7.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 161/3

1.1

Den 20 oktober 2011 antog kommissionen de fyra ovannämnda förslagen som ska ersätta direktiv 2004/39/EG (6) och 2003/6/EG (7) och som syftar till att säkerställa finansmarknadernas effektivitet, integritet, återhämtningsförmåga och transparens. Framför allt genom förslaget till MiFID omarbetas direktiv 2004/39/EG i fråga om behörighet att utöva verksamhet i värdepappersföretag, reglerade marknader och dem som tillhandahåller datatjänster, deras styrelseformer och tillsynsbestämmelser i samband med detta, genomförande av investeringsverksamhet och tredjelandsföretag som tillhandahåller investeringstjänster via en filial. Genom förslaget till MiFIR förbättras direktiv 2004/39/EG ytterligare och nya regler införs för offentliggörande av handelsdata, transaktionsrapportering, obligatorisk derivathandel på organiserade handelsplatser, icke-diskriminerande tillträde till clearingsystem, intervention på produktmarknader, förvaltning av derivatpositioner och tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster utan användning av filial. Genom förslaget till MAR upphävs och ersätts direktiv 2003/6/EG. Enligt förslaget till MAD, som bygger på artikel 83.2 i fördraget, ska medlemsstaterna införa minimiregler för straffrättsliga påföljder för de allvarligaste formerna av marknadsmissbruk.

1.2

ECB stöder de föreslagna åtgärderna för att förbättra regleringen av marknaderna för finansiella instrument, som utgör ett viktigt steg för att stärka investerarskyddet och skapa ett sundare och säkrare finansiellt system i Europeiska unionen.

2.1

Det föreslagna ramverket kommer att leda till ökad rättssäkerhet genom att begränsa medlemsstaternas alternativ och handlingsutrymme samt minska riskerna för marknadssnedvridningar och regelarbitrage. Framför allt är det positivt med den ökande harmonisering som två direkt tillämpliga förordningar och ett direktiv om straffrättsliga påföljder medför, eftersom detta säkerställer lika villkor och jämförbara minimiregler för administrativa åtgärder, sanktioner och böter samt för straffrättsliga påföljder.

2.2

ECB uttrycker sitt fulla stöd för att det tas fram en enda regelbok för alla finansiella institutioner (8) eftersom detta bidrar till att den inre marknaden ska kunna fungera smidigt och främjar en bättre finansiell integration i Europa (9). Som har påpekats i tidigare yttranden (10) rekommenderar ECB också att det säkerställs att endast de övergripande principer som återspeglar de grundläggande politiska valen och de centrala frågorna behandlas i det ordinarie lagstiftningsförfarandet samt att tekniska föreskrifter bör antas som delegerade akter eller genomförandeakter i enlighet med artiklarna 290 och 291 i fördraget, allt efter omständigheterna, genom att de europeiska tillsynsmyndigheterna först utarbetar förslag till tekniska standarder för genomförande (11). Med tanke på den betydelse som delegerade akter och genomförandeakter har i och med att de utgör en viktig del av den enda europeiska regelboken, räknar ECB därför med att höras om dessa förslag till unionsakter på lämpligt sätt och i rätt tid (12).

2.3

ECB rekommenderar också att man säkerställer en sektorövergripande enhetlighet när det gäller EU-lagstiftningen om finansiella tjänster.

3.1

ECB välkomnar att det föreslagna ramverket stärker och anpassar befogenheterna för tillsynsorganen för värdepappersföretag och marknader med finansiella instrument samt utövandet av deras utredningsbefogenheter (13), med särskild tyngdpunkt på gränsöverskridande samarbete (14). För att marknaderna med finansiella instrument ska fungera korrekt är det av största vikt att de behöriga myndigheterna inom unionen upprättar ett nätverk av tillsynsorgan som står väl rustade och har de befogenheter som krävs för att avvärja oönskade trender, åtgärder eller hot på marknaderna. I det avseendet stöder ECB Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) starka position inom det föreslagna ramverket och framför allt vad gäller dess stödjande och samordnande roll samt utvecklingen av tekniska standarder. De nationella behöriga myndigheternas skyldighet att samarbeta och förse Esma med alla uppgifter som behövs kommer också att främja en enhetlig tillämpning av de föreslagna förordningarna samt lika villkor inom unionen. Som har påpekats i tidigare yttranden (15) föreslår ECB här ytterligare förbättringar när det gäller samarbetet och informationsutbytet inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn samt mellan tillsynsmyndigheterna och centralbankerna inom ECBS, inbegripet ECB, om denna information är av betydelse när de ska utföra sina respektive uppgifter (16).

3.2

Som framgår av förslaget till ramverk är det också nödvändigt att de behöriga myndigheterna samarbetar med andra myndigheter inom respektive medlemsstat (17). För att säkerställa att makrotillsynsperspektivet vägs in på lämpligt sätt rekommenderar ECB också att adekvata samarbetsförfaranden med makrotillsynsorganen inrättas och stärks inom de områden där hoten mot det finansiella systemet behöver bedömas (18). Detta skulle kunna innebära att det förekommer ett samarbete mellan de behöriga myndigheterna och de nationella makrotillsynsorganen (19) eller, i andra fall, att Esma samarbetar med Europeiska systemrisknämnden (ESRB) (20). I detta hänseende skulle det kunna vara lämpligt att föreskriva ett sådant samarbete vid översynen av förordning (EU) nr 1095/2010 (21).

3.3

Förslaget om att stärka systemet med administrativa påföljder genom att ange en fastställd miniminivå med administrativa åtgärder, påföljder och böter för de behöriga myndigheterna är ett lämpligt sätt att säkerställa gemensamma standarder för hela unionen och samtidigt överlåta åt de nationella lagstiftarna att avgöra om de behöriga myndigheterna ska tilldelas ytterligare sanktioneringsbefogenheter och framför allt om de ska få utdöma högre administrativa böter (22). För att säkerställa insyn och enhetlighet när det gäller de administrativa sanktioner som antagits inom unionen bör medlemsstaterna också meddela kommissionen och Esma om de tillämpliga nationella reglerna samt alla senare ändringar (23).

5.1

ECB stöder förslaget om att kraven på insyn före och efter handel ska utökas så att de inte enbart omfattar egetkapitalinstrument utan även obligationer, strukturerade produkter och derivat som tagits upp till handel eller som handlas på en reglerad marknad, en MTF- eller OTF-plattform samt derivat som är godtagbara för central clearing, eftersom detta skulle förbättra prisbildningen och vara till stöd vid utvärderingen av sådana instrument.

5.2

Genom förslaget till MiFID (24) och förslaget till MiFIR (25) införs bestämmelser som ska leda till bättre datakonsolidering för information som ger insyn. Enligt dessa bestämmelser ska leverantörer av konsoliderad handelsinformation samla in information från handelsplatser samt, när det gäller handelstransaktioner som utförs utanför handelsplatser, från värdepappersföretag via godkända publiceringsarrangemang. Enligt kommissionen skapar de föreslagna bestämmelserna villkor för framväxten av tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (26). Trots att dessa kommersiella lösningar kan komma att utvecklas anser ECB att korrekt insyn endast kan säkerställas på lämpligt sätt genom att det upprättas en enda tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation. I detta hänseende noterar ECB att kommissionen ska avlägga en rapport om hur den konsoliderade handelsinformationen fungerar i praktiken samt, om detta anses lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för inrättandet av en enda enhet som ska konsolidera informationen efter handel (27). ECB anser emellertid att de erfarenheter som har gjorts sedan införlivandet av direktiv 2004/39/EG har visat att marknaden har misslyckats när det gäller datakonsolideringen, vilket skulle göra det befogat med lagstiftningsförslag redan i det här skedet så att man kan ta itu med de här frågorna.

7.1

Enligt ovannämnda regelverk för offentliggörande och rapportering föreskrivs inget undantag för transaktioner där motparten är en centralbank inom ECBS (29).

7.2

ECB noterar i detta sammanhang att om det offentliggörs vilka transaktioner som utförs av centralbankerna som ett led i deras olika lagstadgade mål och uppgifter skulle detta visserligen inte leda till ökad insyn för marknaden, men att det allvarligt skulle äventyra effektiviteten i denna verksamhet, dvs. penningpolitiska transaktioner eller valutatransaktioner. Därigenom skulle det också äventyra centralbankernas utförande av dessa uppgifter, som bygger på aktualitet och konfidentialitet, om det offentliggörs information om sådana transaktioner, oavsett om detta görs i realtid eller med eftersläpning. Om insyn ges för vissa typer av transaktioner och volymen på dessa transaktioner vid vissa tidpunkter, skulle det också leda till att marknadsdeltagarna nästan omedelbart kunde identifiera vilka transaktioner som utförts av centralbanker inom ECBS, även om deras namn inte har offentliggjorts. Mot denna bakgrund skulle ECB starkt rekommendera att transaktioner som utförs av centralbanker inom ECBS undantas från insynskraven (30).

7.3

När det gäller rapporteringsskyldigheterna, som innebär att motparter för transaktioner där en medlem av ECBS är part ska rapportera samtliga relaterade uppgifter till de behöriga myndigheterna, kan dessa även strida mot ECB:s och de nationella centralbankernas sekretessföreskrifter och vara oförenliga med de immuniteter som beviljats ECB enligt fördraget, framför allt okränkbarheten för ECB:s arkiv och officiella meddelanden (31), särskilt eftersom rapporteringen till de behöriga myndigheterna även kan ske genom andra enheter som handelsplatser, godkända rapporteringssystem eller transaktionsregister. Av dessa skäl bör transaktioner där motparten är en centralbank inom ECBS undantas även från rapporteringsskyldigheterna (32).

9.1

Eurosystemet har redan noterat (35) att åtgärder snarast möjligt bör vidtas för att inom unionen verkställa G20-gruppens beslut från september 2009 om att ”alla standardiserade OTC-derivatkontrakt senast vid utgången av 2012 ska handlas på en börs eller en elektronisk handelsplattform när så är lämpligt och vara clearade av en central motpart”. På så sätt ska man ge bättre insyn i marknaderna för OTC-derivat, minska systemriskerna och skydda mot marknadsmissbruk.

9.2

I detta sammanhang ställer sig ECB bakom de bestämmelser (36) som stöder kravet om att handel med godtagbara OTC-derivat ska ske på reglerade marknader, MTF-plattformar och OTF-plattformar och ger Esma i uppdrag att identifiera det exakta tillämpningsområdet för denna handelsskyldighet med beaktande av likviditeten (37). ECB noterar emellertid att en sådan strategi kan behöva kompletteras för att ta hänsyn till rekommendationen från rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB) om att ”myndigheterna bör utarbeta incitament och i tillämpliga fall regelverk för att öka användningen av standardiserade produkter och standardiserade processer” (38). Mot denna bakgrund anser ECB att regelbunden övervakning av handeln med icke-standardiserade kontrakt utanför en reglerad marknad, MTF-plattform eller OTF-plattform bör utföras på unionsnivå.

10.1

Algoritmhandel, inklusive högfrekvenshandel, kan medföra risker i fråga om de finansiella marknadernas likviditet och effektivitet, särskilt under perioder av påfrestningar. ECB välkomnar därför de föreslagna ändringarna av direktiv 2004/39/EG som innebär att det införs lämpliga organisatoriska skyddsåtgärder för handelsplatser, t.ex. när det gäller handelskapacitet och upprättande av handelsspärrar, som ger marknadstillträde för högfrekvenshandlare och värdepappersföretag som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde till handelsplatser. De föreslagna bestämmelserna kommer också att underlätta de behöriga myndigheternas tillsyn och övervakning av högfrekvenshandel och algoritmhandel.

10.2

ECB anser emellertid att det i regelverket bör klargöras att samtliga enheter som bedriver algoritmhandel på professionell basis ska anses ingå i definitionen av värdepappersföretag, vilket innebär att de omfattas av MiFID och att deras verksamhet ska vara föremål för de behöriga myndigheternas tillsyn och övervakning (39). Genom att säkerställa att samtliga enheter som bedriver professionell högfrekvenshandel och algoritmhandel täcks in på uttömmande sätt skulle man också begränsa möjligheterna till att de föreslagna reglerna kringgås.

10.3

ECB välkomnar de föreslagna MiFIR-bestämmelserna gällande uppgifter om transaktionsrapportering, som ska omfatta en beteckning som identifierar de datoralgoritmer inom värdepappersföretaget som är ansvariga för investeringsbeslutet och utförandet av transaktionen (40). För att underlätta en marknadsövergripande tillsyn samt förhindra och upptäcka marknadsmissbruk anser ECB att sådana unika identitetsbeteckningar bör utvecklas för att identifiera handel som genererats genom algoritmhandel inom och mellan handelsplattformar.

10.4

De föreslagna kraven om att en reglerad marknad (41) ska ha inrättat effektiva system, förfaranden och arrangemang bör slutligen säkerställa att algoritmiska handelssystem inte kan skapa eller bidra till otillbörliga marknadsförhållanden. I detta avseende välkomnar ECB i) att det fastställs under vilka villkor handeln bör stoppas om det finns en betydande prisrörelse för ett finansiellt instrument på den marknaden, och ii) att det fastställs en maximal andel ej utförda order och minimala tick-storlekar (42). ECB anser visserligen att kommissionen ska ha befogenhet att fastställa den maximala andelen ej utförda order, men däremot inte att det är nödvändigt att fastställa den minimala andelen ej utförda order (43).

11.1

Enligt förslaget till MIFID måste medlemsstaterna säkerställa att reglerade marknader, operatörer som driver MTF-plattformar och OTF-plattformar som tar upp råvaruderivat till handel tillämpar lämpliga begränsningar eller arrangemang med motsvarande verkan för att stärka likviditeten, förhindra marknadsmissbruk och stödja ordnade prissättnings- och avvecklingsvillkor för konkret levererade råvaror (44).. Enligt förslaget till MiFID får sådana gränsvärden harmoniseras genom kommissionens delegerade akter (45) och de behöriga myndigheterna skulle också få befogenhet att på förhand fastställa positionslimiter för råvaruderivat (46) för en viss tidsperiod, medan Esma kommer att få en samordnande roll för sådana åtgärder samt särskild direkt behörighet inom detta område (47). ECB välkomnar dessa bestämmelser.

11.2

Men när det gäller limiter för råvaruderivat understryker ECB vikten av att hantera risken för regelarbitrage och snedvridningen av konkurrensen på rätt sätt, inte bara mellan medlemsstaterna utan även gentemot andra stora finansmarknader. Det är därför av största vikt att finna en gemensam strategi inom detta område. Detta kan uppnås genom att Esma får till uppgift dels att utarbeta gemensamma principer på unionsnivå, dels att samordna de åtgärder som vidtas av de nationella behöriga myndigheterna.

11.3

Även om ECB stöder att det införs gränser för positioner (48), är det några aspekter som behöver klargöras ytterligare. Detta gäller framför allt definitionen av ett lämpligt tröskelvärde, den period då dessa limiter ska tillämpas samt marknadsdeltagarnas användning av derivatkontrakt (49). ECB anser dessutom att argumenten om att gränser för positioner skulle bidra till att öka marknadens likviditet skulle behöva förklaras ytterligare.

11.4

Enligt förslaget till MiFID (50) ska positioner som innehas av olika handlarkategorier offentliggöras. Här föreskrivs också att reglerade marknader, MTF-plattformar eller OTF-plattformar där råvaruderivat eller derivat av utsläppsrätter handlas ska offentliggöra en rapport om dessa positioner varje vecka. För att bedöma marknadsdeltagarnas beteende vore det lämpligt med uppgifter om långa och korta positioner samt om öppen ränta, särskilt när det gäller att övervaka koncentrationen av marknadsdeltagarnas positioner.

12.1

ECB välkomnar att Esma få befogenhet att utfärda tillfälliga förbud eller begränsa saluföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella instrument eller en typ av finansiell verksamhet eller praxis (51). Med tanke på att Esmas åtgärder även kan utgöra ett hot mot de finansiella marknadernas korrekta funktion eller stabiliteten för hela eller delar av det finansiella systemet (52), rekommenderar ECB att en korrekt samordning säkerställs med ESRB när det gäller dessa aspekter (53).

12.2

Det behövs en konsekvent regleringsstrategi för distribution till icke-professionella investerare av olika finansiella produkter som uppfyller liknande investerarbehov och medför jämförbara problem avseende investerarskydd (54). Mot denna bakgrund noterar ECB att förslaget till MIFID utvidgar kraven, särskilt i fråga om uppförande och intressekonflikter, till kreditinstituts försäljning eller rådgivning i fråga om strukturerade insättningar. I detta avseende understryker ECB vikten av att när det gäller dessa aspekter i) klargöra definitionen av ”strukturerade insättningar”, ii) specificera vilka konsumentskyddsregler som gäller för finansiella produkter, och iii) säkerställa en enhetlig strategi för unionens olika lagstiftningsinitiativ, som översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (55) samt det pågående arbetet med paketerade investeringsprodukter för icke-professionella investerare. För att säkerställa en enhetlig strategi för olika sektorer för finansiella tjänster understryker ECB också vikten av att reglerings- och tillsynsramarna avseende investerarskydd, t.ex. när det gäller området korsförsäljning (56), utformas och genomförs i nära samarbete mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna, i den mån det är möjligt.

12.3

ECB välkomnar också kommissionens förslag om investeringsrådgivning. Detta är visserligen ett steg i rätt riktning, men ECB uppmanar ändå kommissionen att överväga ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för icke-professionella investerare, t.ex. att öka förmågan att förstå finansiell information (57).

12.4

Enligt förslaget till MiFID (58) får medlemsstaterna anta särskilda kriterier för bedömning av expertis och kunskaper hos kommuner och lokala myndigheter som begär att få behandlas som professionella kunder. Genom denna strategi tar man hänsyn till att det i Europa förekommer stora skillnader mellan dessa enheters förmåga att bedöma konsekvenserna av finansiella åtaganden. Om offentliga organ fattar felaktiga beslut kan det få allvarliga konsekvenser för de offentliga finanserna i medlemsstaterna, vilket kan inverka negativt på den finansiella stabiliteten på europeisk nivå. Det vore också lämpligt att uppmana medlemsstaterna att fastställa kriterier för att klargöra vilka kategorier av enheter som kunde vara berättigade till en behandling som professionella kunder. Även Esma skulle kunna uppmanas att ge vägledning inom detta område.

13.1

ECB välkomnar i princip det föreslagna harmoniserade regelverket för tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster inom unionen, som innebär att företag som upprättar filialer i en medlemsstat tillåts tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater utan att upprätta ytterligare filialer. En harmonisering av reglerna för tredjelandsföretags tillträde kommer att minska fragmenteringen, bidra till en rättvisare konkurrens mellan medlemsstaterna samt öka rättssäkerheten för samtliga marknadsdeltagare, eftersom villkoren för marknadstillträde skulle bli mer förutsägbara. ECB noterar att arbetet för att säkerställa att samma investerarskydd och regleringsstandarder gäller för tredjelandsföretagen som för EU/EES-företagen är avgörande och nödvändigt för att undvika marknadssnedvridningar.

13.2

I den differentierade strategi som föreslås skiljer man mellan den obligatoriska etableringen av en filial om investeringstjänster eller investeringsverksamhet ska tillhandahållas till icke-professionella kunder och möjligheten att tillhandahålla sådana tjänster utan att någon filial upprättas i övriga fall. Detta avspeglar behovet att stärka skyddet för icke-professionella kunder. I förslaget till MiFID hanteras detta framför allt genom i) ett kommissionsbeslut om likvärdigheten för ett tredjelands tillsynsregelverk, ii) krav på att filialen ska omfattas av vissa av skyldigheterna enligt MiFID och iii) fastställande av att tillsyn ska utföras av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där filialen har beviljats auktorisation (59). ECB noterar emellertid att om man ska se till att icke-professionella investerare verkligen får samma grad av skydd, bör det genom samarbetsavtalen med tredjeland säkerställas att kravet om tillräckligt startkapital resulterar i ett effektivt investerarskydd, eftersom det endast är tredjelandsföretaget och inte filialen som innehar rättigheter och skyldigheter och har det slutgiltiga ansvaret gentemot investerarna. Framför allt skulle det också kunna skada investerarna om eventuella tvister ska avgöras i enlighet med ett tredjelands lagstiftning och inom dess jurisdiktion.

14.1

Tillämpningsområdet (60) för ordningen för marknadsmissbruk utökas genom att det införs nya marknader, framför allt nya handelsplatser som MTF-plattformar och OTF-plattformar, och genom att OTC-instrument, däribland derivat, omfattas. Dessutom ingår alla beteenden eller transaktioner rörande ett finansiellt instrument som faller inom tillämpningsområdet för förslaget till MAR, även om dessa beteenden eller transaktioner äger rum utanför den reglerade marknaden, MTF-plattformen eller OTF-plattformen. ECB stöder kommissionens förslag om att utvidga tillämpningsområdet för ordningen för marknadsbruk eftersom det skulle göra ordningen effektivare genom att den anpassas till innovationerna inom det finansiella området och den senaste tekniska utvecklingen.

14.2

Förbuden och kraven i förslaget till MAR ska också gälla åtgärder som utförs utanför unionen (61) för att förhindra kringgående genom att verksamhet flyttas ut från unionen. För effektiva kontroller och påföljder när det gäller sådana åtgärder anser ECB att det är av största vikt med samarbetsavtal med tredjeland. I detta hänseende välkomnar ECB att detta behandlas i förslaget till MAR, där det även föreskrivs att Esma ska samordna och underlätta denna process genom mallar (62). Mot denna bakgrund rekommenderar ECB att undantagen för förvaltning av penningpolitik och offentlig skuld i vissa fall utvidgas till att gälla även utanför unionen.

14.3

ECB välkomnar att förslaget till MAR innehåller specifika exempel på otillbörlig marknadspåverkan (63), med hänvisningar till nya handelsmetoder som algoritmhandel, inklusive högfrekvenshandel. Som tidigare nämnts kan det visserligen finnas välgrundade syften med algoritmhandel, men sådana metoder kan även utgöra en avsevärd risk, eftersom de kan störa marknadens normala funktion och öka volatiliteten, vilket inte skulle ligga i det allmänna intresset. ECB välkomnar därför en strikt övervakning av sådana handelsmetoder för att skydda marknadens korrekta funktion och allmänintresset.

14.4

I förslaget till MAR (64) anges det implicit att handel strax innan marknaden stänger utgör otillbörlig marknadspåverkan eller ett försök att på otillbörligt sätt påverka marknaden. Men många marknader har högre handelsvolymer i slutet och i början av handelsdagen, när positioner avvecklas, information som kommit över natten behandlas eller särskilda nyheter kan offentliggöras för marknaderna. I detta avseende skulle ECB rekommendera en mer ingående analys eller en förbättrad definition av otillbörlig marknadspåverkan.

16.1

Enligt förslaget till MAR ska en emittent av finansiella instrument så snart som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som direkt berör emittenten (69). Samtidigt har man i förslaget till MAR bibehållit bestämmelsen från direktiv 2003/6/EG, där det fastställs att en emittent får skjuta upp offentliggörandet om i) det inte är sannolikt att den uteblivna informationen vilseleder allmänheten, och ii) det kan säkerställas att informationen förblir konfidentiell. Om möjligheten att skjuta upp offentliggörandet utnyttjas, måste emittenten omedelbart efter det att informationen offentliggjorts informera den behöriga myndigheten för att de i efterskott ska kunna utreda om de särskilda villkoren för uppskjutandet verkligen uppfyllts (70). Förslaget till MAR innehåller också ett nytt inslag i systemet för offentliggörande, nämligen att en behörig myndighet på förhand får tillåta att emittenten skjuter upp offentliggörandet när i) informationen är systemviktig, ii) det är av allmänt intresse att offentliggörandet skjuts upp, och iii) det kan säkerställas att informationen förblir konfidentiell (71).

16.2

Som har fastställts i ett tidigare yttrande (72) stöder ECB vidare förbättringen av det regelverk för uppskjutet offentliggörande som föreskrivs i förslaget till MAR. Det allmänna intresset av ett sådant offentliggöras kan behöva avvägas mot behovet att bevara sekretessen under åtminstone en begränsad period, oavsett om detta ligger i emittentens intresse eller om det är av allmänt intresse. Offentliggörandet får skjutas upp i två fall, dels i) om det ligger i emittentens intresse och sker på eget ansvar (73), dels ii) om det ligger i allmänhetens intresse och den behöriga myndigheten först har gett sitt tillstånd (74). ECB välkomnar detta undantag för det allmänna intresset som kombineras med villkoret att informationen ska vara av systemviktig betydelse, vilket gör det möjligt att väga in hänsynen till den finansiella stabiliteten, eftersom den bli betydligt mer omfattande om emittenten erhåller likviditetsstöd i nödlägen.

16.3

När det gäller finansiella institutioner bör bedömningen av om informationen är systemviktig och om det ligger i allmänhetens intresse att skjuta upp offentliggörandet göras i nära samarbete med den nationella centralbanken och den nationella tillsynsmyndigheten samt med makrotillsynsorganet, om detta inte är detsamma som centralbanken eller tillsynsmyndigheten. För att säkerställa att dessa myndigheter och organ involveras i rätt tid bör det införas lämpliga och effektiva förfaranden på nationell nivå, som baseras på ett antal principer på unionsnivå. När detta är befogat med hänsyn till informationens systemviktiga karaktär och det allmänna intresset, bör den behöriga myndigheten ha befogenhet att besluta att offentliggörandet skjuts upp. Särskilt information om centralbankers utlåning eller annat likviditetsstöd till ett visst kreditinstitut, inklusive likviditetsstöd i nödlägen, kan behöva hållas konfidentiell för att bidra till hela det finansiella systemets stabilitet och upprätthålla allmänhetens förtroende under en krisperiod (75).

17.1

ECB välkomnar bestämmelserna i förslaget till MAD som anger minimiregler för straffrättsliga påföljder för de allvarligaste fallen av otillbörlig marknadspåverkan. Dessa regler är därför nödvändiga för att säkerställa att regelverket ska bli effektivt och framgångsrikt och därigenom att unionens politik om marknadsmissbruk ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. Att det finns rättvisa, starka och avskräckande påföljdssystem mot finansiella brott och att dessa system genomförs enhetligt och effektivt är dessutom centralt för rättsstatsprincipen, eftersom detta bidrar till att den finansiella stabiliteten skyddas.

17.2

ECB välkomnar att förslaget till MAD (76) behandlar juridiska personers ansvar, eftersom ett sådant ansvar på företagsnivå kan ge rätt incitament för striktare övervakning och kontroller internt, något som främjar god företagsstyrning och marknadsdisciplin. Men om dessa bestämmelser ska genomföras framgångsrikt och det avsedda politiska resultatet uppnås, kommer de nationella rättsliga särdragen att noggrant behöva övervägas eftersom begreppet juridiska personers straffrättsliga ansvar inte förekommer i alla medlemsstater.