EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52009AB0017

Europeiska centralbankens yttrande av den 5 mars 2009 på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (CON/2009/17)

OJ C 93, 22.4.2009, p. 3–15 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

22.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 93/3


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 5 mars 2009

på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering

(CON/2009/17)

2009/C 93/03

Inledning och rättslig grund

Den 22 oktober 2008 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (1) (nedan kallat direktivförslaget) (2).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundar sig på artikel 105.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

Reform av de europeiska tillsynsrutinerna avseende finanssektorn

1.

ECB understryker att de specifika kommentarerna i detta yttrande inte påverkar eventuella framtida ståndpunkter i den vidare europeiska debatten om en reform av de europeiska tillsynsrutinerna (3), särskilt inom ramen för rekommendationerna från expertgruppen på hög nivå som inrättats av kommissionen (4).

Rättsliga instrument för ett konsekvent genomförande av den europeiska banklagstiftningen

2.

ECB har vid flera tillfällen gett uttryck för åsikten (5) att den aktuella strukturen på Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning) (7) inte bör ses som en slutlig lösning utan som ett steg på vägen i en långsiktig process för att, i enlighet med de principer och målsättningar som utvecklats enligt Lamfalussy-förfarandet, skapa en uppsättning direkt tillämpliga genomförande-åtgärder på nivå 2 för finansinstituten inom Europeiska unionen. Direktiv 2006/48/EG använder kommittéförfarandet i begränsad utsträckning och användningen av genomförandeåtgärder är begränsad (8). Genomförandet av Basel II (9) innebar en unik möjlighet att revidera direktiv 2006/48/EG i enlighet med detta, dock har denna möjlighet inte tagits tillvara. Inom banksektorn återstår följaktligen mycket arbete innan man realiserat Lamfalussy-förfarandets fulla potential. Arbetet skulle kräva att man i) begränsar gemenskapsrättsakter på nivå 1 till övergripande principer som återspeglar de grundläggande politiska valen och de centrala frågorna samt ii) samlar de tekniska föreskrifterna i en eller flera direkt tillämpliga förordningar på nivå 2 som, genom ökad användning av kommittéförfarandet, gradvis växer fram som den huvudsakliga källan för tekniska föreskrifter för EU:s finansinstitut. Förutsatt att detta låter sig kombineras med den nödvändiga flexibiliteten för genomförandet på nationell nivå anser ECB att de flesta tekniska bilagorna till direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG bör antas direkt av kommissionen som förordningar på nivå 2.

3.

På grund av den begränsade möjligheten att använda omfattande och strukturerade genomförande-åtgärder på nivå 2 i samband med direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG får riktlinjer på nivå 3 inom Lamfalussy-ramverket ökad betydelse. I detta hänseende noterar ECB att direktivförslaget för första gången inför hänvisningar till riktlinjer och rekommendationer från Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) i direktiv 2006/48/EG (10). ECB är fullt medveten om fördelarna med dessa riktlinjer, det omfattande arbete som CEBS lägger ned för att tillsynsstandarder och -metoder ska samordnas bättre samt behovet av att säkerställa att medlemsstaterna efterlever reglerna. Mot bakgrund av att dessa riktlinjer inte är bindande kan de dock inte garantera en harmoniserad tillämpning av gemenskapslagstiftningen i alla medlemsstater. I överensstämmelse med principerna om bättre lagstiftning (11) bör uttryckliga hänvisningar till sådana icke-bindande riktlinjer undvikas i gemenskapens rättsakter. ECB rekommenderar istället att man i direktivförslaget anger de områden inom vilka CEBS ska bidra till bättre samordande tillsynsmetoder. I enlighet med Lamfalussy-förfarandet och de synpunkter som framförts i punkt 2, samt för att ytterligare bidra till att ett harmoniserat rättsligt regelverk kan antas på EU-nivå, skulle det i vissa fall också vara önskvärt att lagstiftaren på gemenskapsnivå omvandlade det normativa innehållet i dessa icke-bindande CEBS-riktlinjer på nivå 3 till bindande gemenskapslagstiftning, antingen på nivå 1 inom ramen för medbeslutandeförfarandet eller på nivå 2 i form av genomförande-bestämmelser som kommissionen antar inom ramen för kommittésystemet och som skulle gälla i alla medlemsstater (12).

4.

ECB har förstått att ett flertal av de ändringar som kommissionen föreslår i direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG bottnar i den senaste tidens oro på finansmarknaderna, och att en omstrukturering av dessa direktiv inte varit möjlig under nuvarande omständigheter. ECB anser dock att mer omfattande ändringar av dessa direktiv, i enlighet med de principer som beskrivits ovan, skulle vara mycket positiva för gemenskapens banklagstiftning och öka dess tydlighet och rättssäkerhet. Den senaste tidens oro på finansmarknaderna har också visat att det är mycket viktigt att rättsakter kan ändras på ett enkelt sätt när så behövs, d.v.s. med hjälp av genomförandebestämmelser på nivå 2, och att endast de mer grundläggande principerna bör regleras på nivå 1 eftersom dessa normalt har mer bestående karaktär. Mot bakgrund av de slutsatser som expertgruppen på hög nivå kommit fram till uppmanar ECB lagstiftaren på EU-nivå att beakta ovan nämnda rekommendationer.

Kommittésystemet

5.

Kommissionen har nyligen lagt fram två förslag till genomförandedirektiv avseende tekniska bestämmelser om riskhantering (13). ECB noterar att vissa av dessa tekniska bestämmelser rör värdepapperisering och de metoder som externa institut för kreditbedömning använder. ECB har inga kommentarer angående dessa bestämmelser, men stöder kommissionens syn på den ordningsföljd i vilken åtgärder på nivå 1 och nivå 2 (14) ska användas, nämligen att i) åtgärder på nivå 2, av rättssäkerhetsskäl och för ökad tydlighet, i regel inte ska föregå åtgärder på nivå 1 och på så sätt föregripa en diskussion om deras innehåll, och ii) att arbete med åtgärder på nivå 1 och nivå 2 i största möjliga utsträckning bör pågå parallellt. Detta skulle också underlätta för ECB att utöva sin rådgivande roll enligt artikel 105.4 i fördraget angående förslag till gemenskapsrättsakter (inklusive förslag till genomförandeåtgärder på nivå 2).

Specifika kommentarer

Exponeringar mellan banker och genomförandet av den monetära politiken (den föreslagna nya artikeln 113.3 och 113.4 i direktiv 2006/48/EG)

6.

ECB välkomnar på det hela taget direktivförslagets mål att förbättra kreditinstitutens hantering av risk och likviditet, bl.a. avseende exponeringar mellan banker (15). ECB delar särskilt kommissionens bedömning att exponeringar mellan banker utgör en betydande risk eftersom banker kan gå i konkurs trots att de är reglerade, och att stora exponeringar mellan banker måste förvaltas mycket försiktigt (16).

7.

ECB noterar att direktivförslaget introducerar ett undantag för ”Tillgångsposter som utgörs av krav på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, förutsatt att dessa exponeringar […] inte varar längre än till påföljande bankdag och är noterad i en valuta i den medlemsstat som utnyttjar denna option, förutsatt att en sådan valuta inte är euron” (17). ECB anser att denna bestämmelse kan snedvrida konkurrensen och anser att denna bestämmelse bör ändras så att samma regler gäller i alla medlemsstater.

8.

ECB uppmanar också till försiktighet när man utformar åtgärder som ska begränsa exponeringar mellan banker – det är viktigt att inte störa likviditetsflödet mellan bankerna. Vad gäller genomförandet av den monetära politiken bör störningar av likviditetsflödet mellan bankerna, särskilt vad gäller mycket korta löptider (över natten eller upp till en vecka), undvikas. Detta gäller både under normala förhållanden och de speciella omständigheter som för närvarande råder på finansmarknaderna. Under normala förhållanden är den handel som Eurosystemets motparter bedriver av avgörande betydelse för att fördela kortfristig likviditet på marknaden och bör därför inte begränsas – detta skulle få negativa konsekvenser för styrningen av de korta penningmarknadsräntorna mot den lägsta anbudsräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

9.

I samband med detta vill ECB understryka att upplåning med korta löptider är mindre riskfylld än upplåning med längre löptider. Dessutom varierar även kreditkvaliteten mellan olika motparter. Vad gäller kommissionens förslag att begränsa alla interbankexponeringar till 25 procent av institutets kapitalbas eller ett tröskelvärde på 150 miljoner euro (18), oavsett löptid, visar interna ECB-analyser att en inte obetydlig andel av bankerna skulle ha inskränkts i sin utlåning över natten i ett avsevärt antal transaktioner om begränsningen varit i kraft innan krisen på finansmarknaden startade i augusti 2007. Detta innebär en betydande och oönskad förändring jämfört med EU:s aktuella regler som ger medlemsstaterna möjlighet att helt eller delvis undanta ”fordringar på och andra exponeringar gentemot institut med en löptid av högst ett år” från tillämpningen av reglerna om stora exponeringar (19). Ur ett penningpolitiskt perspektiv anser ECB att de begränsningar som föreslås ovan skulle försvåra likviditetsflödet mellan bankerna och skulle kunna få negativa konsekvenser för penningmarknadens funktion i euroområdet. I detta sammanhang skulle ECB, samtidigt som man understryker att kreditinstitut bör vidta sådana riskreducerande och övervakande åtgärder som omnämns i bilaga V till direktiv 2006/48/EG för att beakta de risker som kan uppstå i samband med mycket korta exponeringar mellan bankerna, helst se att man införde ett undantag för krav med mycket korta löptider, t.ex. löptider på högst en vecka, från tillämpningen av reglerna om stora exponeringar. Därutöver skulle ECB gärna se att det gjordes en analys av hela EU:s penningmarknad och – baserat på denna analys – eventuellt ytterligare åtgärder som t.ex. ett undantag för krav med löptider på över en vecka.

Likviditetsfrågor (de föreslagna bilagorna V och XI samt artikel 41)

10.

ECB anser att de förslagna ändringarna av direktiv 2006/48/EG som berör likviditetsrisk (20), och som genomför det arbete som utförts av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) (21) och banktillsynskommittén (CEBS) (22), är nödvändiga med tanke på den betydelse som hanteringen av likviditetsrisker visat sig ha under den rådande finanskrisen. I detta hänseende, och även med tanke på framtida arbete som kommissionen kan komma att utföra, är det viktigt att ge ytterligare riktlinjer för viktiga aspekter som definitionen och utformningen av risktolerans (23) samt att likviditetsbuffertarna är tillräckligt stora (24). Med tanke på centralbankernas uppgifter inom området finansiell stabilitet är det viktigt att de har tillgång till bankernas krisplanering.

11.

ECB noterar att banktillsynskommittén nyligen i sin rekommendation till kommissionen om hanteringen av likviditetsrisker (25) rekommenderar att tillsynsmyndigheter som ansvarar för gränsöverskridande grupper bör ha ett nära samarbete, främst genom ett förbättrat informationsutbyte mellan olika tillsynsmyndigheter, för att bättre förstå likviditetsriskerna inom grupperna och undvika onödiga dubbelkrav. Banktillsynskommittén rekommenderar att tillsynsmyndigheterna aktivt överväger att delegera uppgifter som rör tillsynen över filialers likviditet till hemlandets tillsynsmyndigheter. Mot bakgrund av det pågående arbetet med att hantera likviditetsrisker och praxis när det gäller behörigheten att övervaka likviditetsutvecklingen (26) noterar ECB att en av följderna av den ekonomiska och monetära unionen är att endast hemmedlemsstaten ska ansvara för tillsynen över likviditeten hos kreditinstituts filialer inom euroområdet. När det gäller en framtida ändring av direktiv 2006/48/EG skulle hem- och värdmedlemsstater som infört euron kunna särskiljas från de medlemsstater som inte infört euron. Om de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten har olika valutor skulle filialen kunna omfattas av likviditetsvillkoren i hemmedlemsstaten. Inom euroområdet har denna distinktion dock förlorat sin betydelse för filialerna eftersom dessa omfattas av huvudkontorets balansräkning, arbetar i samma valuta och inte behöver något specifikt eget kapital. Dessutom måste system för insättningsgarantier som officiellt erkänns i en medlemsstat omfatta insättare hos filialer som kreditinstitut inrättat i andra medlemsstater.

12.

ECB rekommenderar också att man ändrar artikel 41 i direktiv 2006/48/EG som rör rätten att vidta penning-politiskt betingade åtgärder så att Europeiska centralbankssystemet (ECBS) kan beaktas.

Informationsutbyte och samarbete mellan centralbanker och tillsynsmyndigheter (den föreslagna nya artikeln 42a.2, artikel 49 samt artikel 130.1 i direktiv 2006/48/EG)

13.

ECB stöder klargörandet av de existerande skyldigheterna angående samordning och informations-utbyte mellan myndigheter när en kritisk situation uppstår, inklusive en negativ utveckling på finansmarknaderna. Klargörandet om de existerande skyldigheterna är särskilt välkommet eftersom det rör utbytet av information om specifika bankgrupper mellan tillsynsmyndigheter och centralbanker.

14.

Enligt direktiv 2006/48/EG ska tillsynsmyndigheter inte hindras från att lämna ut information till centralbanker (inklusive ECB) (27) så att dessa ska kunna fullgöra sina uppgifter (28), men ECB noterar att det i direktivförslaget anges att medlemsstaterna, om en kritisk situation enligt definitionen i direktiv 2006/48/EG (29) uppstår, måste tillåta att tillsynsmyndigheterna underrättar centralbanker inom gemenskapen. Enligt direktivförslaget ska detta informationsutbyte ske både under ”normala” omständigheter och i kritiska situationer om informationen är relevant för utövandet av central-bankernas uppdrag. ECB välkomnar dessa ändringar, särskilt att man i direktiv 2006/48/EG inför en uttrycklig hänvisning till en icke-uttömmande uppräkning av centralbankernas uppgifter – inklusive bedrivandet av monetär politik, övervakning av systemen för betalningar och värdepappers-avveckling, samt skydd av den finansiella stabiliteten – för vilka informationen kan vara av betydelse. ECB vill också påpeka följande. Eftersom uppräkningen ovan nämner ”övervakning av systemen för betalningar och värdepappersavveckling” (30) vore det lämpligt att lägga till en hänvisning till ”clearingsystem” och sedan konsekvent använda formuleringen ”system för betalningar, clearing och värdepappersavveckling” i hela direktivet 2006/48/EG. Uttrycket ”uppdrag föreskrivet i lag” implicerar att uppdragen grundar sig på lagrum. Eftersom vissa av centralbankernas funktioner, t.ex. att värna det finansiella systemets stabilitet, inte alltid är lagfästa, bör därutöver orden ”föreskrivet i lag” strykas.

15.

ECB är medveten om att de föreslagna ändringarna inte ska förändra det aktuella regelverket för informations-utbyte mellan tillsynsmyndigheter och centralbanker under normala förhållanden, utan istället avser att förbättra informationsutbytet mellan dessa myndigheter när en kritisk situation uppstår. ECB anser det önskvärt att dessa skyldigheter samordnas ytterligare så att man kan undvika en oönskad assymmetri mellan den information som centralbankerna har tillgång till under normala omständigheter och i kritiska situationer (31). Centralbankerna i Eurosystemet anser att det finns omfattande informationsrelaterade överlappningar mellan centralbanks- och tillsynsfunktionerna. Detta visar att samordningen mellan centralbankernas bedömningar av den finansiella stabiliteten och tillsynen över individuella finansinstitut bör förstärkas (32). I praktiken bör, såsom påpekats i tidigare yttranden (33), tillsynen över individuella institut dra nytta av centralbankernas bedömningar av den finansiella stabiliteten som i sin tur bör bygga på information från tillsynsmyndigheterna. Exempelvis bör tillsynsmyndigheter under normala omständigheter regelbundet kommunicera med andra tillsyns-myndigheter och centralbanker, både nationellt och internationellt, för att främja ett effektivt samarbete inom tillsyn och kontroll av likviditetsrisker. Under normala omständigheter bör detta informationsutbyte ske regelbundet, men under extraordinära omständigheter bör utbytet på ett flexiblet sätt anpassas efter situationen (34).

Tillsynskollegier (de nya föreslagna artiklarna 42a, 129 och 131a)

16.

ECB välkomnar förslaget att stärka de rättsliga grunderna för tillsynskollegierna (35). Detta är ett steg på vägen mot en mer samordnad tillsyn och skulle innebära konsekventare hantering mellan olika medlemsstater. ECB anser särskilt att tillsynskollegier skulle förbättra samarbetet i den fortlöpande tillsynen av gränsöverskridande banker, bedömningar av den finansiella stabiliteten samt samordningen vid krissituationer.

De nationella tillsynsmyndigheternas mandat ur ett gemenskapsperspektiv

17.

Eftersom frågor om finansiell stabilitet bör diskuteras över nationsgränserna stöder ECB direktiv-förslagets målsättning att stärka gemenskapsaspekterna i de nationella tillsynsmyndigheternas mandat, något som också upprepade gånger erhållit Ekofinrådets stöd (36). I detta sammanhang välkomnar ECB även bestämmelserna om att effekterna av ett beslut på stabiliteten i det finansiella systemet i alla övriga berörda medlemsstater ska beaktas. ECB föreslår att man av konsekvensskäl alltid hänvisar till ett besluts ”tänkbara konsekvenser” istället för dess ”effekt” (37). ECB anser också att man, för det praktiska genomförandet av ovannämnda bestämmelser, bör undersöka möjligheten att införa liknande rådfrågningsförfaranden med andra berörda medlemsstater som återfinns i andra direktiv som berör finanssektorn i sådana fall där tillsynskollegier inte passar för ändamålet (38).

Värdepapperisering (nya föreslagna artikeln 122a)

18.

Målet för de föreslagna bestämmelserna om kapitalkrav och riskhantering vid värdepapperisering (39) omfattar särskilt i) skyldigheten för medverkande institut och/eller originatorer att ha ”ett väsentligt ekonomiskt intresse netto” (40) i värdepapperiseringstransaktionerna, ii) kravet att kreditinstitut ska få bättre förståelse för de risker som deltagare i värdepapperiseringar tar, iii) ökade krav på upplysnings-plikt för kreditinstitut i egenskap av originatorer eller medverkande institut samt iv) bättre tillsyns-praxis avseende värdepapperiseringar. ECB stöder i princip de föreslagna ändringarna vars mål är att skapa likartade incitament för alla aktörer som deltar i värdepapperiseringar (41). Samtidigt vill ECB understryka behovet av att ha en omfattande, likvid och väl fungerande sekundärmarknad för värdepapperiseringar, i synnerhet när värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas som säkerhet vid penningpolitiska transaktioner.

Om detta direktiv, trots vad som sagts i punkterna 2–4, även fortsättningsvis kommer att vara direktiv på nivå 1 understryker ECB behovet av att i) klargöra hur ovannämnda bestämmelser ska tillämpas, ii) definiera vad ”ett väsentligt ekonomiskt intresse netto” är samt iii) använda termer konsekvent så att tillämpningen kan ske konsekvent och divergerande regelverk mellan olika stater kan undvikas. För att undvika negativa konsekvenser för marketmakerfunktionen, bör man också överväga att införa aktsamhetskrav där man skiljer mellan kreditinstituts exponeringar inom och utanför handelslagret så att man kan beakta de olika tidsperspektiven för dessa.

ECB anser att det faktum att en part behåller ett väsentligt ekonomiskt intresse i teorin visserligen medför att det skapas likartade incitament, men att detta kan vara svårt att genomföra i praktiken (42). ECB välkomnar därför att kommissionen avser att rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna och deras effektivitet mot bakgrund av marknads-utvecklingen, även med beaktande av behovet att återställa fungerande värdepapperiseringsmarknader. Därutöver noterar ECB det skäl i kommissionens förslag som rör åtgärder för att undvika avvikande intressen mellan olika aktörer i en värdepapperisering och behovet av att säkerställa en sammanhängande och konsekvent reglering av finansmarknaderna (43).

ECB anser också att det skulle vara fördelaktigt att se över den terminologi avseende värdepapper-isering som används i direktiv 2006/48/EG och i direktivförslaget, med målsättningen att bringa dem mer i linje med den juridiska terminologi som vanligtvis används och därigenom öka rättssäkerheten (44).

Slutligen bör man även undersöka sambandet mellan kravet på att behålla ”ett väsentligt ekonomiskt intresse netto” och gällande bokföringsregler (45). I samband med detta skulle ECB gärna se att International Accounting Standards Board (IASB) tar fram riktlinjer för IFRS 39 (46) och IASB:s Standing Interpretation Committee’s (SIC) issue No12 (47) för att reda ut vilka konsekvenser de värdepapper-iseringsrelaterade bestämmelserna i direktivförslaget kan få för bestämmelser om avskrivning och konsolidering.

Ytterligare kommentarer av rättslig och teknisk natur

19.

ECB rekommenderar att man, när man hänvisar till ECB, ECBS och de nationella centralbankerna inom ECBS, använder den terminologi som förekommer i fördraget och stadgan för Europeiska centralbanks-systemet (nedan kallad ECBS-stadgan) för att undvika att gamla koncept cementeras samt för att öka direktivets läsbarhet.

20.

Direktiv 2006/48/EG kännetecknas av en mängd hänvisningar till andra rättsakter samt korshänvisningar som alla påverkar förståelsen och tydligheten (48). Ett antal hänvisningar uppfyller heller inte kravet på att ”en hänvisning bör göras så att det framgår vad den bestämmelse som man vill hänvisa till handlar om så att läsaren inte skall behöva gå till själva föreskriften” (49). Denna olyckliga omständighet ändras tyvärr inte genom direktivförslaget (50). ECB rekommenderar därför, även med målet att öka tydligheten och rättssäkerheten, att formulera om dessa bestämmelser så att det är möjligt att läsa och förstå dem utan att behöva gå till ett antal andra föreskrifter än direktiv 2006/48/EG.

21.

Direktiv 2006/48/EG hänvisar till ”andra offentliga myndigheter med uppgift att utöva tillsyn över betalningssystem” (51). ECB har vid flera tillfällen påpekat att artikel 105.2 i fördraget och artikel 3.1 i ECBS-stadgan utgör den rättsliga grunden för Eurosystemets tillsynsarbete och att Eurosystemets behörighet att utöva tillsyn därutöver grundar sig på artikel 22 ECBS-stadgan (52). ECB anser att artikel 105.2 i fördraget och artikel 3.1. i ECBS-stadgan förbjuder andra gemenskapsorgan och nationella organ än nationella centralbanker som agerar inom ramen för ECBS/Eurosystemet att påverka Eurosystemets behörighet att utöva tillsyn (53). Mot denna bakgrund, och i linje med den ståndpunkt som intagits avseende annan gemenskapslagstiftning (54), rekommenderar ECB att hänvisningen ovan stryks (55).

22.

Verksamhet inom områdena clearing, avveckling och depåtjänster medför specifika typer av exponeringar som inte bör behandlas på samma sätt som exponeringarna inom ramen för den ordinarie utlånings-verksamheten på interbankmarknaden. Huvudorsaken för detta är att exponeringarna har mycket korta löptider som normalt inte varar längre än över natten, och att de är utanför de berörda institutens kontroll, eftersom exponeringarna i huvudsak är resultatet av kundaktivitet. Trots att riskreducerande och övervakande åtgärder bör finnas för att hantera de risker som uppstår i samband med sådan aktivitet, stöder ECB det undantag som införts i direktivförslaget (56). Ändringsförslag som förtydligar detta undantag ytterligare framgår av bilagan.

Ändringsförslag

De ändringsförslag av direktivet som blir resultatet av rekommendationerna ovan framgår av bilagan.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 5 mars 2009.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  KOM(2008) 602 slutlig, 1 oktober 2008. Finns på www.eur-lex.europa.eu

(2)  Detta yttrande grundar sig på den version av det föreslagna direktivet som ECB ombads yttra sig över (versionen av den 1 oktober 2008). Direktivförslaget har därefter ändrats av rådets arbetsgrupp.

(3)  Se punkt 8 i ordförandeskapets slutsatser, Europeiska rådet, 15 – 16 oktober 2008, finns på rådets webbplats www.consilium.europa.eu och meddelande från kommissionen, From financial crisis to recovery: A European framework for action, KOM(2008) 706 slutlig, 29 oktober 2008, finns på kommissionens webbplats www.ec.europa.eu

(4)  Rapporten från Larosière-gruppen av den 25 februari 2009 finns på www.europa.eu

(5)  Se punkt 6 i ECB:s yttrande CON/2004/7 av den 20 februari 2004 på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 93/6/EEG och 94/19/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området för finansiella tjänster (KOM(2003) 659 slutlig), (EUT C 58, 6.3.2004, s. 23); punkterna 6–10 i ECB:s yttrande CON/2005/4 av den 17 februari 2005 på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (EUT C 52, 2.3.2005, s. 37) och punkt 3.5 i ECB:s yttrande CON/2006/60 av den 18 december 2006 om ett förslag till ett direktiv om ändring av vissa gemenskapsdirektiv vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för stabilitetsbedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (EUT C 27, 7.2.2007, s. 1).

(6)  EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(7)  EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.

(8)  Se artiklarna 150 och 151 i direktiv 2006/48/EG och ändringarna av dessa enligt direktivförslaget.

(9)  Baselkommittén för banktillsyn, Internationell konvergens avseende kapitalmätning och kapitalstandarder – ett reviderat regelverk (”International Convergence of Capital Measurements and Capital Standards: A Revised Framework”), Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), juni 2004, finns på BIS webbplats www.bis.org

(10)  Se det båda nya skälen 1 och 7, artikel 42 b, artikel 63a.6 samt andra stycket i artikel 131a.2.

(11)  Se Gemensam Praktisk handledning; Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma praktiska handledning för personer som deltar i utformningen av lagtexter inom gemenskapens institutioner, särskilt rekommendationerna 12 och 17, s. 38 och 54, finns på www.europa.eu

(12)  Lamfalussy-kommittén själv påpekade 2001 att dessa rekommendationer och gemensamma standarder som avser aspekter som inte omfattas av EU-lagstiftning vid behov skulle kunna omvandlas till gemenskapslagstiftning genom ett förfarande på nivå 2 (se slutrapporten från Visemannakommittén om regleringen av de europeiska värdepappersmarknaderna, 15.2.2001, s. 37, finns på www.europa.eu).

(13)  Förslag till kommissionens direktiv om ändring av vissa bilagor till direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut med avseende på kommissionens genomförandebefogenheter och förslag till kommissionens direktiv om ändring av vissa bilagor till direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter, finns på www.ec.europa.eu

(14)  Meddelande från kommissionen, Översyn av Lamfalussyprocessen – En mer enhetlig tillsyn, 20.11.2007, KOM(2007) 727 slutlig, finns på kommissionens webbplats www.ec.europa.eu

(15)  Se punkterna 6.2.3 och 6.4.5 i motiveringen till direktivförslaget, s. 8 och s. 10.

(16)  Se punkt 6.2.3 i motiveringen till direktivförslaget, s. 8.

(17)  Den föreslagna artikeln 113.4 f.

(18)  Se andra stycket i den föreslagna artikeln 111.1.

(19)  Ny artikel 113.3 i.

(20)  Se den nya bilagan V.

(21)  Se Principles for Sound Liquidity Risk Management and Supervision, Baselkommittén för banktillsyn, september 2008, finns på BIS webbplats www.bis.org

(22)  Se första delen av CEBS’ technical advice on liquidity risk management – Survey of the current regulatory frameworks adopted by the EEA regulators, 15.8.2007 och andra delen av CEBS’s technical advice to the European Commission on liquidity risk management – Analysis of specific issues listed by the Commission and challenges not currently addressed in the EEA, 18.9.2008, CEBS 2008 147, vinns på CEBS webbplats www.c-ebs.org

(23)  Se den nya punkten 14a i bilaga V.

(24)  Se de nya punkterna 14 och 18 o bilaga V och den nya punkten 1 e i bilaga XI.

(25)  Andra delen av CEBS technical advice to the European Commission on liquidity risk management – Analysis of specific issues listed by the Commission and challenges not currently addressed in the EEA, 18.9.2008, CEBS 2008 147, rekommendation 29, s. 11 och 64-66, finns på CEBS webbplats på www.c-ebs.org

(26)  Se CEBS Executive summary regarding work on delegation, 3.9.2008, finns på CEBS webbplats på www.c-ebs.org

(27)  Artikel 4.23 i direktiv 2006/48/EG.

(28)  Se artikel 49a i direktiv 2006/48/EG och den nya artikeln 49a.

(29)  Ny artikel 130.1

(30)  Se även artikel 46.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

(31)  Jämför artikel 49 första stycket i direktiv 2006/48/EG med det föreslagna nya sista stycket i samma artikel enligt direktivförslaget.

(32)  Report of the Financial Stability Forum on Enhancing Market and Institutional Resilience, 7.4.2008, rekommendation V.8, s. 42-43 där det anges att ”Supervisors and central banks should improve cooperation and the exchange of information including in the assessment of financial stability risks. The exchange of information should be rapid during periods of market strain”. Finns på Financial Stability Forums webbplats www.fsforum.org

(33)  Se t.ex. punkt 2.4.1 i ECB:s yttrande CON/2007/33 av den 5 november 2007 på begäran av Österrikes finans-ministerium om ett lagförslag om ändring av lagen om bankrörelse, lagen om sparbanker, lagen om tillsynsmyndigheten för finansmarknaden samt lagen om Österrikes centralbank och punkt 2.4.1 i ECB:s yttrande CON/2006/15 av den 9 mars 2006 på begäran av finansministeriet i Polen över ett lagförslag om tillsyn av finansinstitut. Alla ECB-yttranden finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(34)  Se princip 17 på s. 14-36 i Principles for Sound Liquidity Risk Management and Supervision, finns BIS webbplats www.bis.org Övriga aspekter som berör likviditet diskuteras i punkterna 11 och 12 i detta yttrande.

(35)  Se den nya artikeln 131a.

(36)  Se Ekofinrådets slutsatser av den 7 oktober 2008, s. 17, finns på Europeiska rådets webbplats www.consilium.europa.eu

(37)  Jämför skäl 6 i direktivförslaget med den nya artikeln 40.3 och tredje meningen i den nya punkten 1a i bilaga XI.

(38)  Se t.ex. artikel 132.3 i direktiv 2006/48/EG och artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1).

(39)  Se den nya artikeln 122a.

(40)  Se den nya artikeln 122a.1.

(41)  ECB känner till att den nya artikeln i direktivförslaget har ändrats ytterligare av rådets arbetsgrupp.

(42)  Se den analys som presenteras i ECB:s rapport The incentive structure of the ”originate and distribute model”, december 2008, finns på ECB:s webbsida www.ecb.europa.eu

(43)  Se förslaget till skäl 15, sista meningen, som antagits av rådet den 19 november 2008 (finns på: http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/08/st16/st16216.sv08.pdf) som också anger att kommissionen har för avsikt att lägga fram lämpliga lagförslag efter att vederbörligen ha övervägt konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna.

(44)  European Financial Markets Lawyers Group (EFMLG) har tagit fram en översikt över nationell lagstiftning rörande värdepapperisering i femton medlemsstater European Financial Markets Lawyers Group (EFMLG) on legal obstacles to cross-border securitisations in the EU, 7.5.2007, finns på EFMLG:s webbplats www.efmlg.org

(45)  ECB:s rapport EU Banking Structures, s. 24.

(46)  Financial Instruments: Recognition and Measurement, december 2003.

(47)  Consolidation – Special Purpose Entities.

(48)  Se Gemensam praktisk handledning, särskilt rekommendation 16, finns på www.europa.eu

(49)  Se rekommendation 16.7 i Gemensam praktisk handledning, finns på www.europa.eu

(50)  Se t.ex. artikel 129.2 första meningen i direktiv 2006/48/EG och den nya artikeln 129.1 b.

(51)  Artikel 49 b i direktiv 2006/48/EG.

(52)  Se t.ex. punkt 7 i ECB:s yttrande Opinion CON/99/19 of 20 January 2000 at the request of the Luxembourg Ministry for the Treasury and the Budget on a draft legislative proposal implementing Directive 98/26/EC on settlement finality in payment and securities settlement systems in the law of 5 April 1993, as amended, relating to the financial sector and complementing the law of 23 December 1998 creating a commission in charge of the prudential supervision of the financial sector och punkt 7.2 ECB:s yttrande Opinion CON/2006/23 of 22 May 2006 at the request of the Central Bank of Malta concerning a draft law amending the Central Bank of Malta Act.

(53)  ECB har även i andra yttranden om förslag till nationell lagstiftning i medlemsstater utanför euroområdet noterat att Eurosystemets centralbanker utför tillsyn över betalningssystem i linje med den allmänna tillsynspolicyn som formuleras av ECB-rådet, som även kommer att gälla för andra centralbanker när deras medlemsstat inför euron (se t.ex. punkterna 13 – 16 i ECB:s yttrande CON/2005/24 of 15 July 2005 at the request of the Ministry of Finance of the Czech Republic on a draft law on the integration of financial market supervisors och punkterna 3.9 och 3.10 i ECB:s yttrande CON/2008/83 of 2 December 2008 at the request of the Hungarian Ministry of Finance on a draft law amending the Law on the Magyar Nemzeti Bank. Därutöver har andra medlemsstater utanför euroområdet ändrat sin respektive lagstiftning. För närvarande utövar Bank of England tillsyn över betalningssystemen utan stöd i lag. Del 5 i banklagen (eng: Banking Bill) som för närvarande diskuteras i det brittiska parlamentet (finns på det brittiska parlamentets webbplats www.parliament.uk , s. 87) lagfäster Bank of England’s roll vid tillsynen över betalningssystemen.

(54)  Se t.ex. punkt 14 i ECB:s yttrande av den 13 september 2001 på begäran av Europeiska unionens råd om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EGT C 271, 26.9.2001, s. 10).

(55)  Samt även i skäl 26 i direktiv 2006/48/EG.

(56)  Ny artikel 106.2 c.


BILAGA

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag  (1)

Ändring 1

Skäl 6 i direktivförslaget

(6)

De behöriga myndigheternas mandat bör ta hänsyn till gemenskapsdimensionen. Behöriga myndigheter bör därför ta hänsyn till effekten av deras beslut på stabiliteten hos samtliga medlemsstaters finansiella system.

(6)

De behöriga myndigheternas mandat bör ta hänsyn till gemenskapsdimensionen. Behöriga myndigheter bör därför ta hänsyn till de tänkbara konsekvenserna effekten av deras beslut på stabiliteten hos samtliga medlemsstaters finansiella system.

Motivering – se punkt 17 i yttrandet

Ändring 2

Ändring av direktiv 2006/48/EG, artikel 4.23

Artikel 4

23.

centralbanker: Om inte annat anges, avses även Europeiska centralbanken.

[Ingen ändring föreslagen i direktivförslaget]

Artikel 4

23.

centralbanker: Om inte annat anges, avses de nationella centralbankerna i Europeiska centralbankssystemet samt även Europeiska centralbanken.

Motivering – se punkt 19 i yttrandet

Ändring 3

Ändring av direktiv 2006/48/EG, artikel 41

Artikel 41

Intill dess vidare harmonisering skett skall värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter, i samarbete med hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter, utöva tillsyn över likviditeten hos filialer till kreditinstitut.

I fråga om andra åtgärder än som krävs för genomförande av det Europeiska monetära systemet skall värdmedlemsstaterna ha oinskränkt rätt att vidta penningpolitiskt betingade åtgärder.

[Ingen ändring föreslagen i direktivförslaget]

Artikel 41

Intill dess vidare harmonisering skett skall värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter, i samarbete med hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter, utöva tillsyn över likviditeten hos filialer till kreditinstitut.

I fråga om andra åtgärder än som krävs för genomförande av det Europeiska monetära systemet skall Europeiska centralbankssystemet samt, i förekommande fall, värdmedlemsstaterna ha oinskränkt rätt att vidta penningpolitiskt betingade åtgärder.

Motivering – se punkterna 11 och 12 i yttrandet

Ändring 4

Artikel 1.4 i direktivförslaget

Ändring av direktiv 2006/48/EG, artikel 42a.2

Artikel 42a

2.

De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska kommunicera den information som anges i artikel 132.1 c och d till de behöriga myndig-heterna i den värdmedlemsstat där en system-relevant filial har inrättats och utföra de uppgifter som anges i artikel 129.1 c i samarbete med de behöriga myndigheterna i värdmedlems-staten.

Om den behöriga myndigheten i en hemmedlems-stat blir medveten om en kritisk situation i ett kreditinstitut enligt vad som anges i artikel 130.1, ska den så snart det är praktiskt möjligt varna de myndigheter som anges i artiklarna 49.4 och 50.

Artikel 42a

2.

De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska kommunicera den information som anges i artikel 132.1 c och d till de behöriga myndig-heterna i den värdmedlemsstat där en system-relevant filial har inrättats och utföra de uppgifter som anges i artikel 129.1 c i samarbete med de behöriga myndigheterna i värdmedlems-staten.

Om den behöriga myndigheten i en hemmedlems-stat blir medveten om en kritisk situation i ett kreditinstitut enligt vad som anges i artikel 130.1, ska den så snart det är praktiskt möjligt varna centralbankerna i Europeiska centralbanks-systemet och de myndigheter som anges i artikelarna 49.4 och 50.

Motivering – se punkt 19 i yttrandet

Ändring 5

Artikel 1.6 i direktivförslaget

Ändring av direktiv 2006/48/EG, artikel 49

Artikel 49

Bestämmelserna i detta avsnitt skall inte utgöra hinder för en behörig myndighet att lämna ut information till följande myndigheter eller organ för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter:

a)

Centralbanker och andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av monetära myndigheter, när denna information är relevant för utövandet av deras respektive uppdrag föreskrivna i lag, inklusive bedrivandet av monetär politik, övervakning av systemen för betalningar och värdepappersavveckling, samt skydd av den finansiella stabiliteten.

b)

I förekommande fall, andra offentliga myndigheter med uppgift att utöva tillsyn över betalningssystem.

Bestämmelserna i detta avsnitt skall inte utgöra hinder för dessa myndigheter eller organ att till de behöriga myndigheterna vidarebefordra sådan information som är nödvändig för att uppfylla de syften som framgår av artikel 45.

I en kritisk situation enligt artikel 130.1 ska medlemsstaterna medge att de behöriga myndigheterna skickar information till central-bankerna i gemenskapen om den infor-mationen är relevant för att utöva deras respektive uppgifter föreskrivna i lag, inklusive bedrivandet av monetär politik, övervakning av systemen för betalningar och värdepappers-avveckling, samt skydd av den finansiella stabiliteten.

Artikel 49

Bestämmelserna i detta avsnitt skall inte utgöra hinder för en behörig myndighet att lämna ut information till följande myndigheter eller organ för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter:

a)

Centralbanker och andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av monetära myndigheter, när denna information är relevant för utövandet av deras respektive uppdrag föreskrivna i lag, inklusive bedrivandet av monetär politik, övervakning av systemen för betalningar, clearing och värdepappersavveckling, samt skydd av den finansiella stabiliteten.

a)

Centralbanker och andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av monetära myndigheter, när denna information är relevant för utövandet av deras respektive uppdrag föreskrivna i lag, inklusive bedrivandet av monetär politik, övervakning av systemen för betalningar, clearing och värdepappersavveckling, samt skydd av den finansiella stabiliteten.

Bestämmelserna i detta avsnitt skall inte utgöra hinder för dessa myndigheter eller organ att till de behöriga myndigheterna vidarebefordra sådan information som är nödvändig för att uppfylla de syften som framgår av artikel 45.

I en kritisk situation enligt artikel 130.1 ska medlemsstaterna medge att de behöriga myndigheterna skickar information till central-bankerna i gemenskapen om den infor-mationen är relevant för att utöva deras respektive uppgifter föreskrivna i lag, inklusive bedrivandet av monetär politik, övervakning av systemen för betalningar och värdepappers-avveckling, samt skydd av den finansiella stabiliteten.

Motivering – se punkterna 14, 19 och 21 i yttrandet

Ändring 6

Artikel 1.16 a i direktivförslaget

Ändring av direktiv 2006/48/EG, artikel 106.2 c

Artikel 106

2.

Exponeringar omfattar inte följande poster:

...

c)

Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring eller clearing och avveckling av värdepapper för kunders räkning: försenat mottagande av finansiering och andra exponeringar som uppkommer genom kundaktiviteter och som inte varar längre tid än till följande bankdag.

Artikel 106

2.

Exponeringar omfattar inte följande poster:

...

c)

Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring eller clearing, och avveckling och förvaring av värdepapper finansiella instrument för kunders räkning: försenat mottagande av finansiering och andra exponeringar som uppkommer genom kundaktiviteter och som inte varar längre tid än till följande bankdag.

Motivering – se punkt 22 i yttrandet

Ändring 7

Artikel 1.21 d i direktivförslaget

Ändring av direktiv 2006/48/EG, artikel 113.4

Artikel 113

4.

Medlemsstaterna kan helt eller devis undanta följande exponeringar från tillämpningen av artikel 111.1:

f)

Tillgångsposter som utgörs av krav på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, förutsatt att dessa exponeringar inte utgör sådana instituts kapitalbas, inte varar längre än till påföljande bankdag och är noterad i en valuta i den medlemsstat som utnyttjar denna option, förutsatt att en sådan valuta inte är euron.

Artikel 113

4.

Medlemsstaterna kan helt eller devis undanta följande exponeringar från tillämpningen av artikel 111.1:

f)

Tillgångsposter som utgörs av krav på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, förutsatt att dessa exponeringar inte utgör sådana instituts kapitalbas, och inte varar längre än till påföljande sju bankdagar. och är noterad i en valuta i den medlemsstat som utnyttjar denna option, förutsatt att en sådan valuta inte är euron.

Motivering – se punkterna 6–9 i yttrandet

Ändring 8

Artikel 1.29 i direktivförslaget

Ändring av direktiv 2006/48/EG, artikel 130.1

Artikel 130

1.

Om en kritisk situation uppstår, inklusive en negativ utveckling på finansmarknaderna, som kan äventyra stabiliteten hos det finansiella systemet i någon av de medlemsstater där enheter ur en grupp har auktoriserats eller där systemrelevanta filialer enligt artikel 42a har inrättats, ska den samordnande tillsynsmyndigheten enligt avsnitt 2 kapitel 1 snarast möjligt underrätta de myndigheter som avses i fjärde stycket i artikel 49 och i artikel 50 och förmedla all information som är avgörande för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Denna skyldighet ska gälla för alla de behöriga myndigheter som anges i artiklarna 125–126 och för den behöriga myndighet som anges i artikel 129.1.

Om den myndighet som avses i fjärde stycket i artikel 49 blir medveten om en situation som beskrivs i första stycket i denna punkt, ska den så snart det är praktiskt möjligt underrätta de behöriga myndigheter som anges i artiklarna 125-126.

Om möjligt ska den behöriga myndigheten och den myndighet som anges i fjärde stycket i artikel 49 använda befintliga fastställda informations-kanaler.

Artikel 130

1.

Om en kritisk situation uppstår, inklusive en negativ utveckling på finansmarknaderna, som kan äventyra stabiliteten hos det finansiella systemet i någon av de medlemsstater där enheter ur en grupp har auktoriserats eller där systemrelevanta filialer enligt artikel 42a har inrättats, ska den samordnande tillsynsmyndigheten enligt avsnitt 2 kapitel 1 snarast möjligt underrätta centralbankerna i Europeiska centralbanks-systemet och de myndigheter som avses i fjärde stycket i artikel 49 och i artikel 50 och förmedla all information som är avgörande för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Denna skyldighet ska gälla för alla de behöriga myndigheter som anges i artiklarna 125–126 och för den behöriga myndighet som anges i artikel 129.1.

Om en centralbank i Europeiska centralbanks-systemet den myndighet som avses i fjärde stycket i artikel 49 blir medveten om en situation som beskrivs i första stycket i denna punkt, ska den så snart det är praktiskt möjligt underrätta de behöriga myndigheter som anges i artiklarna 125-126.

Om möjligt ska den behöriga myndigheterna och centralbankerna i Europeiska centralbanks-systemet den myndighet som anges i fjärde stycket i artikel 49 använda befintliga fastställda informations-kanaler.

Motivering – se punkt 19 i yttrandet


(1)  Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår. Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text.


Top