EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012AB0018

Europeiska centralbankens yttrande av den 7 mars 2012 om ökad ekonomisk styrning i euroområdet (CON/2012/18)

OJ C 141, 17.5.2012, p. 7–24 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

17.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/7


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 7 mars 2012

om ökad ekonomisk styrning i euroområdet

(CON/2012/18)

2012/C 141/03

Inledning och rättslig grund

Den 21 december 2011 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (1) (nedan kallat förslaget till förordning om övervakning av utkast till budgetplaner) och ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skärpning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet i euroområdet (2) (nedan kallat förslaget till förordning om skärpning av övervakningsmekanismerna) (nedan tillsammans kallade förslagen till förordningar).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslagen till förordningar berör Europeiska central-banks-systemets (ECBS) huvudmål att upprätthålla prisstabilitet enligt vad som framgår av artiklarna 127.1 och 282.2 i fördraget samt artikel 2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken om medverkan till ett smidigt genomförande av politiken för det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbets-ordningen för Europeiska central-banken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

Såsom framgår av yttrande CON/2011/13 (3) har den aktuella krisen tydligt visat att en ambitiös reform av ramverket för den ekonomiska styrningen är ytterst viktig för Europeiska unionen, medlemsstaterna samt särskilt euroområdet. Genom förstärkningen av stabilitets- och tillväxtpakten, som skapats genom sammanlagt sex rättsakter (4), och som trädde i kraft den 13 december 2011 skapas ett starkare ramverk för övervakning och samordning av den ekonomiska politiken och finanspolitiken inom unionen. Eftersom ett deltagande i den monetära unionen har omfattande konsekvenser och kräver en större samordning och övervakning för att säkerställa stabiliteten och hållbarheten i hela euroområdet, bekräftade toppmötet den 26 oktober 2011 sin vilja att genomföra ytterligare åtgärder.

I linje med den ståndpunkt ECB uttryckt i samband med antagandet av ovannämnda rättsakter, där ECB förordar ett stort steg för euroområdet välkomnar ECB de föreslagna förordningarna och rekommenderar några ändringar för att a) ytterligare öka budgetdisciplinen i euroområdets medlemsstater och b) ytterligare öka övervakningen av de offentliga finanserna i euroområdets medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet, oavsett huruvida de erhåller ekonomiskt stöd eller kan behöva sådant stöd i framtiden.

ECB anser att de föreslagna förordningarna kompletterar och står i överensstämmelse med det nya fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (nedan kallat FSSS) som överenskoms vid Europeiska rådets möte den 30 januari 2012.

En förutsättning för att uppnå det stora steg som nämns ovan är att medlemsstaterna genomför sina skyldigheter enligt FSSS och de föreslagna förordningarna (när dessa antagits) både snabbt och fullständigt.

I.   Förslaget till förordning om övervakning av utkast till budgetplaner

Förslaget till förordning innehåller bestämmelser som kommer att förbättra EU-kommissionens övervakning av utkast till budgetplaner och tillåta bättre granskning för att säkerställa en korrigering av alltför stora underskott. ECB välkomnar förslaget till förordning som efter antagandet kommer att komplettera och stärka stabilitets- och tillväxtpakten. Den är ytterligare ett steg på vägen mot förbättrad ekonomisk styrning i EU:s medlemsstater och säkerställer att den ekonomiska och monetära unionen fungerar smidigt. Den skulle a) kräva att medlemsstaterna inför numeriska finanspolitiska regler om budgetbalans som i deras budgetprocesser infogar budgetmål på medellång sikt, och ett oberoende finanspolitiskt råd som tar fram oberoende makroekonomiska och/eller budgetmässiga prognoser för årliga budgetplaner på medellång sikt och utkast till budgetlagar, b) stärka övervakningen och bedömningen av utkast till budgetplaner i alla euroområdets medlemsstater, inklusive upprättande av en gemensam budgettidsfrist, krav på ytterligare information, samt införandet av möjligheten för kommissionen anta ett yttrande om utkastet till budgetplan och kräva att medlemsstaten lämnar in ett reviderat utkast om särskilt allvarliga brister i efterlevnaden av skyldigheterna enligt stabilitets- och tillväxtpakten upptäcks, c) säkerställa att alltför stora underskott korrigeras i tid genom att närmare granska medlemsstater som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott och kommissionens rekommendationer om att anta ytterligare åtgärder om det befinns att rådets rekommendationer inte efterlevs samt d) säkerställa en hög kvalitet på den offentliga sektorns räkenskaper genom en omfattande oberoende revision som kompletterar de minimikrav som nyligen antagits avseende oberoende nationella statistikmyndigheter samt möjligheterna att sanktionera fall där budgetstatistik har förfalskats.

Samtidigt finns det utrymme för att förbättra förslaget till förordning så att detta blir mer kraftfullt och effektivt. I detta sammanhang gör ECB nedanstående iakttagelser.

1.

För att göra förordningen mer effektiv bör kommissionen – för att säkerställa att stabilitetsprogrammen (5) snabbt efterlevs – kräva att euroområdets medlemsstater, förutom utkastet till budgetplan (6), även inkommer med uppdaterade finanspolitiska planer på medellång sikt. Dessa planer skulle även kunna omfattat statsskuldens utveckling, implicita förpliktelser och eventualförpliktelser samt andra uppgifter som är nödvändiga för de offentliga finansernas hållbarhet på längre sikt (7). Härigenom skulle kommissionen kunna granska och utvärdera utkastet till budgetplan för nästkommande år och beakta vilka effekter nya åtgärder får på medellång sikt samt vilka landsspecifika risker som finns för de offentliga finanserna.

2.

ECB föreslår att kommissionen antar ett yttrande enligt vilket ett utkast till budgetplan skulle medföra att de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten inte uppfylls och ett strukturellt underskott som är högre än vad som fastställs i medlemsstatens stabilitetsprogram; eller om den offentliga skulden överstiger 60 procent av BNP och inte minskar tillräckligt snabbt enligt vad som framgår av stabilitets- och tillväxtpakten eller om kommissionen upptäcker risker för hållbara offentliga finanser. Kommissionen bör i samband med detta beakta rådets eventuella synpunkter på stabilitets-programmet. ECB rekommenderar att man uttryckligen (i artikel 6.1) nämner att kommissionen ska bedöma kvaliteten på hur underliggande uppgifter samlas in, något som skulle kunna leda till ett yttrande om kvaliteten på budgetstatistiken eller om ett otillräckligt oberoende för makroekonomiska och/eller budgetmässiga prognoser (8).

3.

Om de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten åsidosätts bör kommissionen i sitt yttrande begära att medlemsstater i euroområdet lämnar in ett reviderat utkast till budgetplan. Därutöver bör kommissionen, om utkastet till budgetplan inte stämmer överens med målen för underskottet och/eller skulden i medlemsstatens stabilitetsprogram, begära ett reviderat utkast till budgetplan från medlemsstaten som beaktar rådets yttrande om stabilitetsprogrammet eller om det upptäcker risker för hållbara offentliga finanser (detta bör alltså inte bara krävas i fall av ”särskilt allvarliga brister” i efterlevnaden av de finanspolitiska skyldigheterna för nästkommande år enligt vad som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten, utan direkt när man upptäcker att de uppställda målen inte uppfylls eller om man upptäckt risker för hållbara offentliga finanser (9)).

4.

Förslaget till förordning anger att kommissionen begär in ett reviderat utkast till budgetplan om det föreligger ”särskilt allvarliga brister i efterlevnaden” av de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. ECB föreslår att man ändrar formuleringen ”brister i efterlevnaden” för att säkerställa att utkastet till budgetplan revideras tidsnära.

För att stärka stabilitets- och tillväxtpakten anser ECB även att man, om det framstår som tveksamt huruvida det alltför stora underskottet kommer att rättas till i tid, bör använda sig av s.k. ”peer-pressure” i Eurogruppen och även Europeiska rådet samt även i större utsträckning använda sig av ”offentliga” sanktioner (10).

II.   Förslaget till förordning om skärpning av övervakningsmekanismerna

Detta förslag till förordning stadgar om övervakningsmekanismen avseende sådana medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem på finansmarknaderna och/eller som mottar finansiellt stöd. På det hela taget välkomnar ECB förslaget till förordning eftersom det utgör en explicit grund för att närmare granska medlemsstater som har problem på finansmarknaderna och/eller som mottar finansiellt stöd. Det är även välkommet att ECB och de europeiska tillsynsmyndigheterna involveras. Trots detta gör ECB nedanstående iakttagelser.

1.

ECB välkomnar att kommissionen, även om en medlemsstat inte erhåller något ekonomiskt stöd, kan besluta om att sätta denna under skärpt övervakning om den är utsatt för allvarlig finansiell oro. Förståelsen av förslaget till förordning skulle dessutom öka om man ger exempel på vad allvarliga svårigheter är istället för att ta fram en omfattande definition som inte är lämplig. En sådan definition skulle kunna hindra tillämpningen av förslaget till förordning i situationer som framkallats av händelser på marknaderna som inte kunde förutses vid tidpunkten för dess antagande (11).

2.

De problem som förorsakat att medlemsstater ställs under skärpt övervakning kan lätt omfatta eller generera systemrisker, och åtgärder inom detta område kan förbättras om man involverar Europeiska systemrisknämndens (ESRB). I förekommande fall skulle det därför vara fördelaktigt att informera ESRB om resultaten av den skärpta övervakningen.

3.

En annan viktig aspekt i förslaget till förordning är att rådet får rekommendera att en medlemsstat som ställts under skärpt övervakning söker finansiellt stöd och förbereder ett makroekonomiskt anpassningsprogram om fler åtgärder är nödvändiga och den finansiella situationen i medlemsstaten har betydande negativa effekter på hela euroområdets finansiella stabilitet (12). Detta är en viktig bestämmelse eftersom den starkt rekommenderar en medlemsstat att söka finansiellt stöd och undvika onödiga förseningar om detta kan få betydande negativa effekter på hela euroområdets finansiella stabilitet. Denna bestämmelse bör förstärkas genom att rådet ska uttala en sådan rekommendation.

4.

Vad gäller skillnaden mellan förebyggande stöd med skärpt övervakning och finansiellt stöd med betydligt skärpt granskning är det viktigt att understryka att kraven på anpassning i båda fallen måste vara ambitiösa. Medlemsstater bör uppmuntras att inte undvika mer ambitiösa anpassningsprogram genom att ansöka om förebyggande stöd istället för direkt finansiellt stöd.

5.

Det är mycket välkommet att medlemsstaterna enligt förslaget till förordning först ska konsultera rådet, kommissionen och ECB innan de söker finansiellt stöd hos internationella långivare (13). ECB anser att den skyldighet som en medlemsstat i euroområdet som önskar erhålla finansiellt stöd har bör omfatta mer än att bara dela med sig av information. Sådana medlemsstater bör diskutera vilka möjligheter som finns enligt existerande finansiella instrument i unionen eller euroområdet samt faciliteterna hos internationella finansinstitut och långivare. Den föreslagna skärpningen av övervakningsmekanismerna skulle kunna förstärkas ytterligare på olika sätt. De specifika kännetecknen på finansiellt stöd i förebyggande syfte noteras (14), eftersom medlemsstater som beviljats sådant stöd är undantagna från skärpt övervakning så länge krediten inte utnyttjas, förutsatt att stödet i förebyggande syfte inte är villkorat till att nya ekonomisk-politiska åtgärder antas. Kommissionens kontinuerliga övervakning av de tillgångskriterier som framgår av unionens och mellanstatliga finansiella stödinstrument bör dock också tillämpas på medlemsstater som beviljats tillgång till finansiellt stöd i förebyggande syfte även om detta stöd inte är kopplat till att nya ekonomisk-politiska åtgärder antas. Om en medlemsstat ansöker om finansiellt stöd i förebyggande syfte kan en närmare granskning anses motiverad.

6.

ECB noterar att förslaget till förordning exkluderar medlemsstater som erhåller finansiellt stöd i förebyggande syfte och lån för att rekapitalisera finansiella institutioner från en bedömning av den offentliga skuldens hållbarhet och skyldigheten att förbereda ett makroekonomiskt anpassnings-program (15). ECB rekommenderar att man behåller möjligheten att bedöma den offentliga skuldens hållbarhet även avseende medlemsstater som omfattas av ett förebyggande program. Detta är särskilt viktigt om en medlemsstat erhåller ett lån för att rekapitalisera finansinstitut eftersom det finns ett nära samband mellan hållbara offentliga finanser, finanssektorns instabilitet och lånens konsekvenser för medlemsstatens totala skuldsättning. Undantaget från att förbereda ett makroekonomiskt anpassningsprogram bör inte exkludera bestämmelsen om tekniskt bistånd och parlamentens involverande (16).

7.

Ett av huvudmålen för en ytterligare övervakning euroområdets medlemsstater som hotas av allvarliga problem är att undvika spridningseffekter och det är därför viktigt att även ge rådet befogenhet att initiera och driva skärpta övervakningsmekanismer genom att begära att kommissionen initierar skärpt övervakning, begära ytterligare information om den finansiella situationen för finansiella institut, utföra ytterligare stresstester eller begära ytterligare åtgärder (17).

8.

Enligt förslaget till förordning ska en medlemsstat som genomför ett anpassningsprogram begära tekniskt bistånd från kommissionen om den inte har tillräcklig administrativ kapacitet eller stöter på betydande problem vid genomförandet av programmet (18). Behovet av sådant stöd nödvändiggörs också av den stora belastning som ett makroekonomiskt anpassningsprogram innebär för en medlemsstat, och det vore därför fördelaktigt om även andra unionsinstitutioner och medlemsstater fick tillhandahålla sådant stöd och bidra med expertis.

9.

Därutöver skulle det vara till hjälp att inrätta en permanent rådgivare i den berörda medlemsstaten, som ger råd till myndigheterna i medlemsstaten om genomförandet av anpassningsprogrammet och samordnar det tekniska stödet från unionens institutioner och berörda medlemsstater.

10.

ECB tolkar det som att om en medlemsstat endast erhåller stöd från den europeiska finansiella stabilitetsmekanismen, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och den europeiska stabilitetsmekanismen, och inte erhåller finansiellt stöd från något tredje land eller finansinstitut, det makroekonomiska anpassningsprogrammet i realiteten kommer att spegla de villkor som avtalats mellan parterna när tillgången till sådant finansiellt stöd beviljades. ECB rekommenderar att man av tydlighetsskäl uttryckligen nämner detta i artikel 6 i föreslaget till förordning.

III.   Förhållandet till FSSS

Antagandet av FSSS gör det nödvändigt att ändra förslaget till förordning om övervakning av utkast till budgetplaner. Bland annat föreslår ECB att denna förordning i möjligaste mån bör omfatta a) bestämmelser om numeriska finanspolitiska regler, inklusive en tidsplan för att snabbt uppnå konvergens till målet på medellång sikt, inkl. tillfälliga undantag pga. grund av exceptionella omständigheter, b) huvud-beståndsdelarna i de automatiska korrigeringsmekanismerna, c) kravet på medlemsstater som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott att inrätta partnerskapsprogram avseende budget och ekonomi samt d) förhandsrapportering om planerad utgivning av offentliga skuldinstrument.

Om sådana ändringar inte görs i förslaget till förordning anser ECB det viktigt att man lägger fram ytterligare förslag till lagstiftning. ECB noterar att kommissionens avsikt att lägga fram förslag till lagstiftning om punkterna c) och d) ovan, tillsammans med förslag om samordningen av större planerade reformer av medlemsstaternas finanspolitik, återfinns i skäl 8 i FSSS. ECB uttrycker sitt starka stöd för detta tillvägagångssätt.

Vad gäller införandet av en ny uppsättning medelfristiga mål som nämns i skäl 9 i FSSS noterar ECB att kommissionen, om denna uppsättning inte inkluderas i förslaget till förordning, kan lägga fram ett förslag till lagstiftning som innehåller dessa. ECB skulle välkomna ett sådant förslag.

Vad gäller den korrigeringsmekanism som ska utlösas automatiskt kommer kommissionen, utöver att nämna dess huvudsakliga element i förslaget till förordning som ECB föreslår, att tillhandahålla alla övriga nödvändiga element i enlighet med artikel 3.1 e och artikel 3.2 i FSSS.

När ytterligare ändringar av de föreslagna förordningarna eller ytterligare lagstiftningsinitiativ görs till följd av FSSS genom unionens rättsliga ramverk och bestämmelser som ger rådet ytterligare befogenheter, bör man när så är lämpligt använda sig av omvänd kvalificerad majoritet vid omröstningar. Ett beslut om att de politiska kraven i ett program inte uppfyllts enligt artikel 6.5 i förslaget till förordning om skärpning av övervakningsmekanismerna är ett akut fall där man bör använda en omvänd kvalificerad majoritet vid omröstningar.

Mot bakgrund av de erfarenheter som nyligen gjorts i euroområdets statsskuldkris bör förslaget till förordning, i fall där FSSS inte är tillräckligt tydligt, t.ex. bestämmelsen om att bättre samordna planeringen av emissioner av skuldebrev, innehålla mer specifika bestämmelser. Dessa bör bygga på den samordning som redan existerar mellan de nationella myndigheter som ansvarar för skuldförvaltningen inom ramen för EFC-underkommittén om EU:s statsskuldsmarknader och sträcka sig längre än den aktuella ad hoc-samordningen och informationsutbytet.

Vad gäller tidsfristerna i FSSS och förslaget till förordning om övervakning av utkast till budgetplaner kommer en snabb ratificering av FSSS och relaterade författnings- eller andra lagändringar att säkerställa att tidsfristerna när finansreglerna enligt förslaget till förordning ska vara uppfyllda, t.ex. sex månader efter ikraftträdande, kan uppfyllas (19).

Ändringsförslag

I de fall där ECB rekommenderar att kommissionens förslag ändras anges de specifika förslagen i bilagan tillsammans med en förklaring.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 7 mars 2012.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  COM(2011) 821 final.

(2)  COM(2011) 819 final.

(3)  Yttrande CON/2011/13 av den 16 februari 2011 om en reform av Europeiska unionens ekonomiska styrning

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet (EUT L 306, 23.11.2011, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet (EUT L 306, 23.11.2011, s. 8), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EUT L 306, 23.11.2011, s. 12), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25), rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EUT L 306, 23.11.2011, s. 33) och rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (EUT L 306, 23.11.2011, s. 41).

(5)  Se artikel 2 som hänvisar till förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).

(6)  Se artikel 5.1.

(7)  Se artikel 5.3 och ändringsförslag 3 i bilagan till detta yttrande.

(8)  Se ändringsförslag 5 i bilagan till detta yttrande.

(9)  Se ändringsförslag 4 i bilagan till detta yttrande.

(10)  Se ändringsförslagen 6–9 i bilagan till detta yttrande.

(11)  Se ändringsförslag 4 i bilagan till detta yttrande.

(12)  Se ändringsförslag 8 i bilagan till detta yttrande.

(13)  Se artikel 4.

(14)  Se artikel 2.3.

(15)  Se artikel 13 i förslaget till förordning.

(16)  Se artikel 6.6–6.8 i förslaget till förordning och ändringsförslag 10 i bilagan till detta yttrande.

(17)  Se ändringsförslag 7 i bilagan till detta yttrande.

(18)  Se artikel 6.6.

(19)  Artikel 12.3 i förslaget till förordning.


BILAGA

Ändringsförslag avseende förslaget till förordning om övervakning av utkast till budgetplaner

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (1)

Ändring 1

Artikel 2.1.1, 2.1.6 (ny) och 2.1.7 (ny)

”1)   oberoende finanspolitiskt råd: ett organ som är självständigt gentemot medlemsstatens finanspolitiska myndigheter med ansvar för övervakningen av genomförandet av nationella finanspolitiska regler,”

”1)   oberoende finanspolitiskt råd: ett organ som är självständigt gentemot medlemsstatens finanspolitiska myndigheter med ansvar för övervakningen och kontroll av genomförandet av nationella finanspolitiska regler, samt med uppdrag att genomföra tekniska uppgifter som avser finanspolitik [att definieras av kommissionen]

(6)   ”det årliga strukturella saldot i den offentliga sektorns finanser: det årliga, konjunkturrensade saldot rensat för engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder,

(7)   exceptionella omständigheter:

ovanliga händelser som ligger utanför medlemsstatens kontroll och som har stor inverkan på den offentliga sektorns finanser, eller perioder av allvarlig konjunktur-nedgång i hela euroområdet [eller unionen].”

Förklaring

Kommissionen måste klart definiera uppgifterna för det oberoende finanspolitiska rådet. Definitionerna måste spegla FSSS (artikel 3.3). ECB föreslår att man använder dessa termer i artikel 4.

Ändring 2

Artikel 4.1, 4.1 a (ny), 4.1 b (ny) och 4.1 c (ny)

”1.   Medlemsstaterna ska ha infört numeriska finanspolitiska regler om budgetbalans som i deras budgetprocesser infogar deras budgetmål på medellång sikt enligt artikel 2a i förordning (EG) nr 1466/97. Dessa regler ska omfatta den offentliga sektorn som helhet och vara bindande och företrädesvis av konstitutionell natur.”

”1.   Medlemsstaterna ska ha infört numeriska finanspolitiska regler om budgetbalans som i deras budgetprocesser infogar deras budgetmål på medellång sikt enligt artikel 2a i förordning (EG) nr 1466/97. Dessa regler ska omfatta den offentliga sektorn som helhet och vara bindande och företrädesvis av konstitutionell natur. Medlemsstater får endast under exceptionella omständigheter tillfälligt avvika från det medelfristiga målet eller anpassningsbanan mot det, om detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

1a.   Medlemsstaterna ska säkerställa att den offentliga sektorns årliga finanser är i balans eller utvisar ett överskott. För detta ändamål, som en särskild överenskommelse mellan medlemsstaterna utöver förordning (EG) nr 1466/97, ska det årliga strukturella saldot i den offentliga sektorns finanser inte överstiga ett landspecifikt referensvärde, med en gräns för det strukturella underskottet på 0,5 procent av BNP. Om den offentliga skulden ligger avsevärt lägre än referensvärdet 60 procent av BNP och riskerna för hållbarafinanser är låga, får det landsspecifika referensvärdet för det årliga strukturella saldot i den offentliga sektorn uppgå till maximalt 1,0 procent av nominell BNP.

1b.   Medlemsstater ska inrätta en korrigerings-mekanism som ska utlösas automatiskt med målet att korrigera betydande observerade avvikelser från det medelfristiga målet eller anpassnings-banan mot det, inklusive deras ackumulerade effekt på den offentliga skuldens utveckling. [Korrigeringsmekanismens art, omfattning och tidsmässiga aspekter, inklusive om exceptionella omständigheter föreligger, framgår av bilagan till denna förordning.]

1c.   Medlemsstaten ska säkerställa en snabb konvergens mot sina medelfristiga mål utifrån den ambitiösa och bindande tidsramen kommissionen föreslagit, som beaktar landsspecifika risker för hållbara offentliga finanser. Den föreslagna tidsramen ska offentliggöras.”.

Förklaring

Förslaget till förordning bör beakta huvudprincipen i FSSS (i detta fall artikel 3).

Ändring 3

Artikel 5.3 g, och 3a (ny)

 

”g)

detaljerad information om den offentliga skuldens utveckling samt uppgifter som behövs för att bedöma landsspecifika risker avseende hållbarheten av de offentliga finanserna, särskilt en samlad bild av implicita förpliktelser och eventualförpliktelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar enligt definitionen i artikel 14.3 i rådets direktiv 2011/85/EU.

3 a.   Medlemsstater ska i förväg och i god tid rapportera om planerad utgivning av offentliga skuldinstrument till kommissionen och Eurogruppen för att bättre samordna och övervaka dem”.

Förklaring

Övervakningskraven bör omfatta hänvisningar till den offentliga skulden och till implicita förpliktelser och eventualförpliktelser så att riskerna för hållbara finanser på längre sikt kan uppmärksammas. Förslaget till förordning bör även hänvisa till förhandsrapportering om planerad utgivning av offentliga skuldinstrument i enlighet med artikel 6 och skäl 8 i FSSS.

Ändring 4

Artikel 5.5, första stycket

”5.   Om kommissionen upptäcker särskilt allvarliga brister i efterlevnaden av de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten ska den inom två veckor efter det att utkastet till budgetplan lämnades in, begära att medlemsstaten lämnar in ett reviderat utkast. Kommissionens begäran ska offentliggöras.”

”5.   Om kommissionen upptäcker brister i efterlevnaden av de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten ska den inom två veckor efter det att utkastet till budgetplan lämnades in, begära att medlemsstaten lämnar in ett reviderat utkast. Kommissionens begäran ska offentliggöras. Därutöverska kommissionen, om utkastet till budgetplan inte stämmer överens med målen för underskottet och/eller planen för skulden i medlemsstatens stabilitetsprogram, begära en reviderad budgetplan från medlemsstaten som beaktar rådets eventuella yttrande om stabilitetsprogrammet eller om det upptäcker risker för hållbara offentliga finanser.

Förklaring

Förslaget till förordning bör säkerställa att utkast till budgetplaner är helt i linje med de finanspolitiska skyldigheterna för nästkommande år enligt vad som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten, samt även stabilitetsprogrammets mål, med beaktande av rådets eventuella yttrande om stabilitetsprogrammet. Om kommissionen upptäcker risker för hållbara offentliga finanser bör den begära ett reviderat utkast till budgetplan.

Ändring 5

Artikel 6.1

”1.   Senast den 30 november ska kommissionen i nödvändiga fall anta ett yttrande om utkastet till budgetplan.”

”1.   Kommissionen ska granska utkastet till budgetplan och beakta vilka effekter nya åtgärder får på medellång sikt samt utkastets konsekvenser för hållbara offentliga finanser. Kommissionen ska även bedöma kvaliteten på hur underliggande uppgifter samlats in. Senast den 30 november ska kommissionen i nödvändiga fall anta ett yttrande om utkastet till budgetplan. Ett yttrande ska alltid antas om a) ett utkast till budgetplan skulle medföra att de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten inte uppfylls, b) ett utkast till budgetplan skulle medföra ett strukturellt underskott som är högre än vad som fastställs i medlemsstatens stabilitetsprogram, c) om den offentliga skulden överstiger 60 procent av BNP och inte minskar tillräckligt snabbt enligt vad som anges i stabilitets- och tillväxtpakten eller d) om kommissionen upptäcker risker för hållbara offentliga finanser.

Förklaring

För att förslaget till förordning ska bli effektivt är det viktigt att ange de situationer då kommissionen måste anta ett yttrande.

Ändring 6

Artikel 6.4

”4.   Eurogruppen ska diskutera kommissionens yttrande om de nationella budgetplanerna samt om situationen och utsikterna för de offentliga finanserna i euroområde med kommissionens samlade bedömning enligt punkt 3 som underlag.”

”4.   Eurogruppen och, i fall av upprepade brister i efterlevnaden, Europeiska rådet, ska diskutera kommissionens yttrande om de nationella budgetplanerna. Eurogruppen och, om en medlemsstat upprepade gånger brister i efterlevnaden, Europeiska rådet, ska även diskutera om situationen och utsikterna för de offentliga finanserna i euroområdet med kommissionens samlade bedömning enligt punkt 3 som underlag. Bedömningen ska offentliggöras.”

Förklaring

Ändringen ska främja s.k. ”peer-pressure” om en medlemsstat upprepade gånger brister i efterlevnaden.

Ändring 7

Artikel 7.1, 7.1 a (ny) och 7.2

”1.   Om rådet i enlighet med artikel 126.6 i fördraget fastställer att en medlemsstat har ett alltför stort underskott, ska den medlemsstaten omfattas av punkterna 2–5 i denna artikel tills förfarandet vid ett alltför stort underskott har upphävts.

2.   Den medlemsstat som är föremål för närmare övervakning ska utan dröjsmål genomföra en omfattande bedömning av genomförandet av det innevarande årets budget för den offentliga sektorn och dess undersektorer. …”

”1.   Om rådet i enlighet med artikel 126.6 i fördraget fastställer att en medlemsstat har ett alltför stort underskott, ska den medlemsstaten omfattas av punkterna 1a -6 i denna artikel tills förfarandet vid ett alltför stort underskott har upphävts.

1 a.   En medlemsstat som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott ska inrätta ett partnerskapsprogram avseende budget och ekonomi inklusive en detaljerad beskrivning av de strukturreformer som är nödvändiga för att säkerställa en effektiv och hållbar korrigering av de alltför stora underskotten.

2.   En medlemsstat som är föremål för närmare övervakning ska utan dröjsmål genomföra en omfattande bedömning av genomförandet av det innevarande årets budget för den offentliga sektorn och dess undersektorer.”

Förklaring

Förslaget till förordning bör beakta huvudprincipen i FSSS (i detta fall artikel 5).

Ändring 8

Artikel 7.3, första stycket

”3.   I fråga om offentliga sektorn och dess undersektorer ska medlemsstaten regelbundet rapportera till kommissionen och till Ekonomiska och finansiella kommittén, eller en eventuell underkommitté som kommittén utsett för det syftet, om genomförandet av innevarande års budget, om budgetpåverkan av diskretionära åtgärder både i fråga om utgifter och inkomster, om målen för offentliga utgifter och inkomster, samt lämna information om de åtgärder som vidtagits och vilka typer av åtgärder som planeras för att uppnå målen. Rapporten ska offentliggöras.”

”3.   I fråga om offentliga sektorn och dess undersektorer ska medlemsstaten regelbundet rapportera till kommissionen och till Ekonomiska och finansiella kommittén, eller en eventuell underkommitté som kommittén utsett för det syftet, om genomförandet av innevarande års budget, om budgetpåverkan av diskretionära åtgärder både i fråga om utgifter och inkomster, om målen för offentliga utgifter och inkomster, samt lämna information om de åtgärder som vidtagits och vilka typer av åtgärder som planeras för att uppnå målen. Medlemsstaten ska även rapportera om partnerskapsprogrammet avseende budget och ekonomi och de strukturreformer som är nödvändiga för att säkerställa en effektiv och hållbar korrigering av de alltför stora under-skotten. Rapporten ska offentliggöras.”

Förklaring

I linje med ändring 7.

Ändring 9

Artikel 8.3 a (ny)

 

3a.   Eurogruppen och rådet ska diskutera lämpligheten av de åtgärder som medlemsstaten vidtagit och vid behov ska rådet föreslå ytterligare åtgärder för att säkerställa att tidsfristen för att rätta till det alltför stora underskottet hålls eller partnerskapsprogrammet avseende budget och ekonomi justeras. Om medlemsstateninte genomför sådana åtgärder ska Europeiska rådet diskutera situationen och föreslå ytterligare åtgärder som det befinner nödvändiga.

Förklaring

Ändringen ska främja s.k. ”peer-pressure” inom Eurogruppen och rådet samt, om en medlemsstat upprepade gånger brister i efterlevnaden, ge Europeiska rådet en möjlighet att föreslå ytterligare åtgärder som medlemsstaten ska vidta.


Ändringsförslag avseende förslaget till förordning om skärpning av övervakningsmekanismerna

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (2)

Ändring 1

Skäl 1

”1.

Den mycket allvarliga globala kris som drabbat världen under de senaste tre åren har djupt skadat den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten samt lett till en kraftig ökning av underskottet i de offentliga finanserna och av medlemsstaternas skuldsättning, vilket tvingat många av dem att söka finansiellt stöd utanför unionens ramverk.”

”1.

Den mycket allvarliga globala kris som drabbat världen under de senaste tre åren har djupt skadat den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten samt lett till en kraftig ökning av underskottet i de offentliga finanserna och av medlemsstaternas skuldsättning, vilket tvingat många av dem att söka finansiellt stöd både inom och utanför unionens ramverk.”

Förklaring

Finansiellt stöd har även tillhandahållits av den europeiska finansiella stabilitetsmekanismen (EFSM) som är ett av unionens instrument.

Ändring 2

Skäl 4

”4.

En medlemsstat som har euron som valuta som är utsatt för, eller riskerar att utsättas för, allvarlig finansiell oro bör sättas under skärpt övervakning för att snabbt komma tillbaka till en normal situation och för att skydda andra medlemsstater som har euron som valuta från att drabbas. Den skärpta övervakningen bör även omfatta ökad tillgång till information som behövs för en nära övervakning av den ekonomiska och finansiella situationen och tillståndet för de offentliga finanserna samt regelbunden rapportering till den ekonomiska och finansiella kommittén eller de delkommittéer som den kommittén kan tänkas utse i det syftet. Samma regler för övervakning bör gälla medlemsstater som begär förebyggande stöd från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska stabilitetsmekanismen, IMF eller någon annan internationell finansiell institution.”

”4.

En medlemsstat som har euron som valuta som är utsatt för, eller riskerar att utsättas för, allvarlig finansiell oro bör sättas under skärpt övervakning för att snabbt komma tillbaka till en normal situation och för att skydda andra medlemsstater som har euron som valuta från att drabbas. Den skärpta övervakningen bör även omfatta ökad tillgång till information som behövs för en nära övervakning av den ekonomiska och finansiella situationen och tillståndet för de offentliga finanserna samt regelbunden rapportering till den ekonomiska och finansiella kommittén eller de delkommittéer som den kommittén kan tänkas utse i det syftet. Samma regler för övervakning bör gälla medlemsstater som begär förebyggande stöd från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska finansiella stabiliserings-mekanismen, den europeiska stabilitets-mekanismen, IMF eller någon annan internationell finansiell institution.”

Förklaring

Enligt artikel 1 omfattas den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen av förslaget till förordning.

Ändring 3

Artikel 1

”1.   Genom denna förordning fastställs bestämmelser för att skärpa den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om finansiell stabilitet och/eller som mottar, eller kan komma att mottafinansiellt stöd från en eller flera medlemsstater, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska finansiella stabilitetsmekanismen, den europeiska stabilitetsmekanismen eller andra finansiella institut, exempelvis IMF.”

”1.   Genom denna förordning fastställs bestämmelser för att skärpa den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om finansiell stabilitet och/eller som mottar, eller har begärt finansiellt stöd från en eller flera medlemsstater, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska finansiella stabilitetsmekanismen, den europeiska stabilitetsmekanismen eller andra finansiella institut, exempelvis IMF.”

Förklaring

För ökad rättssäkerhet bör man använda samma termer i hela förslaget till förordning.

Ändring 4

Artikel 2.1

”1.   Kommissionen får besluta om skärpt övervakning av en medlemsstat som har allvarliga svårigheter med sin finansiella stabilitet. Den berörda medlemsstaten ska ges möjlighet att i förväg uttrycka sina åsikter. Kommissionen ska var sjätte månad fatta beslut om den skärpta övervakningen ska fortsätta.”

”1.   Kommissionen ska besluta om skärpt övervakning av en medlemsstat som har eller hotas av allvarliga svårigheter med sin finansiella stabilitet som sannolikt kommer att få negativa spridningseffekter för andra medlemmar i euroområdet. Den berörda medlemsstaten ska ges möjlighet att i förväg uttrycka sina åsikter i den ekonomiska och finansiella kommittén eller den underkommitté som den kommittén utser i det syftet. Kommissionen ska var sjätte månad fatta beslut om den skärpta övervakningen ska fortsätta och ska rapportera till den ekonomiska och finansiella kommittén eller de underkommittéer som den kommittén kan tänkas utse i det syftet. Rådet får be kommissionen att initiera, fortsätta eller förstärka övervakningen.

Förklaring

För ökad rättssäkerhet bör man använda samma termer i hela förslaget till förordning. Om allvarliga svårigheter kan inträffa bör skärpt övervakning också vara möjlig för att på ett tidigt stadium förhindra att situationen försämras.

Mot bakgrund av tänkbara allvarliga spridningseffekter och stabilitetsrisker för euroområdet, bör kommissionens möjligheter begränsas när beslut fattas huruvida en medlemsstat ska omfattas av ”skärpt övervakning” vilket uppnås genom ordet ”ska”. Därutöver bör den ekonomiska och finansiella kommittén eller en underkommitté som utsetts informeras om beslutet att en medlemsstat ska omfattas av skärpt övervakning eller hur en medlemsstat som omfattas av skärpt övervakning utvecklas. På så sätt skulle den ekonomiska och finansiella kommittén kunna ta fram ett informerat beslut för rådet avseende de olika stegen i förfarandet. Utan att det påverkar kommissionens behörighet bör rådet vara behörigt att begära att kommissionen initierar eller bedriver skärpt övervakning.

Ändring 5

Artikel 2.2

”2.   Kommissionen ska besluta om skärpt övervakning av en medlemsstat som mottar finansiellt stöd i förebyggande syfte från en eller flera andra stater, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska stabilitetsmekanismen eller någon annan internationell finansiell institution som IMF. Kommissionen ska upprätta en förteckning över berörda instrument för förebyggande finansiellt stöd och hålla den uppdaterad om den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska stabilitetsmekanismen eller någon annan internationell finansiell institution skulle ändra sin strategi för finansiellt stöd.”

”2.   Kommissionen ska besluta om skärpt övervakning av en medlemsstat som ansöker om eller mottar finansiellt stöd i förebyggande syfte från en eller flera andra stater, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska finansiella stabilitets-mekanismen, den europeiska stabilitets-mekanismen eller någon annan internationell finansiell institution som IMF. Kommissionen ska upprätta en förteckning över berörda instrument för förebyggande finansiellt stöd och hålla den uppdaterad om den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska stabilitetsmekanismen eller någon annan internationell finansiell institution skulle ändra sin strategi för finansiellt stöd.”

Förklaring

Återigen bör skärpt övervakning starta på ett tidigt stadium, så snart en medlemsstat söker finansiellt stöd. Bestämmelsen bör förtydligas så man kan undvika tvetydigheter avseende den automatik med vilken en medlemsstat omfattas av skärpt övervakning – det ska gälla från det ögonblick då medlemsstaten söker finansiellt stöd. Enligt artikel 1 omfattar förslaget till förordning finansiellt stöd som tillhandahålls av den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

Ändring 6

Artikel 2.3

”3.   Punkt 2 ska inte gälla medlemsstater som mottar finansiellt stöd i förebyggande syfte i form av en kreditlina som inte förutsätter att den berörda medlemsstaten antar nya ekonomisk-politiska åtgärder, under förutsättning att krediten inte utnyttjas.”

”3.   Punkt 2 ska inte gälla medlemsstater som mottar finansiellt stöd i förebyggande syfte i form av en kreditlina som inte förutsätter att den berörda medlemsstaten antar nya ekonomisk-politiska åtgärder, under förutsättning att krediten inte utnyttjas. Kommissionen ska kontinuerliga övervaka att de tillgångskriterier som framgår av unionens och mellanstatliga finansiella stödinstrument uppfylls efter den tidpunkt då stödet beviljats.

Förklaring

Undantaget för medlemsstater som mottar finansiellt stöd i förebyggande syfte i form av en kreditlina som inte förutsätter att den berörda medlemsstaten antar nya ekonomisk-politiska åtgärder så länge krediten inte utnyttjas bör inte medföra att man slutar granska huruvida tillgångskriterierna uppfylls.

Ändring 7

Artikel 3.3

”3.   På begäran från kommissionen ska medlemsstaten under skärpt övervakning göra följande:

…”

”3.   På begäran från kommissionen ska medlemsstaten under skärpt övervakning göra följande:

Rådet får begära att kommissionen ber en medlemsstat under skärpt övervakning att genomföra de åtgärder som framgår av punkterna a), b) och d) och/eller eller omfattas av de krav som framgår av punkt c).

Förklaring

Mot bakgrund av omfattande tänkbara spridningseffekter kan det vara ändamålsenligt att rådet, via kommissionen, kan begära ytterligare information eller specifika åtgärder enligt artikel 3.3.

Ändring 8

Artikel 3.5

”5.   Om kontrollbesöken i punkt 4 visar att ytterligare åtgärder är nödvändiga och att den finansiella situationen i den berörda medlemsstaten har betydande negativa effekter på euroområdets finansiella stabilitet får rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, rekommendera den berörda medlemsstaten att söka finansielltstöd och att förbereda ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Rådet kan välja att offentliggöra rekommendationen.”

”5.   Om kontrollbesöken i punkt 4 visar att ytterligare åtgärder är nödvändiga och att den finansiella situationen i den berörda medlemsstaten har betydande negativa effekter på euroområdets finansiella stabilitet ska rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, rekommendera den berörda medlemsstaten att sökafinansiellt stöd och att förbereda ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Rådet kan välja att offentliggöra rekommendationen.”

Förklaring

Artikel 3.5 bör förstärkas genom att rådet förpliktas att lämna en rekommendation om att söka finansiellt stöd om situationen i den berörda medlemsstaten har betydande negativa effekter på euroområdets finansiella stabilitet, vilket är ett mycket stark argument.

Ändring 9

Artikel 4

”En medlemsstat som önskar erhålla finansiellt stöd från en eller flera stater, europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, europeiska stabilitetsmekanismen, IMF eller någon annan institution utanför unionens ram ska omedelbart informera rådet, kommissionen och ECB om sina avsikter. Ekonomiska och finansiella kommittén, eller en eventuell underkommitté som den kommittén har utsett för det syftet, ska efter att ha erhållit en bedömning av kommissionen diskutera medlemsstatens stödbegäran.”

”En medlemsstat som avser ansöka om finansiellt stöd från en eller flera stater, europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, europeiska finansiella stabilitetsmekanismen, europeiska stabilitetsmekanismen, IMF eller någon annan institution utanför unionens ram ska omedelbart informera rådet, kommissionen och ECB om sina avsikter. Ekonomiska och finansiella kommittén, eller en eventuell underkommitté som den kommittén har utsett för det syftet, ska efter att ha erhållit en bedömning av kommissionen diskutera medlemsstatens stödbegäran, med målet att bl.a. undersöka vilka möjligheter som finns enligt existerande finansiella instrument i unionen eller euro-området samt faciliteterna hos internationella finansinstitut och långivare innan medlemsstaten vänder sig till potentiella långivare.

Förklaring

De skyldigheter som medlemsstaterna i euroområdet har bör omfatta mer än att bara dela med sig av information till sina europeiska partners utan uttryckligen även omfatta skyldigheten att diskutera vilka olika finansiella stödfaciliteter som finns på europeisk och internationell nivå och kan utnyttjas. Enligt artikel 1 omfattas även den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen av förslaget till förordning.

Ändring 10

Artikel 5

”Om finansiellt stöd begärs från europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller europeiska stabilitetsmekanismen, ska kommissionen i samverkan med ECB och, om det är möjligt, IMF, utarbeta en analys av hur hållbar den berörda medlemsstatens offentliga skuld är. Analysen ska även omfatta medlemsstatens förmåga att betala tillbaka det eventuella finansiella stödet och ska skickas till Ekonomiska och finansiella kommittén eller en eventuell underkommitté som den kommittén har utsett för det syftet.”

”Om finansiellt stöd begärs från europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller europeiska stabilitetsmekanismen, ska kommissionen i samverkan med ECB och, om det är lämpligt, IMF, utarbeta en analys av hur hållbar den berörda medlemsstatens offentliga skuld är. Analysen ska även omfatta medlemsstatens förmåga att betala tillbaka det eventuella finansiella stödet och ska skickas till Ekonomiska och finansiella kommittén eller en eventuell underkommitté som den kommittén har utsett för det syftet.”

Förklaring

Enligt gällande praxis bör IMF involveras i analysen av hur hållbar den offentliga skulden är. För ökad rättssäkerhet bör man använda samma termer i hela texten.

Ändring 11

Artikel 6

”1.   En medlemsstat som får stöd från en eller flera medlemsstater, IMF, europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller europeiska stabilitetsmekanismen ska i samråd med kommissionen, som samverkar med ECB, utarbeta ett utkast till makroekonomiskt anpassningsprogram som syftar till att återgå till en sund och hållbar ekonomisk och finansiell situation och till att återställa landets förmåga att helt och hållet finansiera sig på de finansiella marknaderna. I utkastet ska man ta hänsyn till de rekommendationer som riktas till den berörda medlemsstaten enligt artiklarna 121, 126 och/eller 148 i fördraget, och medlemsstatens åtgärder för att följa dem, men samtidigt sträva efter att bredda, förstärka och fördjupa de nödvändiga politiska insatserna.

2.   Rådet ska godkänna anpassningsprogrammet genom beslut med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen.

3.   I samverkan med ECB ska kommissionen övervaka hur genomförandet av anpassningsprogrammet fortlöper och var tredje månad informera Ekonomiska och finansiella kommittén eller en eventuell underkommitté som den kommittén har utsett för det syftet. Den berörda medlemsstaten ska samarbeta fullt ut med kommissionen. Framförallt ska medlemsstaten förse kommissionen med all information den anser sig behöva för att kunna övervaka programmet. Artikel 3.3 ska tillämpas.

4.   I samverkan med ECB ska kommissionen tillsammans med medlemsstaten undersöka vilka ändringar som kan behövas av anpassningsprogrammet. Rådet ska, på förslag av kommissionen och genom beslut med kvalificerad majoritet, besluta om eventuella ändringar av anpassningsprogrammet.

6.   En medlemsstat som genomför ett anpassningsprogram ska begära tekniskt bistånd från kommissionen om den inte har tillräckliga administrativ kapacitet eller stöter på betydande problem vid genomförandet av anpassningsprogrammet.”

”1.   En medlemsstat som begär stöd från en eller flera medlemsstater, IMF, europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, europeiska finansiella stabilitetsmekanismen eller europeiska stabilitets-mekanismen ska i samråd med kommissionen, som samverkar med ECB och vid behov IMF, utarbeta ett utkast till makroekonomiskt anpassningsprogram som syftar till att återgå till en sund och hållbar ekonomisk och finansiell situation och till att återställa landets förmåga att helt och hållet finansiera sig på de finansiella marknaderna. I utkastet ska man ta hänsyn till de rekommendationer som riktas till den berörda medlemsstaten enligt artiklarna 121, 126, 136 och/eller 148 i fördraget, och medlemsstatens åtgärder för att följa dem, men samtidigt sträva efter att bredda, förstärka och fördjupa de nödvändiga politiska insatserna.

2.   Rådet ska godkänna anpassningsprogrammet genom beslut med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen. Om finansieringen kommer från europeiska finansiella stabilitetsmekanismen, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller den europeiska stabilitetsmekanismen ska villkoren i kommissionens förslag fullt ut spegla de villkor som avtalats mellan parterna i samband med att tillgången till ovannämnda stöd från unionen eller mellan stater beviljades.

3.   I samverkan med ECB och, vid behov IMF, ska kommissionen övervaka hur genomförandet av anpassningsprogrammet fortlöper. Den ska var tredje månad informera Ekonomiska och finansiella kommittén eller en eventuell underkommitté som den kommittén har utsett för det syftet. Den berörda medlemsstaten ska samarbeta fullt ut med kommissionen. Framförallt ska medlemsstaten förse kommissionen med all information den anser sig behöva för att kunna övervaka programmet. Artikel 3.3 ska tillämpas. Om samarbetet är otillräckligt får rådet, på förslag från kommissionen, rikta en offentlig uppmaning till den berörda medlemsstaten där de åtgärder som medlemsstaten bör vidta framgår.

4.   I samverkan med ECB och, vid behov IMF, ska kommissionen tillsammans med medlemsstaten undersöka vilka ändringar som kan behövas av anpassningsprogrammet. Rådet ska, på förslag av kommissionen och genom beslut med kvalificerad majoritet, besluta om eventuella ändringar av anpassningsprogrammet.

6.   En medlemsstat som genomför ett anpassningsprogram ska begära tekniskt bistånd från kommissionen om den inte har tillräckliga administrativ kapacitet eller stöter på betydande problem vid genomförandet av anpassnings-programmet, som för detta ändamål kan sammanställa grupper av experter från medlemsstater och andra unionsinstitutioner och/eller relevanta internationella institutioner. Tekniskt bistånd kan omfatta inrättandetav en permanent rådgivare och stödpersonal från Europeiska unionens institutioner i den berörda medlemsstaten, som ger råd till myndigheterna i medlemsstaten om genom-förandet av anpassningsprogrammet och samordnar arbetet mellan de berörda institutionerna.

Förklaring

Enligt artikel 1 omfattas den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen av förslaget till förordning. Ändringsförslaget avser bl.a. att förtydliga ansvarsfördelningen mellan de involverade institutionerna.

Punkt 2 ska förtydliga att medlemsstater som erhåller finansiellt stöd från den europeiska finansiella stabilitetsmekanismen, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller den europeiska stabilitetsmekanismen inte behöver ta fram två olika makroekonomiska anpassningsprogram utan att istället alla de finanspolitiska villkor som avtalats med medlemsstaten i samband med att stödet beviljades fullt ut kommer att respekteras i det makroekonomiska anpassningsprogrammet enligt denna artikel.

I punkt 3 kan hotet om offentlighet, i fall då en medlemsstat inte är samarbetsvillig, fungera som incitament för medlemsstaten att samarbeta.

Utöver kommissionen bör även andra institutioner med relevant expertis och medlemsstater kunna ge ett tekniskt bistånd. En permanent rådgivare i medlemsstaten skulle kraftigt öka sannolikheten för att programmen genomförs på ett bra sätt.

Ändring 12

Artikel 11.1, 11.5 (ny) och 11.6 (ny)

”1.   En medlemsstat ska övervakas efter programtidens slut så länge som minst 75 % av det finansiella stöd som erhållits från en eller flera medlemsstater, europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska stabilitetsmekanismen eller europeiska stabilitetsmekanismen inte har betalats tillbaka. Rådet får, på förslag av kommissionen och genom beslut med kvalificerad majoritet, förlänga övervakningen efter programperiodens slut.”

”1.   En medlemsstat ska övervakas efter programtidens slut så länge som minst 75 % av det finansiella stöd som erhållits från en eller flera stater, europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, den europeiska stabilitetsmekanismen eller europeiska stabilitetsmekanismen eller andra finansiella institut inte har betalats tillbaka. Rådet får, på förslag av kommissionen och genom beslut med kvalificerad majoritet, förlänga övervakningen efter programperiodens slut.

5.   Den berörda kommittén i Europaparlamentet får bjuda in representanter för den berörda medlemsstaten för att delta i ett åsiktsutbyte om övervakningen efter programtidens slut.

6.   Kommissionens representanter får bjudas in av den berörda medlemsstatens parlament för att delta i ett åsiktsutbyte om övervakningen efter programtidens slut.

Förklaring

Den första kommentaren avser att skapa överensstämmelser med ordalydelsen i artikel 1.1.

Ett ökat tryck från allmänheten via Europaparlamentet och nationella parlament ökar de berörda medlemsstaternas incitament att genomföra lämpliga åtgärder. Denna delaktighet bör fortsätta även efter programtidens slut såsom det är avsett för skärpt övervakning (artikel 3) och det makroekonomiska anpassningsprogrammet (artikel 6).

Ändring 13

Artikel 12

”I fråga om de åtgärder som avses i artiklarna 2.1, 3, 6.2, 6.4 och 11.4, får enbart de rådsmedlemmar som företräder medlemsstater som har euron som valuta, och rösten för den rådsmedlem som företräder den berörda medlemsstaten ska inte beaktas.

En kvalificerad majoritet av de rådsmedlemmar som avses i förra stycket ska fastställas i enlighet med artikel 238.3 b i fördraget.”

”I fråga om de åtgärder som avses i artiklarna , 3.5, 6.2, 6.4, 6.5, 11.1 och 11.4, får enbart de rådsmedlemmar som företräder medlemsstater som har euron som valuta, och rösten för den rådsmedlem som företräder den berörda medlemsstaten ska inte beaktas.

En kvalificerad majoritet av de rådsmedlemmar som avses i förra stycket ska fastställas i enlighet med artikel 238.3 b i fördraget.”

Förklaring

Artikel 12 måste hänvisa till alla beslut som rådet ska fatta.

Ändring 14

Artikel 13

”Bestämmelserna i artiklarna 5 och 6 gäller inte förebyggande finansiellt stöd eller lån för att rekapitalisera finansiella institutioner.”

”Bestämmelserna i punkterna 1-5 i artikel 6 gäller inte förebyggande finansiellt stöd eller lån för att rekapitalisera finansiella institutioner. Detta ska inte påverka de villkor som knutits till dessa typer av finansiellt stöd enligt unionens eller mellanstatliga finansiella stödinstrument.

Förklaring

Undantaget från att förbereda ett makroekonomiskt anpassningsprogram (artikel 6) bör minskas för att undvika att man exkluderar bestämmelsen om tekniskt bistånd och parlamentens involverande. Undantaget bör endast gälla för de speciella situationerna med förebyggande program och lån för att rekapitalisera finansiella institutioner och inte påverka tillämpningen av relevanta bestämmelser i EFSF-ramavtalet, ESM-fördraget och finansiella stödinstrument som genomför sådant finansiellt stöd. Det finns fördelar med att behålla möjligheten att bedöma den offentliga skuldens hållbarhet även avseende medlemsstater som omfattas av ett förebyggande program för att verifiera tillgångskriterierna för detta program. Om stöd utgår för att rekapitalisera finansinstitut bör man bedöma den offentliga skuldens hållbarhet eftersom det finns ett nära samband mellan hållbara offentliga finanser och finanssektorns instabilitet. Alternativt skulle denna punkt av tydlighetsskäl kunna flyttas till artikel 6 och artikel 13 strykas.


(1)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(2)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.


Top