LEDARE

13 december 2007 - Månadsrapport

Vid sammanträdet den 6 december 2007 beslutade ECB-rådet, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att styrräntorna skall vara oförändrade. Den information som blivit tillgänglig sedan ECB-rådets förra sammanträde den 8 november bekräftar att det finns ett starkt tryck uppåt på inflationen på kort sikt och HIKP-inflationen steg till 3,0 % i november. Detta har också fullt ut bekräftat bedömningen att utsikterna för prisstabiliteten på medellång sikt präglas av uppåtrisker. Mot bakgrund av detta och med den fortsatt kraftiga penningmängds- och kreditökningen i euroområdet står ECB-rådet därför i enlighet med sitt uppdrag redo att motverka uppåtriskerna mot prisstabiliteten. De ekonomiska fundamenten i euroområdet är alltjämt sunda. Omvärderingen av riskerna på finansmarknaderna pågår emellertid fortfarande och åtföljs av osäkerhet om den potentiella effekten på realekonomin. ECB-rådet kommer således att bevaka all utveckling mycket noga. Genom att handla beslutsamt och i rätt tid och med utgångspunkt i sin bedömning kommer ECB-rådet att säkerställa att följdeffekterna och hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras. Fast förankrade inflationsförväntningar på medellång och lång sikt i linje med prisstabilitet är ännu viktigare i tider med volatilitet på finansmarknaderna och ökad osäkerhet. Vad gäller finansmarknaderna fortsätter ECB-rådet att mycket uppmärksamt följa utvecklingen under de kommande veckorna.

Vad gäller den ekonomiska analysen var, enligt Eurostats snabbstatistik, ökningen i real BNP för euroområdet under tredje kvartalet 2007 på 0,7 %, mätt på kvartalsbasis, och detta är i linje med tidigare beräkningar. Inhemsk efterfrågan var fortfarande den främsta drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten under tredje kvartalet och bekräftar att den ekonomiska expansionen i euroområdet är stabil. Ny information om den ekonomiska aktiviteten från olika förtroendeundersökningar och indikatorbaserade prognoser stöder bedömningen om fortsatt ekonomisk tillväxt under fjärde kvartalet i år men sannolikt i en långsammare takt än under tredje kvartalet. Överlag är de ekonomiska fundamenten för euroområdet fortsatt sunda. Lönsamheten har varit stabil, sysselsättningstillväxten har varit robust och arbetslösheten har sjunkit till nivåer som inte upplevts på 25 år.

Dessa faktorer speglas också i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december 2007. Den reala BNP-tillväxten beräknas ligga mellan 2,4 % och 2,8 % under 2007, mellan 1,5 % och 2,5 % under 2008 och mellan 1,6 % och 2,6 % under 2009. Jämfört med ECB-experternas framtidsbedömningar i september har det beräknade intervallet för real BNP-tillväxt 2008 justerats ned något, medan det nya intervallet för 2007 ligger inom den övre delen av det tidigare intervallet. Prognoser från internationella organisationer bekräftar i stort sett denna utveckling.

Detta scenario med stabil real BNP-tillväxt, i stort sett i linje med den potentiella tillväxttakten, baseras på förväntningar om att tillväxten i den globala ekonomin förblir kraftig och att avmattningen i den ekonomiska tillväxten i USA delvis kommer att uppvägas av en fortsatt stark ekonomisk utveckling i tillväxtekonomierna. Den externa efterfrågan bör därför även framöver stödja euroområdets export och investeringar. Ökad konsumtion bör också bidra till den ekonomiska expansionen i linje med utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna när fortsatt sysselsättningsökning skapar gynnsamma förhållanden. Mot bakgrunden av den potentiella effekten av fortsatt volatilitet på finansmarknaderna och omvärdering av riskerna i realekonomin råder dock fortfarande en hög grad av osäkerhet.

ECB-rådet anser att hoten mot dessa utsikter för ekonomisk tillväxt är nedåtriktade. Nedåtriskerna beror huvudsakligen på att omvärderingen av riskerna på finansmarknaderna i större utsträckning skulle kunna påverka finansieringsvillkoren och förtroendet för tillväxten i världen och i euroområdet. De beror också på eventuella ytterligare ökningar i olje- och råvarupriserna samt på oron för protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser.

När det gäller prisutvecklingen visar Eurostats snabbstatistik att den årliga HIKP-inflationen åter ökade kraftigt i november 2007, till 3,0 %, från 2,6 % i oktober. Oljepriserna har stigit brant de senaste månaderna och livsmedelspriserna har gått upp betydligt till följd av en större global efterfrågan. Därutöver, och som redan indikerats av ECB-rådet vid tidigare tillfällen, har negativa effekter av energipriserna nu en stor uppåtriktad inverkan på den årliga HIKP-inflationen, huvudsakligen till följd av den stora energiprissänkningen för ett år sedan.

HIKP-inflationen antas ligga kvar på en nivå betydligt över 2 % under de kommande månaderna, och den kommer sannolikt att endast successivt avta under 2008. Sålunda väntas den tillfälligt höga inflation bli något långvarigare än väntat. Framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december tyder på att den årliga HIKP-inflationen kommer att ligga mellan 2,0 % och 2,2 % under 2007 för att sedan öka till mellan 2,0 % och 3,0 % under 2008. Under 2009 beräknas HIKP-inflationen ligga mellan 1,2 % och 2,4 %. Jämfört med ECB-experternas framtidsbedömningar i september har intervallen för HIKP-inflationen 2007 och 2008 reviderats upp. Prognoserna från internationella organisationer över den senaste inflationsutvecklingen ger en i stort sett likartad bild.

Dessa prognoser speglar till stor del antagandena om priserna på olja och livsmedel, för vilka tillgängliga terminspriser pekar på en nedgång under nästa år. På den inhemska sidan beräknas tillväxten i enhetsarbetskostnaderna öka under bedömningsperioden. I det här sammanhanget är det viktigt att betona att experternas bedömningar utgår från att den senaste olje- och livsmedelsprisdynamiken och dess inverkan på HIKP-inflationen inte kommer att få några omfattande följdeffekter på lönebildningen. Ett annat centralt antagande är att vinstmarginalerna kommer att öka i en avtagande takt under bedömningsperioden. Sammantaget pekar dessa två antaganden, enligt experternas bedömningar, på ett fortsatt dämpat inhemskt kostnadstryck, vilket bidrar till att den beräknade inflationen för 2009 dämpas.

ECB-rådet ser som bekräftat att hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt är uppåtriktade. Dessa hot innefattar potentiellt högre oljepriserna och högre priser på jordbruksprodukter, i linje med den starka utvecklingen under de senaste månaderna, samt höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter utöver de som hittills förutsetts. Vidare kan kapacitetsbegränsningarna, den gynnsamma reala BNP-tillväxten under de senaste kvartalen och den positiva utvecklingen på arbetsmarknaderna komma att leda till en kraftigare löneutveckling än väntat. Det är även möjligt att prissättningskraften inom marknadssegment med låg konkurrens ökar. Det är därför mycket viktigt att alla berörda parter tar sitt ansvar och att följdeffekter på löne- och prisbildningen som beror på den senaste tidens råvaruprisökningar undviks. Sålunda bör all explicit eller faktisk indexering av nominella löner till priser elimineras.

Den monetära analysen bekräftar de nuvarande uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång och lång sikt. Både penningmängden och utlåningen har fortsatt att öka kraftigt de senaste månaderna. Den årliga ökningstakten på 12,3 % för M3 i oktober har sannolikt påverkats av ett flertal tillfälliga faktorer, såsom en flackare avkastningskurva, oron på finansmarknaderna och särskilda transaktioner i samband med omstruktureringen av vissa bankkoncerner. Men även med beaktande av dessa särskilda faktorer är den underliggande penningmängdsökningen fortsatt stark. Också den fortsatta ökningen av utlåningen till den inhemska privata sektorn, med sin årliga ökningstakt på 11,2 % i oktober, är ett tecken på den fortsatta styrkan i den underliggande monetära utvecklingen. Den monetära utvecklingen måste således även framöver granskas mycket noga både för att upptäcka underliggande trender för ett mer långsiktigt inflationstryck och för att få en bättre förståelse av den kortfristiga dynamiken.

En sådan granskning kommer också att ge en mer fullständig bild av den privata sektorns reaktion på den ökade volatiliteten på finansmarknaderna. En bred analys av underliggande trender i penningmängds- och kreditökningen är särskilt viktig just nu mot bakgrund av den senaste utvecklingen på finansmarknaderna. Ökad finansiell volatilitet kan påverka det kortfristiga beteendet hos innehavarna av monetära tillgångar och därigenom göra det svårt att se den underliggande trenden i den monetära utvecklingen. Samtidigt kan statistiken över penningmängd och utlåning också ge viktiga insikter om hur finansiella institut, hushåll och företag har reagerat på oron på finansmarknaderna.

Hittills finns det få tecken som tyder på att turbulensen på finansmarknaderna sedan början av augusti starkt skulle ha påverkat dynamiken i de breda penningmängds- och kreditaggregaten, även om vissa balansposter, såsom innehav av andelar i penningmarknadsfonder, kan ha påverkats. Ökningstakten för banklån till hushåll och icke-finansiella företag har i själva verket varit fortsatt robust under de senaste månaderna, vilket kan tyda på att kreditutbudet inte har minskat. Ytterligare uppgifter och analyser krävs för att få en tydligare bild av effekterna av finansmarknadsutvecklingen på bankernas balansräkningar, finansieringsvillkoren samt på penningmängds- och kreditökningen.

Sammantaget bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot resultatet av den monetära analysen till fullo bedömningen att det finns uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång sikt med den kraftiga penningmängds- och kreditökningen och mot bakgrund av de sunda ekonomiska fundamenten i euroområdet. Samtidigt pågår omvärderingen av riskerna på finansmarknaderna fortfarande och osäkerheten om den potentiella effekten på realekonomin har fortsatt. ECB-rådet kommer därför att bevaka all utveckling mycket noga. ECB:s penningpolitik har beredskap för att motverka uppåtriskerna i enlighet med uppdraget. I synnerhet för att den senaste inflationsökningen ska förbli tillfällig krävs att inga följdeffekter realiseras genom inverkan från den nuvarande inflationen på löne- och prisbildningen. Genom att handla beslutsamt och i rätt tid och med utgångspunkt i sin bedömning kommer ECB-rådet att säkerställa att följdeffekterna och hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras och att inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt förblir fast förankrade i linje med prisstabiliteten. Detta är ännu viktigare i det nu aktuella läget. Vad gäller finansmarknaderna fortsätter ECB-rådet att mycket uppmärksamt följa utvecklingen under de kommande veckorna.

När det gäller finanspolitiken bekräftar Europeiska kommissionens ekonomiska prognos från hösten 2007 på det hela taget bilden av förbättrade budgetbalanser i euroområdet i år. Framstegen med den strukturella budgetkonsolideringen i länder med fortsatta budgetobalanser är dock i regel nedslående. Denna brist på ambition förlänger i onödan korrigeringen av de återstående budgetunderskotten och kan leda till negativa överraskningar om det makroekonomiska läget försämras. I detta läge bör medlemsländerna uppfylla sina åtaganden i Eurogruppens Berlinavtal från april 2007, som går ut på att de flesta medlemmarna i euroområdet ska uppnå sina medelfristiga mål 2008 eller 2009 och att alla bör försöka göra det senast 2010.

Beträffande strukturreformer är det viktigt att regeringarna fortsätter sina ansträngningar för framsteg. Det förbättrade sysselsättningsläget under de senaste åren visar att tidigare reformer burit frukt. Det är nödvändigt att reformerna för att öka konkurrensen, produktivitetstillväxten och flexibiliteten på arbetsmarknaden fortsätter i oförändrad takt och att reformprocessen i euroländerna inte rivs upp.