European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
PRESSMEDDELANDE

Europeiska centralbankens årsbokslut för det år som slutade den 31 december 2009

4 mars 2010

Idag godkände ECB-rådet ECB:s granskade årsbokslut för det år som slutade den 31 december 2009.

Under 2009 gjorde ECB en vinst på 2 218 miljoner euro, jämfört med en vinst på 2 661 miljoner euro 2008. Efter en teknisk justering i avsättningarna för risker uppgick ECB:s deklarerade nettovinst för 2009 till 2 253 miljoner euro. [1]

ECB-rådet beslutade också, efter inrättandet av programmet för köp av säkerställda obligationer, att riskavsättningarna, av försiktighetsskäl även ska omfatta kreditrisk utöver valutakurs-, ränte- och guldprisrisker. Storleken på avsättningarna granskas årligen.

Efter beslut av ECB-rådet distribuerades den 5 januari 2010 787 miljoner euro, bestående av ECB:s totala inkomster från utelöpande eurosedlar, från nettoresultatet för 2009 , till de nationella centralbankerna. ECB-rådet beslutade den 4 mars 2010 att dela ut resterande 1 466 miljoner euro till de nationella centralbankerna.

ECB:s löpande intäkter härrör främst från vinstmedel på valutareservinnehavet och det inbetalda kapitalet samt från ränteintäkter på ECB:s 8-procentiga andel av utelöpande eurosedlar. Ränteintäkterna 2009 påverkades av lägre räntor på tillgångar i US-dollar och även lägre genomsnittlig marginalränta på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner jämfört med 2008.

ECB hade totalt en ränteintäkt netto på 1 547 miljoner euro från alla källor, jämfört med 2 381 miljoner euro 2008. Exklusive ränteintäkter på 787 miljoner euro på andelen utelöpande eurosedlar, uppgick ränteintäkterna netto till 760 miljoner euro, jämfört med 151 miljoner euro 2008. ECB betalade ersättning på 443 miljoner euro till de nationella centralbankerna avseende deras fordringar på de valutareserver som de överfört till ECB. Detta belopp är 957 miljoner euro lägre än 2008. Ränteintäkter på valutareservtillgångar var 700 miljoner euro 2009 jämfört med 1 036 miljoner föregående år.

Realiserade vinster från finansiella transaktioner ökade med 440 miljoner euro till 1 103 miljoner euro. Ökningen berodde främst på a) högre vinster från försäljning av värdepapper och b) högre vinster från försäljning av guld, framför allt beroende på att guldpriset gick upp kraftigt under 2009 i kombination med att volymen guld som såldes under året var högre.

ECB:s administrativa kostnader för personal, lokalhyra och professionella avgifter, samt kostnader för andra varor och tjänster uppgick till 380 miljoner euro (364 miljoner euro 2008). Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar uppgick till 21 miljoner EUR.

Årsbokslutet och en förvaltningsberättelse för det år som slutade den 31 december 2009 kommer att publiceras i ECB:s årsrapport den 19 april 2010.

Bakgrundsinformation

  1. ECB:s redovisningsprinciper: ECB-rådet har upprättat allmänna redovisningsprinciper för Eurosystemet, inklusive ECB, i enlighet med artikel 26.4 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan), och dessa har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. [2] Dessa har i stort baserats på internationell redovisningssed men utformats speciellt med tanke på de speciella förhållanden som gäller för centralbankerna i Eurosystemet. De tar särskilt hänsyn till försiktighetsprincipen med tanke på de flesta centralbankers stora valutaexponering. Denna försiktighetsprincip gäller särskilt de olika sätten att behandla orealiserade vinster och förluster i syfte att boka intäkter samt förbudet att netta orealiserade förluster i en tillgångspost mot orealiserade vinster i en annan. Orealiserade vinster överförs direkt till värderegleringskonton medan orealiserade förluster som överstiger saldona på värderegleringskontona vid årets slut behandlas som utgifter. Alla nationella centralbanker ska följa dessa principer i syfte att rapportera sina transaktioner som del i Eurosystemet. Dessa transaktioner ingår i Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning. Samtliga nationella centralbanker tillämpar frivilligt i stort sett samma redovisningsprinciper som ECB när de utarbetar sina årsbokslut.
  2. Avkastning på valutareservtillgångar som överförts till ECB: När de nationella centralbankerna går med i Eurosystemet och överför valutatillgångar till ECB får de en räntebärande fordran på ECB motsvarande värdet av beloppet de överförde. ECB-rådet har beslutat att dessa fordringar ska vara i euro och att de ska uppbära daglig ränta till den sist fastställda ränta som satts på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner, justerad för att ingen ränta erhålls på guldkomponenten. Ersättningen 2009 resulterade i en räntekostnad på 443 miljoner euro.
  3. Fördelning av ECB:s intäkter från utelöpande eurosedlar: ECB-rådet har beslutat att från och med 2006 ska denna intäkt tillfalla de nationella centralbankerna under det räkenskapsår de uppstår men först delas ut under andra arbetsdagen på det nya året. [3] Den delas ut i sin helhet såvida inte ECB:s nettovinst för året understiger dess inkomster från utelöpande eurosedlar eller efter beslut av ECB-rådet före räkenskapsårets utgång att överföra hela eller en del av denna inkomst till reserven för valutakurs-, ränte- kredit- och guldprisrisker. Inkomsterna från utelöpande eurosedlar var 787 miljoner euro 2009 och detta belopp delades ut till de nationella centralbankerna den 5 januari 2010.
  1. [1]Justeringen i avsättningen för risker på 35 miljoner euro berodde på fluktuationer i centralbankernas andelar av ECB:s kapital och på att avsättningen för risker inte får överstiga dess kapital.

  2. [2]Beslut (ECB/2006/17) av den 10 november 2006 om Europeiska centralbankens årsbokslut, EUT L 348, 11.12.2006, s. 38, i dess ändrade lydelse.

  3. [3]Beslut ECB/2005/11 av den 17 november 2005 om fördelning av Europeiska centralbankens inkomster av utelöpande eurosedlar på de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker, EUT L 311, 26.11.2005, s. 41.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media