EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016AB0010

Europeiska centralbankens yttrande av den 3 mars 2016 om ett förslag om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 avseende undantag för råvaruhandlare (CON/2016/10)

OJ C 130, 13.4.2016, p. 1–2 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

13.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 130/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 3 mars 2016

om ett förslag om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 avseende undantag för råvaruhandlare

(CON/2016/10)

(2016/C 130/01)

Inledning och rättslig grund

Den 12 januari 2016 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 avseende undantag för råvaruhandlare (1) (nedan kallat förslaget till förordning). Den 8 februari 2016 ombads ECB av Europaparlamentet att yttra sig över samma förslag.

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som faller inom ECB:s behörighetsområde, särskilt vad gäller Europeiska centralbankssystemets uppgifter enligt artikel 127.5 i fördraget att medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller det finansiella systemets stabilitet.

I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1.   Allmänna kommentarer

1.1

Syftet med förslaget till förordning är att säkerställa att råvaruhandlare (”värdepappersföretag vilkas huvudverksamhet uteslutande består i att erbjuda investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende de finansiella instrument som anges i punkterna 5, 6, 7, 9 och 10 i avsnitt C i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (2), vilka den 31 december 2006 inte omfattades av rådets direktiv 93/22/EEG (3)”), inte omfattas av alla krav i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (4) för stora exponeringar och kapitalbasen den 1 januari 2018 utan ett medvetet och väl underbyggt beslut om att en sådan behandling vore lämplig för dem.

1.2

Även om bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013 om stora exponeringar och kapitalbas inte tycks vara skräddarsydda för råvaruhandlare bör ett beslut om att utvidga undantagen från dessa krav beakta eventuella systemrisker som utgår från sådana råvaruhandlare. Sådana risker kan ha olika orsaker, särskilt

den samlade hävstångseffekten,

kapitalstrukturernas stabilitet,

samband till banksystemet genom skuld och relaterade fallissemangsfrekvenser,

aktiviteter inom skuggbanksystemet (t.ex. värdepapperisering av fordringar eller lager),

möjliga spridningseffekter till andra företag som har ekonomiska problem förorsakade av fallissemang i derivatpositioner, särskilt i spekulativa OTC-positioner som inte är föremål för central clearing, men även av en ogynnsam utveckling i de underliggande instrumenten som medför sjunkande marknadsvärden på terminskontrakt som överstiger värdet på ställda säkerheter med påföljd att motparten har en fordran på marginalsäkerhet.

1.3

ECB har hittills inte sett några konkreta indikationer på systemrisker som förorsakas av råvaruhandlare som skulle göra det nödvändigt att vid denna tidpunkt ta bort undantagen för krav avseende stora exponeringar och kapitalbasen som gäller för närvarande. De råvaruhandlare som är verksamma i Europa använder normalt lägre hävstång och har stabilare kapitalstrukturer än bankerna. Förhållandet mellan deras tillgångar och eget kapital är normalt relativt lågt och de tycks inte genomföra löptids- och likviditetstransformeringar som bankerna gör. Dessutom tycks sambandet till banksystemet genom skulder och relaterade fallissemangsfrekvenser vara relativt begränsat. Bankernas direkta exponeringar gentemot råvaruhandlare tycks vara relativt små, vilket minskar risken för spridningseffekter. Trots att marknaderna för råvaruderivat har vuxit kraftigt de senaste 15 åren finns det inga klara bevis för att råvaruhandeln har negativa effekter på det finansiella systemet som helhet. En noggrann analys bör dock göras för att fatta det mest lämpliga beslutet avseende att ta bort eller temporärt förlänga undantagen. Man bör särskilt undersöka hur konkurrens på lika villkor kan uppnås i förhållande till sådana kreditinstitut som handlar med råvaror.

1.4

Undantagen bör i alla fall bara vara temporärt. Europeiska kommissionen förväntas ta fram ett förslag om en omfattande översyn av tillsynen över värdepappersföretag. Motivet för, och målet med, en temporär förlängning av undantagen bör vara att undvika omfattande regeländringar innan en sådan omfattande översyn genomförs, något som bör göras så snart som möjligt.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 3 mars 2016.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  COM(2015) 648 final.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

(3)  Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet (EGT L 141, 11.6.1993, s. 27).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).


Top