PRESSMEDDELANDE

ECB:s årsredovisning för 2014

19 februari 2015

EMBARGO

Får ej publiceras före 12.00 centraleuropeisk tid torsdagen den 19 februari 2015
  • ECB:s nettovinst 2014: 989 miljoner euro (2013: 1 440 miljoner euro)
  • Nettoränteintäkter från värdepappersprogram: 728 miljoner euro (2013: 962 miljoner euro)
  • Ränteintäkter på sedlar: 126 miljoner euro (2013: 406 miljoner euro)
  • ECB:s balansräkningsomslutning: 185 miljarder euro (2013: 174 miljarder euro)

Igår godkände ECB-rådet ECB:s granskade årsbokslut för året som avslutades den 31 december 2014. [1]

ECB-rådet beslutade att, per den 31 december 2014, överföra ett belopp på 15 miljoner euro (2013: 0,4 miljoner euro) till riskavsättningar, vilket ökade avsättningen för risker till den aktuella maxgränsen på 7 575 miljoner euro per detta datum. Syftet med riskavsättningen är att täcka förluster från exponeringar mot växelkurs-, ränte-, kredit- och guldprisrisker. Dessa risker bevakas löpande. Storleken på denna avsättning granskas årligen. Som resultat av denna riskavsättning var ECB:s nettovinst för 2014 989 miljoner euro (2013: 1 440 miljoner euro). Minskningen berodde främst på a) den lägre ränteintäkten på sedlar till följd av den lägre genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, b) en minskning i nettoränteintäkterna från värdepappersprogrammet på grund av inlösen och c) de högre verksamhetskostnaderna i samband med inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM).

ECB-rådet beslutade att den 30 januari 2015 göra en interimistisk vinstfördelning på 841 miljoner euro till de nationella centralbankerna i euroområdet. Vid gårdagens sammanträde beslutade ECB-rådet att fördela resten av vinsten, 148 miljoner euro, till de nationella centralbankerna i euroområdet den 20 februari 2015.

ECB:s intäkter härrör främst från vinstmedel på valutareserverna och portföljen av egna medel, från ränteintäkter från ECB:s andel om 8 procent av de utelöpande eurosedlarna och på senare år från nettoränteintäkter som härrör från värdepapper anskaffade i penningpolitiska syften.

Räntenettot uppgick totalt till 1 536 miljoner euro 2014 (2013: 2 005 miljoner euro). Det omfattade ränteintäkter på 126 miljoner euro från ECB:s del av eurosedlar i omlopp totalt (2013: 406 miljoner euro) och räntenetto på 728 miljoner euro (2013: 962 miljoner euro) från värdepapper som köpts inom ramen för värdepappersprogrammet, av vilka 298 miljoner euro (2013: 437 miljoner euro) härrörde från ECB:s innehav av grekiska statspapper inom ramen för värdepappersprogrammet. Detta inkluderar även räntenetto på 174 miljoner euro (2013: 204 miljoner euro) som härrör från värdepapper som köpts inom ramen för de tre programmen för köp av säkerställda obligationer och 1 miljon euro som härrör från värdepapper som köpts inom ramen för programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP). ECB betalade en ersättning på 57 miljoner euro (2013: 192 miljoner euro) till de nationella centralbankerna avseende deras fordringar på de valutareserver som överförts till ECB. Ränteintäkterna på valutareservtillgångar uppgick till 217 miljoner euro (2013: 187 miljoner euro).

Realiserade vinster från finansiella transaktioner uppgick till 57 miljoner euro (2013: 52 miljoner euro).

Avskrivningar uppgick till 8 miljoner euro 2014 (2013: 115 miljoner euro). De väsentligt lägre nedskrivningarna 2014 berodde huvudsakligen på den totala ökningen i marknadsvärdet på värdepapper som hålls i både ECB:s US-dollarportfölj och portföljen med egna medel.

ECB:s administrativa kostnader består av personalkostnader och andra administrativa kostnader. Personalkostnaderna ökade till 301 miljoner euro 2014 (2013: 241 miljoner euro) då personalstyrkan gradvis ökade under året på grund av förberedelserna inför lanseringen av SSM i november 2014. Utgifter med anknytning till SSM som uppstod i november och december 2014 uppgick till 30 miljoner euro. Detta belopp kommer att faktureras 2015 men bokförs som intäkter från avgifter i ECB:s resultaträkning för 2014 på bokföringsmässiga grunder.

Andra administrativa kostnader, bestående av lokalhyra, konsultarvoden och andra varor och tjänster, uppgick till 376 miljoner euro 2014 (2013: 287 miljoner euro). Lejonparten av kostnaderna för uppförandet av ECB:s nya lokaler har kapitaliserats och ingår inte i denna post. Efter det att ECB hade flyttat in i sina nya lokaler i november 2014 överfördes de kapitaliserade kostnaderna som uppstått fram t.o.m. denna tidpunkt från "Tillgångar under uppförande" till rätt post för anläggningstillgångar. Avskrivningen av ECB:s nya lokaler började i januari 2015 i enlighet med ECB:s normala policy för avskrivning.

Storleken på ECB:s balansräkning ökade med 11 miljarder euro till totalt 185 miljarder euro 2014 (2013: 174 miljarder euro). Denna ökning berodde främst på apprecieringen av ECB:s valutareserver och guldinnehav och på ökningen av utelöpande sedlar.

Eurosystemets konsoliderade balansräkning uppgick till 2 208 miljarder euro i slutet av 2014, jämfört med 2 273 miljarder euro 2013. Den totala skulden minskade, främst till följd av att de finjusterande transaktioner som genomförs varje vecka för att neutralisera likviditetstillförseln genom värdepappersprogrammet avbröts, vilket medförde en minskning i “inlåning med fast löptid”. De totala tillgångarna minskade, främst till följd av tidig återbetalning av de belopp som motparter tilldelats inom ramen för de två långfristiga refinansieringstransaktionerna med löptid på tre år.

Eurosystemets innehav av värdepapper som innehas för penningpolitiska syften minskade med 19 miljarder euro till 217 miljarder euro (2013: 236 miljarder euro). Innehavet av värdepapper inom ramen för värdepappersprogrammet minskade med 34,5 miljarder euro till följd av inlösen. Denna minskning uppvägdes delvis av värdepapper som köpts inom ramen för det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer och programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar som inleddes i senare delen av 2014 och uppgick till 31,3 miljoner euro vid årets slut.

Förvaltningsrapporten, som tidigare publicerades tillsammans med ECB:s årsrapport, ingår i ECB:s årliga finansredovisning och innehåller bakgrundsinformation som gör det lättare för läsaren att förstå ECB:s verksamhet, dess operativa styrsystem och effekten av de olika transaktionerna i ECB:s årsredovisningar. I år har förvaltningsrapporten utökats och innehåller nu information som är av direkt relevans för ECB:s årsredovisning.

Frågor från media kan ställas till Rocío González, tfn. +49 69 1344 6451

Anmärkningar

  1. ECB:s och Eurosystemets redovisningsprinciper ECB-rådet har upprättat allmänna redovisningsprinciper för Eurosystemet, inklusive ECB, i enlighet med artikel 26.4 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan), och dessa har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. [2] De är i stort baserade på internationell redovisningssed men utformas speciellt med tanke på de speciella förhållanden som gäller för centralbankerna i Eurosystemet. Med tanke på den stora valutaexponering som de flesta centralbankerna inom Eurosystemet har tas särskild hänsyn till försiktighetsprincipen. Denna försiktighetsprincip gäller särskilt de olika sätten att behandla orealiserade vinster och förluster i syfte att boka intäkter samt förbudet att netta orealiserade förluster i en tillgångspost mot orealiserade vinster i en annan. Orealiserade vinster överförs direkt till värderegleringskonton. Orealiserade förluster, som överstiger saldona på värderegleringskontona behandlas som utgifter vid årets slut. Värdeminskningsförluster förs i sin helhet till resultaträkningen. Alla nationella centralbanker i euroområdet ska, som del av Eurosystemet, följa dessa principer vid rapportering av sina transaktioner. Dessa transaktioner ingår i Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning och den årliga konsoliderade balansräkningen. Dessutom följer de nationella centralbankerna frivilligt i stort sett samma redovisningsprinciper som ECB när de utarbetar sina årsredovisningar.
  2. ECB-rådet beslutade 2014 att i bokföringen ändra behandlingen av värdepapper som innehas för penningpolitiska syften. Dessa värdepapper redovisas nu till upplupet anskaffningsvärde (med avdrag för eventuell värdeminskning), oavsett grunden för innehav. Denna ändring hade ingen effekt på det finansiella resultatet för 2014.
  3. Marknadsnoterade värdepapper, andra än sådana som hålls för penningpolitiska syften, omvärderas till marknadspriser om de inte klassificeras som "hålles till förfall". Värdepapper som hålls till förfallodagen värderas till upplupet anskaffningsvärde (med avdrag för eventuell värdeminskning).
  4. Guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i och utanför balansräkningen omräknas till euro till den valutakurs som gäller på balansdagen.
  5. Kostnader med anknytning till banktillsyn: i enlighet med SSM-förordningen [3] kommer ECB att ta ut en årlig tillsynsavgift från kreditinstitut som står under tillsyn. Dessa avgifter kommer att täcka, men inte överskrida, ECB:s utgifter i samband med tillsynsuppgifterna. ECB:s utgifter kommer att täckas från och med den tidpunkt då ECB tog ansvaret för tillsynsverksamheten, dvs. november 2014. De belopp som krävs för att täcka utgifterna som uppstod i november och december 2014 bokförs som intäkter från avgifter i ECB:s resultaträkning för 2014 på bokföringsmässiga grunder men kommer att faktureras 2015.
  6. Avkastning på valutareservtillgångar som överförts till ECB: När en nationell centralbank går med i Eurosystemet och överför valutatillgångar till ECB får den en räntebärande fordran på ECB motsvarande värdet av det överförda beloppet. ECB-rådet har beslutat att dessa fordringar är i euro och att de uppbär daglig ränta till den ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta erhålls på guldkomponenten.
  7. Vinst- eller förlustfördelning: I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan kan upp till 20 procent av nettovinsten varje år avsättas till den allmänna reservfonden upp till en gräns som motsvarar 100 procent av ECB:s kapital. Återstoden ska delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras inbetalda andelar.
  8. Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot a) ECB:s allmänna riskavsättningar och den allmänna reservfonden och b) mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret, efter beslut av ECB-rådet. Slutligen kan eventuell återstående nettoförlust bokföras i balansräkningen som överförd förlust och avräknas mot nettointäkter under efterföljande år.
  9. Eurosystemets innehav i värdepappersprogrammet: I tabellen nedan visas de utestående beloppen för Eurosystemets innehav i värdepappersprogrammet per utgivningsland den 31 december.
Utgivande land Nominellt belopp (miljarder EUR) Bokfört värde[1] (miljarder EUR) Återstående genomsnittlig löptid (år)
Irland 9,7 9,3 4,3
Grekland 19,8 18,1 3,5
Spanien 28,9 28,6 3,8
Italien 76,2 73,9 3,8
Portugal 14,9 14,3 3,3
Totalt[2] 149,4 144,3 3,7

[1] Innehav i värdepappersprogrammet värderas till upplupet anskaffningsvärde.

[2] Totalsummorna i tabellerna kan avvika från de delsummorna på grund av avrundning.



[1]Från och med 2015 kommer ECB:s förvaltningsrapport och Eurosystemets konsoliderade balansräkning att offentliggöras tillsammans med ECB:s årsbokslut. Eurosystemets konsoliderade balansräkning är baserad på preliminära oreviderade uppgifter. Årsboksluten för alla nationella centralbanker kommer att vara klara i slutet av maj 2015 och Eurosystemets slutliga konsoliderade årsbalansräkning kommer att publiceras därefter.

[2]ECB:s detaljerade redovisningsprinciper anges i beslut ECB/2010/21 av den 11 november 2010, EUT L 35, den 9 februari 2011, s. 1, i dess ändrade lydelse.

[3]Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

Kontakt för media