktie- eller räntefonder, ingår.
Obligationer är värdepapper som ställs ut med en initial löptid på mer än ett år och som vanligtvis ger innehavaren i) en ovillkorlig rätt till en fast monetär avkastning eller en i kontrakt fastställd variabel monetär avkastning (utbetalningen av ränta är oberoende av gäldenärens ekonomiska resultat) och ii) en ovillkorlig rätt till en fast summa som återbetalning av skuldbeloppet vid ett eller flera bestämda datum.
Till skillnad från obligationer är penningmarknadsinstrument värdepapper som ställs ut med en initial löptid på högst ett år. De ger i allmänhet innehavaren en ovillkorlig rätt till ett visst angivet belopp på ett bestämt datum. Dessa instrument handlas vanligtvis, till underkurs, på organiserade marknader. Kursen beror på räntesatsen och den tid som återstår till förfallodagen.
Rapporten från ”Task Force on Portfolio Investment Collection Systems” följdes av nationella studier angående möjligheten att inom hela euroområdet samla in uppgifter värdepapper för värdepapper. Dessa studier genomfördes av de femton medlemsstaterna i Europeiska unionen och ledde till en överenskommelse om att åtminstone samla in kvartalsvisa uppgifter om portföljinvesteringsstockar enligt principen värdepapper för värdepapper. I denna överenskommelse fastställdes fyra godkända modeller för att sammanställa statistik över portföljinvesteringar, och dessa framgår av tabellen i bilaga VII.
För den sektorsvisa uppdelningen av euroområdets nettoskulder i portföljinvesteringar skall kraven avseende uppgifter om utlandsställningen vara desamma som för betalningsbalansflödena.
Registrering av portföljinvesteringstransaktioner i euroområdets betalningsbalans sker när en borgenär eller gäldenär med hemvist i euroområdet bokför en fordran eller en skuld. Transaktioner registreras till det nettopris som erhålls eller erläggs, efter avdrag för provisioner och kostnader. För värdepapper med kupong innebär detta att upplupen ränta sedan den senaste räntebetalningen inkluderas, och för värdepapper som emitterats under pari innebär det att upplupen ränta sedan emissionen inkluderas. Upplupen ränta skall redovisas i den kvartalsvisa finansiella balansen i betalningsbalansen och utlandsställningen. I den månadsvisa betalningsbalansen uppmuntras samma tillvägagångssätt. Dessa poster i den kvartalsvisa (och månadsvisa) finansiella balansen skall redovisas på respektive avkastningspost.
1.5 Finansiella derivat (se även betalningsbalansboken avdelning 3.9)
Finansiella derivat är finansiella instrument knutna till ett visst finansiellt instrument, ett visst index eller en viss vara, och som gör det möjligt att handla med specifika finansiella risker på finansiella marknader. Transaktioner i finansiella derivat behandlas som separata transaktioner och inte som integrerade delar av det värde på de underliggande transaktioner som de kan vara knutna till.
Transaktioner och positioner i optioner, terminer, svappar, valutaterminskontrakt, kreditderivat och underliggande derivat redovisas i betalningsbalansen, utlandsställningen och likviditeten i utländsk valuta. Av praktiska skäl särredovisas underliggande derivat inte från de underliggande instrument som de kan vara knutna till.
Nettoflöden relaterade till räntederivat skall, i enlighet med nyligen ingångna internationella överenskommelser, redovisas som ”finansiella derivat”, inte som ”avkastning på kapital”. Klassificeringen av specifika kreditderivatinstrument bör bestämmas för sig i varje enskilt fall.
Initiala säkerheter (Initial margin payments) betraktas som förändringar i inlåning och bör, om de kan identifieras, redovisas under ”övriga investeringar”. Behandlingen av marginalsäkerheter (variation margin payments) beror på deras karaktär: optionsliknande marginalsäkerheter betraktas i princip som förändringar i inlåning och bör, om de kan identifieras, redovisas under ”övriga investeringar”. Terminsliknande marginalsäkerheter betraktas i princip som derivattransaktioner och bör redovisas under ”finansiella derivat”.
När det gäller optioner skall premierna (dvs. optionernas köp-/säljkurs och tillhörande courtage) i sin helhet redovisas.
Värderingen av finansiella derivat bör göras enligt marknadsvärdesprincipen (marked-to-market).
Registrering av transaktioner i finansiella derivat sker när en borgenär eller gäldenär med hemvist i euroområdet bokför en fordran eller en skuld. Till följd av de praktiska problem som är förknippade med att hålla isär tillgångs- och skuldflödena när det gäller vissa derivat, redovisas samtliga transaktioner i finansiella derivat i betalningsbalansen för euroområdet på nettobasis. Tillgångs- och skuldpositioner i finansiella derivat i statistiken över utlandsställningen redovisas på bruttobasis, med undantag för de finansiella derivat som hör till valutareserven, vilka redovisas netto.
1.6 Övriga investeringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.10)
Med övriga investeringar avses en restkategori som inkluderar alla finansiella transaktioner som inte omfattas av kategorierna för direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat eller valutareserven.
Övriga investeringar omfattar handelskrediter, lån, sedlar, mynt och inlåning samt övriga tillgångar/skulder. Här ingår även motposter till upplupna inkomster från instrument som klassats som övriga investeringar.
Handelskrediter består av fordringar eller skulder som härrör från direkt kreditgivning av leverantörer respektive köpare med hemvist i euroområdet för transaktioner i varor och tjänster samt förskottsbetalningar för sådana transaktioner.
Lån/sedlar, mynt och inlåning omfattar transaktioner/innehav i följande finansiella instrument: lån – d.v.s. finansiella tillgångar som skapas genom direkt kreditgivning av en borgenär (långivare) till en gäldenär (låntagare) genom en överenskommelse där långivaren inte erhåller någon säkerhet alls eller erhåller ett icke överlåtbart dokument eller instrument –, repo-liknande transaktioner, sedlar, mynt och inlåning. Detta omfattar bl.a. lån för att finansiera handel, andra lån och förskott (inklusive inteckningslån) och finansiell leasing. Skillnaden mellan ”lån” och ”sedlar, mynt och inlåning” bygger på karaktären av låntagare. Detta innebär att (på tillgångssidan) de pengar som beviljas av innehavarsektorn inom euroområdet till banker utanför euroområdet skall klassificeras som ”inlåning”, och de pengar som beviljas av innehavarsektorn inom euroområdet till icke-banker utanför euroområdet (dvs. andra institutionella enheter än banker) skall klassificeras som ”lån”. På skuldsidan skall monetära tillgångar som lånas av icke-banker i euroområdet (dvs. icke monetära finansinstitut) alltid klassificeras som ”lån”. Detta kriterium innebär slutligen att alla transaktioner där monetära finansinstitut i euroomårdet och utländska banker är inblandade skall klassificeras som ”inlåning”.
Alla repo-liknande transaktioner, dvs. återköpsavtal, sälj- och återköpsavtal och värdepapperslån (där kontanta medel överförs som säkerhet) skall i euroområdets betalningsbalans/utlandsställning behandlas som lån mot säkerhet, inte som vanliga köp/försäljningar av värdepapper, och skall redovisas under rubriken ”övriga investeringar” i den sektor i euroområdet där transaktionen skett. Denna behandling, som står i överensstämmelse med den redovisningspraxis som tillämpas av banker och andra finansinstitut, skall på ett bättre sätt spegla den ekonomiska verkligheten bakom dessa finansiella instrument.
Övriga tillgångar/skulder omfattar alla andra poster än handelskrediter, lån/sedlar, mynt och inlåning.
Euroområdets sektor ”Eurosystemet” under ”övriga investeringar” inkluderar Eurosystemets nettopositioner i förhållande till de nationella centralbankerna i ej deltagande medlemsstater inom ramen för transaktioner i TARGET-systemet. Dessa eurodenominerade saldon/konton inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS) påminner om flödena på de monetära finansinstitutens nostro-/lorokonton och skall därför rapporteras netto till ECB under skulder.
Principerna om övergång av äganderätten, likviddag och betalningstillfälle är alla i överensstämmelse med IMF:s standarder.
Jämfört med standardkomponenterna i BPM5 skiljer sig presentationen av uppdelningen (uppdelningen sker nämligen i första hand efter sektorer). Denna sektorsfördelning är emellertid förenlig med uppdelningen av BPM5, som i första hand sker efter instrument. För uppgifterna i den månatliga betalningsbalansstatistiken krävs det att skillnad görs mellan kortfristiga och långfristiga flöden för sektorn monetära finansinstitut. På samma sätt som i presentationen av BPM5 görs det skillnad mellan sedlar, mynt och inlåning samt lån och andra investeringar.
1.7 Valutareserver (se även betalningsbalansboken avdelning 3.11)
Euroområdets valutareserver består av Eurosystemets valutareserver, dvs. ECB:s och de nationella centralbankernas valutareserver.
Valutareserver skall i) kontrolleras av den behöriga monetära myndigheten inom Eurosystemet eller en nationell centralbank, och ii) bestå av i hög grad likvida, omsättningsbara och kreditvärdiga fordringar som Eurosystemet har på personer med hemvist utanför euroområdet och som inte är denominerade i euro, guld, reservpositioner i IMF eller särskilda dragningsrätter (SDR).
Denna definition undantar uttryckligen fordringar i utländsk valuta på personer med hemvist i euroområdet och fordringar i euro på personer med hemvist utanför euroområdet från att betraktas som valutareserver, såväl nationellt som på euroområdesnivå. På samma sätt skall statens och/eller statskassans positioner i utländsk valuta, i enlighet med institutionella överenskommelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskaperna, inte inkluderas i definitionen av euroområdets valutareserv.
ECB:s valutareserver är sådana tillgångar som ECB innehar (poolade reserver) i enlighet med stadgans artikel 30 och skall därför anses stå under ECB:s direkta kontroll. Så länge inga ytterligare överföringar sker, står de valutareserver som innehas av de nationella centralbankerna under deras direkta kontroll och skall därför betraktas som respektive nationella centralbanks valutareserv.
Översikten över Eurosystemets internationella valutatransaktioner visar en sammanlagd siffra över de månadsvisa transaktionerna. Ytterligare information om Eurosystemets transaktioner i guld, valutor, innehav av SDR och reservpositioner i IMF finns tillgängliga kvartalsvis i enlighet med standardkomponenterna i BPM5. I enlighet med IMF:s nyligen uttalade rekommendation presenteras en separat kategori för finansiella derivat.
Eurosystemets reservtillgångar sammanställs brutto och utan avdrag för valutarelaterade skulder (med undantag för valutareserver som ingår under delposten ”finansiella derivat” som sammanställs netto).
Värderingen sker till marknadspris där i) transaktioner värderas till den marknadskurs som gäller vid tidpunkten för transaktionen och ii) innehav värderas till de slutliga mittkurser som gäller vid respektive periods utgång. Omräkningen till euro av transaktioner och innehav av tillgångar denominerade i annan valuta än euro skall ske med hjälp av de valutakurser som gäller vid tidpunkten för transaktionen samt de slutliga mittkurser som gäller vid respektive periods utgång.
Avkastning på valutareserven, inklusive ränteintäkter från reservinnehav av räntebärande värdepapper, redovisas på upplupen basis minst kvartalsvis utan åtskillnad under posten avkastning på övriga investeringar.
Uppfattningen att tillgängliga reserver kan vara en mer betydelsefull indikator på ett lands förmåga att uppfylla sina åtaganden i utländsk valuta än den typ av bruttoreserver som presenteras i redogörelserna för betalningsbalansen och utlandsställningen har blivit allt vanligare och införlivats i IMF:s särskilda standard för utgivning av statistik (Special Data Dissemination Standard). För att beräkna de tillgängliga reserverna måste uppgifter om bruttoreserver kompletteras med information om andra tillgångar i utländsk valuta och skulder relaterade till valutareserven. I enlighet därmed kompletteras de månatliga uppgifterna om Eurosystemets (brutto-) valutareserv med information om andra tillgångar i utländsk valuta och om förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoflöden ur bruttovalutareserven, klassificerade efter återstående löptid. Vidare krävs en valutauppdelning mellan bruttovalutareserver i SDR-valutor (totalt) och i andra valutor (totalt), med ett kvartals eftersläpning.
När det gäller enskilda poster, bör innehavet av monetärt guld vara oförändrat vid alla reversibla guldtransaktioner (guldsvappar, repor, lån och inlåning). Repotransaktioner i värdepapper i utländsk valuta leder till ökningar av den totala valutareserven hos den nationella centralbank som lånar upp kontanter, beroende på det faktum att de värdepapper som omfattas av repoavtalen fortfarande finns kvar i balansräkningen. Då det rör sig om omvända repor, registrerar inte den utlånande monetära myndigheten någon förändring i den totala valutareserven, om den icke hemmahörande motparten är en annan monetär myndighet eller ett finansiellt institut, eftersom fordringen på låntagaren då betraktas som en reservtillgång.
2. Metoder för att genomföra den geografiska fördelningen
För att sammanställa geografiskt uppdelad statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen har en stegvis metod tillämpats. Denna metod har omfattat tre steg för att möta de successivt ökande statistikkraven:
|
Steg 1: |
: |
Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: |
: |
summering av totala nationella nettotransaktioner/positioner. |
|
Steg 2: |
: |
Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: |
: |
separat summering av transaktioner/positioner med personer med hemvist utanför euroområdet för inflöden och utflöden eller nettotillgångar och nettoskulder (betalningsbalansen) / tillgångar och skulder (utlandsställningen). Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av transaktioner/positioner mellan personer med hemvist i och personer med hemvist utanför euroområdet, såsom framgår av bilaga III (tabellerna 1, 2, 4 och 5). |
|
Steg 3: |
: |
Sammanställningsmetod på euroområdesnivå och statistikkrav på nationell centralbanksnivå: |
: |
som steg 2, men med en geografisk uppdelning av transaktioner/positioner utanför euroområdet. Steg 3 är endast nödvändigt för den kvartalsvisa statistiken över betalningsbalansen och den årliga statistiken över utlandsställningen, såsom framgår av bilaga III (tabellerna 7 och 8). Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av transaktioner/positioner mellan den med hemvist inom euroområdet och den med hemvist i någon av de stater som framgår av förteckningen över länder/regioner i bilaga III (tabellerna 9–12). |
3. Klassificering efter institutionell sektor av aggregaten i euroområdet (se även betalningsbalansboken avdelning 3.1.6)
Den sektorsvisa uppdelningen av aggregaten för euroområdet omfattar monetära myndigheter, offentlig sektor, monetära finansinstitut (MFI) och övriga sektorer i euroområdet.
Monetära myndigheter
Euroområdets sektor ”monetära myndigheter” består av Eurosystemet.
Offentlig sektor
Den offentliga sektorn i statistiken över euroområdet motsvarar definitionen i SNA 93 och ENS 95 och omfattar följaktligen
|
— |
staten, |
|
— |
delstater/regioner, |
|
— |
kommuner, |
|
— |
socialförsäkringar. |
MFI exklusive monetära myndigheter
Sektorn ”MFI exklusive monetära myndigheter” sammanfaller med MFI-sektorn för penning- och bankstatistik (exklusive monetära myndigheter). Den omfattar
|
(i) |
kreditinstitut enligt definitionen i gemenskapsrätten, dvs. verksamheter som tar emot inlåning eller andra återbetalbara medel från allmänheten (inklusive medel som härrör från försäljning av bankers egna skuldförbindelser till allmänheten) samt beviljar krediter för egen räkning, och |
|
(ii) |
alla andra inhemska finansinstitut som tar emot inlåning eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI samt beviljar krediter eller investerar i värdepapper för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse). |
Övriga sektorer
Kategorin ”övriga sektorer” i statistiken över euroområdet omfattar ett flertal olika enheter, varav de viktigaste är
|
(i) |
finansinstitut som inte omfattas av definitionen av MFI, såsom värdepappersfonder som inte bedöms vara penningmarknadsfonder, institut för fastighetsinvestering, värdepappersbolag, hypotekskreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsfonder och finansiella serviceföretag samt |
|
(ii) |
icke-finansiella enheter, såsom offentliga och privata icke-finansiella företag, hushållens ideella föreningar samt hushåll. |
Icke-MFI
Kategorin ”icke-MFI-sektorer” i statistiken över euroområdet omfattar sektorerna i) offentliga sektorn och ii) ”övriga sektorer”.
TABELL 1
Rekommendationer avseende transaktioner för utländska direkta investeringar, inklusive avkastning från dessa, och positioner (2)
|
Prioritet |
Åtgärd |
|
Kortfristig |
|
|
Hög |
Alla indirekta utländska direktinvesteringsförhållanden (3) skall begreppsmässigt behandlas i enlighet med den tolkning av internationella statistikstandarder som framgår av kapitel 1 i rapporten från arbetsgruppen för utländska direkta investeringar |
|
Alla (indirekta) transaktioner/positioner avseende utländska direkta investeringar skall geografiskt tillordnas det direkta dotter- eller moderbolaget (3) (4) |
|
|
Alla medlemsstater skall börja sammanställa de aktiestockar och återinvesterade medel inom ramen för utländska direkta investeringar på grundval av resultaten från undersökningarna av de utländska direkta investeringarna (som skall sammanställas åtminstone en gång per år) (5) (6) |
|
|
Aktiestockar inom ramen för utländska direkta investeringar skall samlas in separat för börsnoterade (både det bokförda värdet och marknadsvärdet) och för icke-börsnoterade företag |
|
|
Låg |
Bidrag för att täcka förluster i direktinvesteringsföretag skall bokföras i den finansiella balansen |
|
Medelfristig |
|
|
Hög |
För bokföring av återinvesterade medel skall alla medlemsstater använda sig av det s.k. Current Operating Performance Concept (7) |
|
Andra kapitalkomponenter skall klassificeras enligt rekommendationerna i rapporten från arbetsgruppen om utländska direkta investeringar |
|
|
Medelfristig |
|
|
Medelhög |
Aktieutdelning på grund av extraordinär kapitalvinst skall redovisas i den finansiella balansen (och således inte ingå i beräkningen av återinvesterade vinstmedel) |
|
Långfristig |
|
|
Hög |
Indirekta utländska direktinvesteringsförhållanden skall (åtminstone) omfatta antingen i) indirekta äganderättssamband som överstiger 50 procent eller ii) direkta och indirekta äganderättssamband som överstiger 10 procent, beräknade som resultatet av sådana äganderättssamband som följer av en rad senare äganderättssamband. |
(1) Undantagna från denna regel är transaktioner/positioner i finansiella derivat mellan moder-/dotterbolag som enligt överens-kommelse på euronivå skall redo-visas under rubriken ”finansiella derivat” och inte under rubriken ”direkta investeringar/övrigt direkt-investerings-kapital”.
(2) Såsom de visas i slutet av år 2003.
(3) Den här rekommendationen syftar inte på behovet att täcka indirekta förhållanden, utan snarare till de metoder som skall tillämpas. Se även den långfristiga åtgärden som rör hur indirekta utländska direktinvesteringsförhållanden täcks i praktiken.
(4) Denna rekommendation är endast tillämplig på återinvesterade vinstmedel (flöden) och aktiestockar inom ramen för utländska direkta investeringar. För att bättre förstå vilken snedvridning som varje annat kriterium skulle förorsaka, se kapitel 2 i rapporten från arbetsgruppen om utländska direkta investeringar.
(5) Undantag är den första värderingen av utlandsställningen (som skall tillhandahållas i T + 9) och investeringar i fast egendom. Följande metoder är inte godtagbara och skall överges: i) att överlämna åt uppgiftslämnarna att välja utvärderingskriterium (marknadsvärden eller bokförda värden), och ii) att använda en metod för ständig lagerinvestering/ackumulation av betalningsbalansflöden för att sammanställa stockar.En medlemsstat har tidigare uppgett att man skulle ha svårigheter att inom denna ram sammanställa en undersökning om utländska direkta investeringar, eftersom man prioriterat implementeringen av systemen för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar.
(6) Under en övergångsperiod som skall fastställas bilateralt kommer bästa möjliga uppskattningar för de nya kraven att godtas inom överenskomna frister.
(7) Medlemsstaterna kan, när de gör åtskillnad mellan ordinära och extraordinära vinster och förluster, koncentrera sig på ett reducerat antal företag (de största företagen och/eller holdingföretagen).
BILAGA V
ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER TILL EUROPEISKA CENTRALBANKEN
För elektronisk överföring av de statistiska uppgifter som Europeiska centralbanken (ECB) behöver skall de nationella centralbankerna använda den rapporteringsväg som Europeiska centralbankssystemet (ECBS) erbjuder och som bygger på telekommunikationsnätet ESCB-Net. All överföring av data inom ECBS skall ske enligt en begreppsmässigt enhetlig datamodell. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter är ”Gesmes/TS”. Detta krav hindrar inte att andra medel efter överenskommelse kan användas som en reservlösning för överföring av de statistiska uppgifterna till ECB.
För att dataöverföringen skall fungera smidigt skall de nationella centralbankerna beakta följande rekommendationer.
|
— |
Fullständighet: De nationella centralbankerna skall rapportera alla begärda seriekoder. Att inte rapportera några koder eller rapportera koder som inte finns i kodförteckningen betraktas som ofullständig rapportering. Om en uppgift saknas, skall den utelämnade uppgiften markeras med hjälp av motsvarande statusflagga. När endast en delmängd seriekoder revideras, skall valideringsreglerna ändå tillämpas på betalningsbalansen som helhet. |
|
— |
Teckenkonvention: De nationella centralbankernas överföring av uppgifter till ECB och Europeiska kommissionen (Eurostat) följer en enhetlig teckenkonvention för samtliga uppgifter som skall rapporteras. Enligt denna teckenkonvention skall inflöden och utflöden för bytesbalans och kapitaltransfereringar m.m. rapporteras med plustecken, medan nettobalanser skall beräknas och rapporteras som inflöden minus utflöden. I den finansiella balansen skall minskningar i nettotillgångar/ökningar i nettoskulder rapporteras med ett plustecken, medan ökningar i nettotillgångar/minskningar i nettoskulder skall rapporteras med ett minustecken. Nettobalanser skall beräknas och rapporteras som nettoförändringar i tillgångar plus nettoförändringar i skulder. Vid överföring av uppgifter om utlandsställningen skall nettopositionen beräknas och rapporteras som tillgångsposition minus skuldposition. |
|
— |
Bokföringsmässiga identiteter: Valideringsreglerna, som har skickats ut och kan rekvireras på begäran, måste införas av de nationella centralbankerna innan uppgifterna överförs till ECB. |
När revideringar sker kan de nationella centralbankerna skicka in en aktualiserad uppsättning data till ECB. Revideringar skall överföras enligt följande:
|
— |
Revideringar av månadsvisa uppgifter om betalningsbalansen skall göras tillgängliga med överföringen av i) uppgifter för påföljande månad, ii) motsvarande kvartalsvisa uppgifter iii) motsvarande reviderade kvartalsvisa uppgifter. |
|
— |
Revideringar av kvartalsvisa uppgifter om betalningsbalansen skall göras tillgängliga med överföringen av uppgifterna för påföljande kvartal. |
|
— |
Revideringar av kvartalsvisa uppgifter om utlandsställningen skall göras tillgängliga med överföringen av uppgifterna för påföljande kvartal. |
|
— |
Revideringar av årliga uppgifter om utlandsställningen skall göras tillgängliga med överföringen av uppgifterna för påföljande år. |
De nationella centralbankerna skall göra alla revideringar av månads- och kvartalsvisa uppgifter om betalningsbalansen avseende hela år tillgängliga för ECB i slutet av mars och i slutet av september, de kvartalsvisa uppgifterna skall göras tillgängliga tillsammans med överföringen av de årliga uppgifterna om utlandsställningen.
De nationella centralbankerna skall göra revideringar av uppgifterna om den kvartalsvisa utlandsställningen som avser hela år tillgängliga för ECB tillsammans med överföringen av de årliga uppgifterna om utlandsställningen.
Uppgifterna om likviditeten i utländsk valuta kan vid behov revideras fortgående. Det bör emellertid säkerställas att positionerna i slutet av en viss period och de relevanta posterna i fråga om de bidrag som insänts för den (kvartalsvisa och årsvisa) utlandsställningen i euroområdet stämmer överens.
BILAGA VI
UPPFÖLJNING AV METODERNA FÖR STATISTIKSAMMANSTÄLLNINGAR
Europeiska centralbanken (ECB) följer upp de metoder för uppgiftssammanställning som används vid rapporteringen av betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen samt de begrepp och definitioner som regelbundet tillämpas av de deltagande medlemsstaterna. Uppföljningen kommer att ske i samband med att publikationen European Union balance of payments/international investment position statistical methods (nedan kallad ”betalningsbalansboken”) uppdateras. Förutom själva granskningen är målet med betalningsbalansboken att informera de personer som ansvarar för sammanställningen av betalningsbalansen för euroområdet om utvecklingen i andra medlemsstater i euroområdet.
Betalningsbalansboken innehåller information om hur statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen för alla medlemsstater skall ställas upp. Där finns detaljerade beskrivningar av metoderna för uppgiftssammanställning och av de begrepp och definitioner som används. Där finns även information om avvikelser från de överenskomna definitionerna för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen i medlemsstaterna.
Betalningsbalansboken uppdateras årligen i nära samarbete med medlemsstaterna.
BILAGA VII
DATAINSAMLING INOM OMRÅDET PORTFÖLJINVESTERINGAR
Med tanke på de svårigheter som finns när det gäller att sammanställa statistik över portföljinvesteringar har det ansetts nödvändigt att definiera gemensamma tillvägagångssätt för insamling av denna information i euroområdet.
Såsom framgår av punkt 1.4 i bilaga IV har nationella studier genomförts angående möjligheten att inom hela euroområdet samla in uppgifter värdepapper för värdepapper. Följande överenskommelse blev resultatet av studierna: senast i slutet av mars 2008 skall medlemsstaterna i euroområdet åtminstone samla in kvartalsvisa uppgifter om portföljinvesteringsstockar avseende tillgångar och skulder enligt principen värdepapper för värdepapper. Fram till detta datum kommer vissa medlemsstater endast att kunna tillhandahålla bästa möjliga skattningar för vissa specifika uppdelningar av portföljinvesteringarna, detta gäller särskilt emittentsektor och emissionsvaluta/emissionsland.
Tillgång till en fungerande central värdepappersdatabas (Centralised Securities Database, CSDB) är en grundläggande förutsättning för att de nya insamlingssystemen skall kunna fungera. Om det s.k. Project Closure Document (slutdokumentet för projektet) för fas 1 i CSDB-projektet inte överlämnas till ECB-rådet via ECBS statistikkommitté före utgången av mars 2005, kommer denna tidsfrist att skjutas fram med en lika lång tidsperiod som överlämnandet försenas.
Den eftersträvade täckningen definieras enligt följande: stocksiffror för värdepapper som rapporteras till den som ansvarar för den nationella sammanställningen på aggregerad basis, dvs. utan att standardkoder (ISIN eller liknande) används, bör ej överstiga 15 procent av de totala portföljinvesteringsstockarna i tillgångar eller skulder. Denna gräns skall vara vägledande för bedömningen av vilken täckning medlemsstaternas system har. För att möjliggöra sammanställningen av statistik från uppgifter som samlats in värdepapper för värdepapper bör den centraliserade värdepappersdatabasen erbjuda tillräcklig täckning globalt sett av portföljinvesteringar.
Tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom utlandsställningen skall sammanställas uteslutande med hjälp av stockuppgifter.
Från och med mars 2008 skall euroområdets insamlingssystem för uppgifter om portföljinvesteringar, vilka skall börja med uppgifter som avser transaktionerna i januari 2008 och positionerna per utgången av 2007, överensstämma med en av de modeller som återfinns i nedanstående tabell:
Godkända modeller för uppgiftsinsamling om portföljinvesteringar
|
— |
Månadsvisa stockar [s-b-s] + månadsvisa flöden [s-b-s] |
|
— |
Kvartalsvisa stockar [s-b-s] + månadsvisa flöden [s-b-s] |
|
— |
Månadsvisa stockar [s-b-s] + härledda månadsvisa flöden [s-b-s] |
|
— |
Kvartalsvisa stockar [s-b-s] + månadsvisa flöden [aggregerade]. |
Förklaringar:
”s-b-s” = uppgiftsinsamling värdepapper för värdepapper (security by security)
”härledda flöden” = skillnaden mellan stockar (justerade för valutakursrörelser, prisrörelser och andra identifierade volymförändringar)