EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32012O0025
2012/791/EU: Guideline of the European Central Bank of 26 November 2012 amending Guideline ECB/2011/14 on monetary policy instruments and procedures of the Eurosystem (ECB/2012/25)
2012/791/EU: Europeiska centralbankens riktlinje av den 26 november 2012 om ändring av riktlinje ECB/2011/14 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (ECB/2012/25)
2012/791/EU: Europeiska centralbankens riktlinje av den 26 november 2012 om ändring av riktlinje ECB/2011/14 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (ECB/2012/25)
OJ L 348, 18.12.2012, p. 30–41
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 10 Volume 006 P. 62 - 73
No longer in force, Date of end of validity: 30/04/2015; upphävd genom 32014O0060
18.12.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 348/30 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE
av den 26 november 2012
om ändring av riktlinje ECB/2011/14 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden
(ECB/2012/25)
(2012/791/EU)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första strecksatsen,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 första strecksatsen, artikel 12.1, artikel 14.3, artikel 18.2 och artikel 20 första stycket, och
med beaktande av följande:
(1) |
För att förverkliga en gemensam penningpolitik behövs definitioner av de instrument och förfaranden som används av Eurosystemet så att penningpolitiken kan genomföras på ett enhetlig sätt i alla medlemsstater som har euron som valuta. |
(2) |
Ett antal ändringar är nödvändiga för att bl.a. beakta en infasning av rapporteringskrav på lån-nivå avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar, specifikationer avseende kupongdefinitioner, uppgifter avseende prestandakontroll samt beräkningen av straffavgifter som ska tillämpas om en motpart inte fullgör sina skyldigheter. |
(3) |
Riktlinje ECB/2011/14 av den 20 september 2011 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (1) bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändring av bilaga I
Bilaga I till riktlinje ECB/2011/14 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.
Artikel 2
Kontroll
De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade de nationella centralbankerna) ska senast den 19 december 2012 informera Europeiska centralbanken (ECB) om de texter och åtgärder med hjälp av vilka de avser att följa denna riktlinje.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna riktlinje träder i kraft den andra dagen efter det att den har antagits.
Den skall tillämpas från och med 3 januari 2013.
Artikel 4
Adressater
Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 november 2012.
På ECB-rådets vägnar
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EUT L 331, 14.12.2011, s. 1.
BILAGA
Bilaga I till riktlinje ECB/2011/14 ska ändras på följande sätt:
1. |
I avsnitt 5.1.3 ska följande mening läggas till: ”ECB förbehåller sig rätten att vidta alla sådana åtgärder som den anser lämpliga för att rätta till ett fel i annonseringen av anbudet, inklusive att ställa in eller avbryta ett pågående anbudsförfarande.” |
2. |
I avsnitt 5.1.6 ska följande mening läggas till: ”Om resultatet av anbudsförfarandet innehåller felaktig information avseende något av ovanstående, förbehåller sig ECB rätten att vidta alla sådana åtgärder som den anser lämpliga för att rätta den felaktiga informationen.” |
3. |
Avsnitt 6.2.1.1 ska ersättas med följande: ’6.2.1.1 1. Gemensamma krav för att godtas De måste vara skuldförbindelser som har
Följande kupongstrukturer undantas uttryckligen: alla rörliga kuponger kopplade till räntor i utländsk valuta, råvaru- och aktieindex samt valutakurser, kuponger som är kopplade till skillnaden mellan två index, till en swappspread eller andra kombinationer av index, varje form av kupong där räntan fixeras stegvis eller bara utgår inom vissa intervall, samt även omvända rörliga kuponger och kuponger som är beroende av ett kreditbetyg. Dessutom undantas komplexa löptidskonstruktioner, t.ex. så kallade target redemption notes samt möjligheter att ändra kupongtyp genom att använda sig av extra rättigheter att kräva inlösen. För att godtas får en kupong inte ge emittenten några valmöjligheter, dvs. ändringar av en kupongs definition under instrumentets löptid som är beroende av en emittents beslut får ej vara möjliga. Om det förekommer räntegolv och -tak ska dessa vara fasta och definierade på förhand. Om det rör sig om en kupong med räntetrappa kommer instrumentet att klassificeras ur ett framåtblickande perspektiv. Om de ovannämnda kriterierna inte uppfylls medför detta att tillgångar inte kan godtas även om de endast avser vissa delar av avkastningen (t.ex. ett premium) och även om en icke-negativ kupongbetalning och en återbetalning av kapitalbeloppet uttryckligen garanteras. Kraven enligt punkt 1 a and 1 b gäller fram till dess att skulden lösts in. Skuldförbindelserna får ej medföra någon rätt till kapital och/eller ränta som är efterställd andra skuldförbindelser som emittenten gett ut. 2. Ytterligare kriterier för att godta värdepapper med bakomliggande tillgångar Inom ramen för Eurosystemets penningpolitiska styrsystem betecknas säkerställda obligationer inte som värdepapper med bakomliggande tillgångar. Punkt 1 a tillämpas inte på värdepapper med bakomliggande tillgångar. Eurosystem bedömer huruvida värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas med hjälp av ytterligare kriterier som framgår av detta avsnitt. De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar ska uppfylla följande kriterier:
Såsom framgår i avsnitt 6.2.1.7 måste emittenten av ett värdepapper med bakomliggande tillgångar vara etablerad inom EES. Om upphovsmännen, eller i tillämpliga fall ombuden, har sitt säte i euroområdet eller i Storbritannien har Eurosystemet kontrollerat att det inte förekommer några allvarliga clawback-bestämmelser i dessa rättsordningar. Om upphovsmannen, eller i tillämpliga fall ombudet, har sitt säte i ett annat EES-land, kan värdepapperen med bakomliggande tillgångar bara godtas om Eurosystemet säkerställer att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser som Eurosystemet bedömer vara relevanta i respektive EES-lands lag. För detta ändamål måste det, innan värdepapperen med bakomliggande tillgångar kan anses vara godtagbara, lämnas in en oberoende rättslig bedömning i en form som är godtagbar för Eurosystemet där det fastställs vilka clawback-bestämmelser som är tillämpliga i landet. För att Eurosystemet ska kunna bedöma huruvida dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser kan det begära in andra handlingar, inklusive ett solvensintyg från mottagaren, för den kritiska perioden. Clawback-bestämmelser som Eurosystemet anser vara allvarliga och därför inte acceptabla är till exempel bestämmelser som innebär att konkursförvaltaren kan ogiltigförklara en försäljning av kassaflödesgenererande tillgångar som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar enbart på grundval av att den har genomförts under en viss period (den kritiska perioden) innan säljaren (upphovsmannen/ombudet) förklarats insolvent eller som innebär att mottagaren endast kan förhindra en sådan ogiltigförklaring genom att styrka att han ej hade kännedom om att säljaren (upphovsmannen/ombudet) var insolvent vid tidpunkten för försäljningen. Beträffande strukturerade emissioner får en tranch (eller undertranch), för att vara godtagbar, inte vara efterställd andra trancher av samma värdepappersemission. En tranch (eller undertranch) betraktas som inte efterställd andra trancher (eller undertrancher) av samma värdepappersemission om, i enlighet med betalningsprioritet tillämplig efter leverans av ett verkställighetsmeddelande, enligt prospektet, ingen annan tranch (eller undertranch) ges prioritet vad avser att erhålla betalning (kapital och ränta) före den tranchen (eller undertranchen) och således en sådan tranch (eller undertranch) är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher i en sådan strukturerad emission. För strukturerade emissioner där det enligt prospektet krävs leverans av ett avräknings- och verkställighetsmeddelande måste det säkerställas att en tranch (eller undertranch) inte är efterställd den betalningsprioritet som anges i såväl avräknings- som verkställighetsmeddelandet. För att värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara, eller fortsätta att vara, godtagbara vid Eurosystemets penningpolitiska operationer, kräver Eurosystemet att de berörda parterna bakom värdepapperena med bakomliggande tillgångar tillhandahåller omfattande och standardiserad information på lån-nivå om den pool av kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapperena med bakomliggande tillgångar i enlighet med tillägg 8. För att bedöma huruvida värdepapper med bakomliggande tillgångar är godtagbara beaktar Eurosystemet de uppgifter som fyllts i de obligatoriska fälten i respektive mall för rapportering på lån-nivå i enlighet med tillägg 8. I sin bedömning av godtagbarheten beaktar Eurosystemet a) huruvida uppgifter saknas, och b) hur ofta enskilda fält med uppgifter på lån-nivå saknar meningsfullt innehåll. För att vara godtagbara måste värdepapper med bakomliggande tillgångar ha sådana kassaflödesgenererande tillgångar som Eurosystemet anser vara homogena, dvs. de kassaflödesgenererande tillgångar som utgör basen för värdepapper med bakomliggande tillgångar ska bara bestå av en tillgångsklass, antingen bolån, kommersiella fastighetslån, lån till små och medelstora företag, billån, konsumentkrediter eller leasingkrav. Värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas inte vid Eurosystemets penningpolitiska transaktioner om poolen av underliggande tillgångar består av heterogena tillgångar eftersom dessa inte kan rapporteras via en enda rapporteringsmall för den aktuella tillgångsklassen (5). Eurosystemet förbehåller sig rätten att kräva bekräftelse och klargörande av berörda tredje parter (t.ex. utfärdare, ursprunglig borgenär eller arrangör) där Eurosystemet anser det befogat för att bedöma godtagbarheten av värdepapper med bakomliggande tillgångar och med avseende på bestämmelsen om uppgifter på lån-nivå. Om sådana krav inte tillgodoses kan detta medföra att transaktionen med värdepapperena med bakomliggande tillgångar tills vidare avbryts eller ej godtas. 3. Ytterligare kriterier för att godta säkerställda obligationer Från och med den 31 mars 2013 ska säkerställda obligationer omfattas av följande ytterligare krav: Säkerhetspoolen för säkerställda obligationer får inte omfatta värdepapper med bakomliggande tillgångar, med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar
Säkerställda obligationer som fanns med på förteckningen över godtagbara värdepapper med bakomliggande tillgångar från den 28 november 2012 och inte uppfyllt kraven a–c godtas även fortsättningsvis fram till den 28 november 2014. |
4. |
I avsnitt 6.2.1.7 ska fotnot 58 utgå. |
5. |
I avsnitt 6.2.2 ska fotnot 60 utgå. |
6. |
Avsnitt 6.2.2.1 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
I avsnitt 6.2.3 ska följande punkt införas: ”Trots att de är godtagbara får de nationella centralbankerna besluta att inte godkänna följande omsättbara eller icke-omsättbara tillgångar som säkerhet från en motpart:
|
8. |
Avsnitt 6.2.3.2 ska ersättas med följande: ”6.2.3.2 Omsättbara tillgångar kan användas för alla penningpolitiska operationer som är baserade på underliggande tillgångar, dvs. reverserade transaktioner, direkta köp/försäljningar av värdepapper och utlåningsfaciliteten. Icke omsättbara tillgångar kan användas för reverserade öppna marknadstransaktioner och utlåningsfaciliteten. De används inte vid Eurosystemets direkta köp/försäljningar av värdepapper. Alla omsättbara och icke omsättbara tillgångar kan också användas som underliggande tillgångar vid intradagskrediter. Oavsett om en omsättbar eller icke omsättbar tillgång uppfyller alla urvalskriterier kan en motpart inte som säkerhet lämna tillgångar som emitterats eller garanteras av motparten själv eller en enhet med vilken den har nära förbindelser (6). ”Nära förbindelser” är en situation där motparten är förenad med de godtagbara tillgångarnas emittent/kredittagare/borgensman genom att
För att genomföra penningpolitiken, i synnerhet för att övervaka efterlevnaden av reglerna för användning av de godtagbara tillgångar som avser nära förbindelser, bedriver Eurosystemet internt ett informationsutbyte om kapitalinnehav som tillsynsmyndigheterna tillhandahåller för dessa ändamål. För denna information gäller samma sekretessregler som tillämpas av tillsynsmyndigheterna. Ovannämnda bestämmelser om nära förbindelser gäller inte: a nära förbindelser mellan motparten och en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt, eller om en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt är emittentens borgensman, b säkerställda bankobligationer som emitterats i enlighet med kriterierna som fastställts i del 1, punkterna 68–70 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, c fall där skuldförbindelser skyddas av särskilda juridiska skyddsmekanismer jämförbara med dem i b som i fallet med i icke omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) som inte är värdepapper eller ii säkerställda bankobligationer som uppfyller samtliga kriterier i del 1, punkterna 68–70 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, utom begränsningarna för garanterade lån i säkerhetspoolen. En motpart får inte heller lämna några säkerheter med bakomliggande tillgångar om motparten (eller tredje part som denne har nära förbindelser med) lämnar en valutahedge för den bakomliggande säkerheten genom att ingå en valutahedgetransaktion med utgivaren som hedgemotpart eller lämnar likviditetsstöd för 20 procent eller mer av det utestående beloppet av säkerheten med bakomliggande tillgångar. Alla godtagbara omsättbara och icke omsättbara tillgångar ska kunna användas gränsöverskridande i hela euroområdet. Det betyder att alla motparter i Eurosystemet ska kunna använda sådana tillgångar antingen genom länkar till sina inhemska värdepappersavvecklingssystem, ifall det rör sig om omsättbara tillgångar, eller genom andra godtagbara arrangemang för att kunna erhålla kredit från den nationella centralbanken i den medlemsstat där motparten är etablerad (se avsnitt 6.6). En motpart som lämnar in ett värdepapper med bakomliggande tillgångar som har nära förbindelser till den enhet från vilken de underliggande tillgångarna till värdepapperet med bakomliggande tillgångar härrör, måste informera Eurosystemet om varje planerad förändring av värdepapperet med de bakomliggande tillgångarna som kan ha betydelse för dess kreditkvalitet, t.ex. förändringar av den ränta som utgår, förändringar av swapparrangemanget, förändringar i sammansättningen av de underliggande tillgångarna som inte framgår av prospektet, förändringar av betalningsprioriteten. Eurosystemet ska informeras minst en månads innan några förändringar görs av inlämnade värdepapper med bakomliggande tillgångar. Därutöver ska motparten, när ett värdepapper med bakomliggande tillgångar lämnas in, informera om alla förändringar som gjorts under de föregående sex månaderna. I linje med avsnitt 6.2 tillhandahåller Eurosystemet ingen rådgivning inför förändringar. Tabell 4 Godtagbara tillgångar för Eurosystemets penningpolitiska operationer
|
9. |
I avsnitt 6.3.2 ska fotnot 72 utgå. |
10. |
I avsnitt 6.3.4.1 ska följande stycke läggas till: ”En ECAI som deltar i ECAF omfattas av Eurosystemets process för övervakning av prestanda (se avsnitt 6.3.5). Tillsammans med de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda ska även en undertecknad bekräftelse från VD eller annan behörig företrädare för revisions- eller complianceavdelningen inom ett ECAI bifogas, som intygar att de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda är korrekta och giltiga.” |
11. |
I avsnitt 6.3.4.4 ska tredje stycket ersättas med följande: ”En RT-operatör som deltar i ECAF måste acceptera i avtal att genomgå Eurosystemets process för prestationsbedömningar (10) (se avsnitt 6.3.5). RT-operatören måste inrätta och upprätthålla den nödvändiga infrastrukturen för att övervaka den statiska poolen. Bildande och utvärdering av den statiska poolen måste vara i linje med de allmänna kraven på prestandaövervakning under ECAF. RT-operatören ska åta sig att informera Eurosystemet om resultatet av utvärderingen av prestanda så snart RT-operatören har utfört den. Tillsammans med de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda ska även en undertecknad bekräftelse från VD eller annan behörig företrädare för revisions- eller complianceavdelningen inom RT bifogas, som intygar att de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda är korrekta och giltiga. De åtar sig att i fem år hålla arkiv över statiska pooler och detaljer om betalningsinställelser. |
12. |
Avsnitt 6.3.5 ska ersättas med följande: ”6.3.5 Övervakning av kreditbedömningssystems prestanda Alla kreditbedömningssystem omfattas av prestandakontroll inom ECAF. För varje kreditbedömningssystem består ECAF:s process för övervakning av prestanda av en årlig jämförelse i efterhand av a den observerade frekvensen av betalningsinställelser för alla godtagbara enheter och instrument som bedöms av kreditbedömningssystemet, där dessa enheter och instrument grupperas i statiska pooler enligt vissa kriterier, t.ex. kreditbetyg, tillgångsklass, industrisektor, kreditbedömningsmodell samt b Eurosystemets respektive kreditkvalitetströskel som bestäms utifrån riktmärket för sannolikheten för betalningsinställelse (där två riktmärken för betalningsinställelse beaktas: en 0,10 % sannolikhet för betalningsinställelse under en tolvmånadsperiod som anses motsvara ett kreditbetyg på nivå 2, och en 0,40 % sannolikhet för betalningsinställelse under en tolvmånadsperiod som anses motsvara ett kreditbetyg på nivå 3 enligt Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala). Målet för processen är att säkerställa att de kreditbetyg som kreditbedömningssystem tillhandahåller Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala förblir lämpliga och att resultaten av kreditbedömningarna är jämförbara mellan olika system och källor. Det första steget i denna process är att kreditbedömningssystemets operatör gör en årlig sammanställning över de enheter och instrument som har kreditbetyg som uppfyller Eurosystemets kreditkvalitetströskel vid granskningsperiodens start. Kreditbedömningssystemets operatör överlämnar sedan denna förteckning till Eurosystemet, med hjälp av den rapporteringsmall som Eurosystemet tillhandahåller, som inkluderar fält för identifiering, klassificering och kreditbedömning. Nästa steg i processen sker i slutet av den tolv månader långa granskningsperioden när kreditbedömningssystemets operatör uppdaterar informationen om enheterna och instrumenten på förteckningen. Eurosystem förbehåller sig rätten att begära in ytterligare information som behövs för att utföra prestandaövervakningen. Ett kreditbedömningssystems statiska pool, inhämtad över ett år, utgör underlag till ECAF:s process för övervakning av prestanda som består av en årlig utvärdering och en bedömning som täcker flera perioder. Om det finns en betydande avvikelse mellan den observerade frekvensen av betalningsinställelser i den statiska poolen och kreditkvalitetströskeln över ett år och/eller flera år konsulterar Eurosystemet ratingsystemets operatör för att analysera orsakerna till avvikelsen. Detta kan leda till en korrigering av den kreditkvalitetströskel som tillämpas på systemet i fråga. Eurosystemet kan besluta att avstänga eller utesluta kreditbedömningssystemet om inga förbättringar av prestanda observeras över ett antal år. Kreditbedömningssystem som bryter mot reglerna som styr ECAF kommer att uteslutas. Om felaktig eller ofullständig information avseende övervakningen av prestanda tillhandahålls av en företrädare för kreditbedömningssystemet, får Eurosystemet avstå från uteslutning om det rör sig om smärre avvikelser.” |
13. |
Avsnitt 6.4.2 ska ändras på följande sätt:
|
14. |
I avsnitt 6.5.1 ska punkterna a och b ersättas med följande:
|
15. |
I tillägg 6, ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Straffavgifter Om en motpart bryter mot reglerna rörande anbud (11), bilaterala transaktioner (12) användningen av underliggande tillgångar (13), reglerna för förfaranden vid dagens slut eller villkoren för tillträde till utlåningsfaciliteten (14), ska Eurosystemet utdöma straffavgifter enligt följande:
|
16. |
Tillägg 7 ska ersättas med följande: ”Tillägg 7 GILTIGA SÄKERHETER UPPLÅTS I KREDITFORDRINGAR För att säkerställa att en giltig säkerhet skapas för kreditfordringar och att en kreditfordran snabbt kan realiseras om en motpart fallerar, måste följande ytterligare rättsliga krav uppfyllas.
|
17. |
Följande tillägg 8 ska läggas till: ”Tillägg 8 RAPPORTERINGSKRAV PÅ LÅN-NIVÅ FÖR VÄRDEPAPPER MED BAKOMLIGGANDE TILLGÅNGAR Uppgifter på lån-nivå överförs till, och publiceras elektroniskt i, uppgiftsregistret i enlighet med Eurosystemets regler, som bl.a. omfattar öppen tillgång, täckning, lika för alla, lämpliga styrmekanismer, öppenhet och som tagits fram av ECB, i enlighet med kraven i detta tillägg. För detta ändamål används respektive mall för rapportering på lån-nivå för varje enskild transaktion, beroende på vilken tillgångsklass poolen av kassaflödesgenererande tillgångar (16) tillhör. Uppgifter på lån-nivå ska rapporteras minst kvartalsvis, senast en månad efter förfallodagen för räntebetalningen avseende det berörda värdepapperet med bakomliggande tillgångar. Om uppgifterna på lån-nivå inte rapporteras eller uppdateras inom en månad efter räntebetalningsdagen godtas det berörda värdepapperet med bakomliggande tillgångar inte längre. För att kontrollera att dessa krav efterlevs kontrollerar registret över uppgifter på lån-nivå automatiskt huruvida nya och/eller uppdaterade uppgifter på lån-nivå är korrekta och konsistenta för varje transaktion. Från och med den dag då rapporteringskraven på lån-nivå börjar gälla för värdepapper med bakomliggande tillgångar, dvs. den relevanta tillgångsklassen enligt mallen, ska detaljerade uppgifter för varje lån på lån-nivå avseende poolen av kassaflödesgenererande tillgångar tillhandahållas om ett värdepapper med bakomliggande tillgångar ska bli, eller förbli, godtagbart. Inom tre månader måste värdepapperet med bakomliggande tillgångar uppfylla minimikraven, något som bedöms utifrån tillgången på information i valda fält i rapporteringsmallen för uppgifter på lån-nivå. För att täcka in icke-tillgängliga fält finns sex stycken ”Ingen data” (ND) valmöjligheter på varje rapporteringsmall som ska användas när en viss uppgift inte kan tillhandahållas i enlighet med rapporteringsmallen. På CMBS-rapporteringsmallen finns även en sjunde ND-valmöjlighet. ND-valmöjligheterna och deras betydelse framgår av följande tabell:
Följande nio månaders övergångsperiod gäller för alla värdepapper med bakomliggande tillgångar (beroende på det datum då rapporteringskraven på lån-nivå börjar gälla för den aktuella tillgångsklassen):
När dessa trösklar tillämpas poängsätter registret över uppgifter på lån-nivå varje transaktion med värdepapper med bakomliggande tillgångar både när dessa inges och när uppgifter på lån-nivå bearbetas. Poängen speglar det antal obligatoriska fält som innehåller ND1 och antalet obligatoriska fält som innehåller ND2, ND3 eller ND4 och jämför dessa med det sammanlagda antalet obligatoriska fält. Alternativen ND5, ND6 och ND7 får endast användas om de berörda fälten i respektive mall för rapportering på lån-nivå tillåter detta. Om man kombinerar de två tröskelvärdena erhåller man följande möjliga poängsättningar för rapporteringen på lån-nivå:
Enligt den övergångsperiod som nämns ovan ska poängen gradvis förbättras för varje kvartal i enlighet följande:
För värdepapper med bakomliggande tillgångar i form av bolån med inteckning (RMBS) börjar kraven om information på lån-nivå att gälla 3 januari 2013 och övergångsperioden om nio månader slutar 30 september 2013. För värdepapper med bakomliggande tillgångar där de kassaflödesgenererande tillgångarna består av lån till små och medelstora företag börjar kraven om information på lån-nivå att gälla 3 januari 2013 och övergångsperioden om nio månader slutar den 30 september 2013. För värdepapper med bakomliggande tillgångar (CMBS) i form av kommersiella fastighetslån med inteckning (RMBS) börjar kraven om information på lån-nivå att gälla den 1 mars 2013 och övergångsperioden om nio månader slutar den 30 november 2013. För värdepapper med bakomliggande tillgångar där de kassaflödesgenererande tillgångarna består av billån, konsumentkrediter eller leasingkrav börjar kraven om information på lån-nivå att gälla den 1 januari 2014 och övergångsperioden om nio månader slutar den 30 september 2014. Värdepapper med bakomliggande tillgångar som emitteras mer än nio månader efter det datum då de nya rapporteringskraven på lån-nivå börjar gälla (17), ska fullt ut uppfylla rapporteringskraven redan första gången som uppgifterna på lån-nivå lämnas, dvs. vid emission. Existerande värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte motsvarar någon av mallarna avseende uppgifter på lån-nivå kommer att fortsätta godtas fram till den 31 mars 2014. Eurosystemet kommer i varje enskilt fall att bedöma huruvida ett visst värdepapper med bakomliggande tillgångar kan omfattas av denna mer generösa bestämmelse. |
(1) Obligationer med optionsbevis eller andra liknande rätter godtas inte.
(2) Värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas inte om någon av tillgångarna som utgör de kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapperena med bakomliggande tillgångar härrör direkt från det SPV-företag som emitterat ABS-papperena.
(3) Detta krav exkluderar inte värdepapper med bakomliggande tillgångar där emissionsstrukturen omfattar två SPV-företag och kravet på ”verklig försäljning” uppfylls avseende dessa två SPV-företag så att de skuldinstrument som emitteras av det andra SPV-företaget täcks direkt eller indirekt av de ursprungliga tillgångarna och samtliga kassaflöden från de kassaflödesgenererande tillgångarna överförs från det första till det andra SPV-företaget.
(4) Denna restriktion inkluderar inte swappar som används i transaktioner med värdepapper med bakomliggande tillgångar uteslutande för att säkra tillgångar.
(5) Värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller rapporteringskraven på lån-nivå eftersom de består av blandade pooler av heterogena bakomliggande tillgångar och/eller inte motsvarar någon av rapporteringsmallarna avseende uppgifter på lån-nivå kommer att fortsätta godtas fram till den 31 mars 2014.”
(6) I det fall en motpart använder värdepapper vilka inte (längre) är att betrakta som godtagbara säkerheter för en utestående kredit till följd av att de är utgivna/garanterade av motparten eller att en nära förbindelse existerar måste motparten omedelbart meddela detta förhållande till den berörda nationella centralbanken. Värdepapperen värderas till noll vid nästa värderingstillfälle och vid behov kommer krav på tilläggssäkerheter att ställas (se även tillägg 6). Dessutom måste motparten så snart som möjligt ta bort värdepapperen.”
(7) Se avsnitt 6.2.1 för en mer detaljerad beskrivning.
(8) Se avsnitt 6.2.2 för en mer detaljerad beskrivning.
(9) Kreditvärdigheten för omsättbara skuldförbindelser utan rating vilka emitterats eller garanteras av icke-finansiella företag avgörs på basis av den typ av kreditbedömningssystem som respektive motpart valt i enlighet med de ECAF-regler som är tillämpliga på kreditfordringarna (se avsnitt 6.3.3). Vad beträffar omsättbara skuldförbindelser har dessa urvalskriterier ändrats enligt vad som följer: emittentens/borgensmannens hemvist: euroområdet, utgivningsplats: euroområdet.
(10) Motparten måste informera RT-operatören omgående om alla kredithändelser som kan tyda på en försämring av kreditkvaliteten.”
(11) Detta gäller om en motpart inte överför tillräckligt med underliggande tillgångar eller kontanta medel (i tillämpliga fall, när det gäller tilläggssäkerheter) för att på avvecklingsdagen avveckla eller fram till transaktionens förfallodag ställa motsvarande tilläggssäkerheter som säkerhet för det likviditetsbelopp som har tilldelats den i en likvidiserande transaktion eller om den inte överför tillräckligt med kontanta medel för att avveckla det belopp som har tilldelats den i en likviditetsindragande transaktion.
(12) Detta gäller om en motpart inte överför tillräckligt med godtagbara underliggande tillgångar eller om den inte överför tillräckligt med kontanta medel för att avveckla det belopp som överenskommits i en bilateral transaktion, eller om den inte ställer motsvarande tilläggssäkerheter som säkerhet för en utestående bilateral transaktion när som helst fram till förfallodagen.
(13) Detta gäller om en motpart använder värdepapper som är, eller har blivit, icke godtagbara eller som motparten inte får använda t.ex. på grund av nära förbindelser mellan emittenten/borgensmannen och motparten (eller om dess är identiska).
(14) Detta gäller om en motpart har negativt saldo på avvecklingskontot vid slutet av dagen och inte uppfyller villkoren för tillträde till utlåningsfaciliteten.
(15) Följande bestämmelser tillämpas också i de fall då a motparten har använt icke godtagbara tillgångar eller har tillhandahållit information som har inverkat negativt på säkerhetens värde, t.ex. information om det utestående beloppet för en använd kreditfordran som är eller har varit felaktig eller inaktuell, eller b motparten använder tillgångar som är icke godtagbara på grund av nära förbindelser mellan emittenten/borgensmannen och motparten.”
(16) De aktuella versionerna av rapporteringsmallen för uppgifter på lån-nivå för den aktuella tillgångsklassen finns på ECB:s webbplats.
(17) Dvs. den 30 september 2013 för RMBS samt små och medelstora företag, den 30 november 2013 för CMBS och den 30 september 2014 för billån, konsumentkrediter eller leasingkrav.”