BILAGA I

SEDELHANTERINGSMASKINER

1.   Allmänna tekniska krav

1.1   För att en maskin ska uppfylla kraven för en sedelhanteringsmaskin måste den kunna behandla buntar med eurosedlar, klassificera de enskilda eurosedlarna och fysiskt separera dem beroende på klassificering utan att den person som hanterar maskinen måste ingripa, om inte annat följer av bilaga IIa eller IIb. Sedelhanteringsmaskiner behöver ha ett nödvändigt antal särskilt avsedda utmatningsfack och/eller andra metoder för att säkerställa en tillförlitlig separering av de behandlade eurosedlarna.

1.2   Sedelhanteringsmaskiner måste kunna anpassas så att de kan upptäcka nya förfalskningar på ett tillförlitligt sätt. De måste även kunna anpassas för att skapa mer eller mindre restriktiva kvalitetssorteringsstandarder, i tillämpliga fall.

2.   Olika typer av sedelhanteringsmaskiner

Sedelhanteringsmaskiner är maskiner som antingen är kundstyrda eller personalstyrda:

Tabell 1

Kundstyrda maskiner

Tabell 2

Personalstyrda maskiner

I de fall då kunder matar in eurosedlar för insättning i sedelsorteringsmaskiner med eventuell återvinningsfunktion (TARM eller TAM) eller tar ut eurosedlar som lämnas ut av dessa maskiner, är dessa maskiner att betrakta som kundstyrda maskiner och måste klassificera och behandla eurosedlar i enlighet med bilaga IIa.

3.   Typer av sedelhanteringsmaskiner

Eurosystemet testar olika typer av sedelhanteringsmaskiner. De olika typerna av sedelhanteringsmaskiner kan särskiljas från varandra genom sina specifika detekteringssystem, program och andra komponenter för att utföra de viktigaste funktionerna. Dessa omfattar: a) äkthetskontroll för äkta eurosedlar, b) upptäckt och separering av eurosedlar som misstänks vara förfalskningar, c) upptäckt och separering av obrukbara och brukbara eurosedlar, i tillämpliga fall, samt d) spårning av objekt som identifierats som misstänkt förfalskade eurosedlar och av eurosedlar som inte klart har visats vara äkta, i tillämpliga fall.

BILAGA IIa

KLASSIFICERING OCH BEHANDLING AV EUROSEDLAR SOM UTFÖRS AV KUNDSTYRDA MASKINER

Eurosedlar ska klassificeras i en av följande typer och separeras fysiskt efter kategori. För maskiner som inte kvalitetskontrollerar eurosedlar behöver det inte göras någon åtskillnad mellan kategori 4a och 4b.

Tabell 1

Klassificering och behandling av eurosedlar som utförs av kundstyrda maskiner där kontanter sätts in med kundspårning

Maskinen returnerar inte eurosedlar i kategori 2 och 3 till kunden om det är möjligt att annullera en insättningstransaktion i maskinen. Om en transaktion annulleras kan dessa eurosedlar kvarhållas genom att de förvaras i ett tillfälligt lagringsutrymme i maskinen.

En nationell centralbank kan komma överens med en kontanthanterare om att eurosedlar i kategori 3 inte får separeras fysiskt från eurosedlar i kategori 4a och 4b och att alla tre kategorier i sådana fall ska behandlas som eurosedlar i kategori 3.

Tabell 2

Klassificering och behandling av eurosedlar med andra kundstyrda maskiner

BILAGA IIb

KLASSIFICERING OCH BEHANDLING AV EUROSEDLAR SOM UTFÖRS AV PERSONALSTYRDA MASKINER

Eurosedlar ska klassificeras i en av följande kategorier och separeras fysiskt efter kategori. För maskiner som inte kvalitetskontrollerar eurosedlar behöver ingen åtskillnad göras mellan kategori B1 och B2.

Klassificering och behandling av eurosedlar som utförs av personalstyrda maskiner

Särskilda klassificerings- och sorteringsregler för vissa personalstyrda maskiner

1.   Sedelhanteringsmaskiner ska klassificera och fysiskt sortera eurosedlar i kategori A, B1 och B2 enligt bilaga IIb. Här krävs det minst tre särskilt avsedda utmatningsfack för att inte den person som hanterar maskinen ska behöva ingripa.

2.   Sedelhanteringsmaskiner med endast två särskilt avsedda utmatningsfack får emellertid klassificera och sortera eurosedlar om följande krav är uppfyllda:

3.   Maskiner för äkthetskontroll av sedlar ska klassificera och fysiskt sortera eurosedlar i kategori A och B. Här krävs det minst två särskilt avsedda utmatningsfack för att inte den person som hanterar maskinen ska behöva ingripa.

4.   Maskiner för äkthetskontroll av sedlar med endast ett särskilt avsett utmatningsfack får emellertid klassificera och sortera eurosedlar om följande krav är uppfyllda:

BILAGA IIIa

MINIMISTANDARDER FÖR AUTOMATISK KVALITETSKONTROLL AV EUROSEDLAR

I denna bilaga fastställs minimistandarder för automatisk kvalitetskontroll av eurosedlar som utförs av sedelhanteringsmaskiner.

Vid kvalitetskontroller ska eurosedlar med någon form av defekt när det gäller de obligatoriska krav som har fastställts nedan vara obrukbara.

En acceptabel toleransnivå för kvalitetskontroller med sedelhanteringsmaskiner är 5 procent. Detta betyder att högst 5 procent av eurosedlarna som inte uppfyller kvalitetskriterierna får felklassificeras av maskinerna och sorteras som brukbara.

Tabell 1

Lista över sorteringskriterier för automatisk kvalitetssortering

Ytterligare information om sorteringskriterier

1.   Smuts

När eurosedlar är nedsmutsade ökar deras optiska densitet. I följande tabell anges den maximala densitetsökning för stickprov jämfört nya eurosedlar som eurosedlar får uppvisa för att klassificeras som brukbara:

Tabell 2

Optiska densitetsnivåer

Eurosedlar som inte uppfyller dessa kriterier är obrukbara. De nationella centralbankerna har referenseurosedlar som visar en nivå av smuts baserat på ovannämnda kriterier. De densitometriska mätningarna av referenseurosedlar baseras på följande kriterier:

Densitetsökningen för en referenssedel är det högsta värdet mellan genomsnitten för minst fyra mätpunkter som har uppmätts på sedelns framsida och baksida i området utan tryck och utan någon modulering av vattenmärket.

2.   Fläckar

Eurosedlar med smuts som är koncentrerad till en yta på minst 9 mm gånger 9 mm på områden utan tryck eller minst 15 mm gånger 15 mm på områden med tryck är obrukbara.

3.   Graffiti

För närvarande finns det inga obligatoriska krav för att upptäcka graffiti.

4.   Sedel som saknar färg

Det kan förekomma att en sedel är ”avfärgad”, den innehåller t.ex. mindre tryckfärg, om sedeln har tvättats eller varit utsatt för aggressiva kemiska substanser. Dessa typer av obrukbara eurosedlar kan kännas igen av bild- eller UV-detektorer.

5.   Riven sedel

Eurosedlar med öppna revor som inte helt eller delvis täcks av maskinens transportband är obrukbara om revan är större än vad som anges nedan.

Tabell 3

Riven sedel

6.   Sedel med hål

Eurosedlar med hål som inte helt eller delvis täcks av maskinens transportband är obrukbara om hålet är större än 10 mm2.

7.   Skadad sedel

Eurosedlar vars längd har reducerats med minst 6 mm eller vars bredd har reducerats med minst 5 mm är obrukbara. Alla mätningar avser skillnader från eurosedlarnas nominella längd och bredd.

8.   Lagad sedel

En lagad eurosedel skapas genom att bitar av eurosedelar sammanfogas t.ex. med hjälp av tejp eller klister. En eurosedel med tejp som täcker ett område som är större än 10 mm gånger 40 mm och tjockare än 50 µm är obrukbar.

9.   Skrynklig sedel

Skrynkliga eurosedlar kan normalt identifieras om reflexionsförmågan eller stadgan är nedsatt. Inga obligatoriska krav finns.

10.   Sladdrig sedel

Eurosedlar med mycket lite stadga ska så långt som möjligt sorteras som obrukbara. Om en sedel är sladdrig är den oftast också smutsig, och sladdriga eurosedlar brukar därför också kännas igen av sensorer som reagerar på nedsmutsning. Inga obligatoriska krav finns.

11.   Sedel med veck

Eftersom vikta eurosedlar är kortare eller smalare känns de igen av sensorerna vid storlekskontroll. De kan dessutom kännas igen vid kontroll av tjocklek. På grund av tekniska begränsningar kan endast veck som uppfyller kraven för skada (dvs. veck som reducerar längden med mer än 6 mm eller bredden med mer än 5 mm) identifieras och resulterar i att sedlarna är obrukbara.

12.   Vikta hörn

En eurosedel som har ett vikt hörn med en yta på mer än 130 mm2 och en minsta längd på den mindre kanten som är större än 10 mm är obrukbar.

(1)  Mätes genom att en rak linje dras från rivskadans spets till sedelns kant där rivmärket börjar (rektangulär projektion), hellre än genom mätning av rivmärkets längd.

BILAGA IIIb

MINIMISTANDARDER FÖR MANUELL KVALITETSKONTROLL AV EUROSEDLAR

I denna bilaga fastställs minimistandarder för manuell kvalitetskontroll av eurosedlar som utförs av utbildad personal.

Vid kvalitetskontroller ska eurosedlar med en defekt enligt nedanstående tabell eller med en tydlig defekt när det gäller någon av de synliga säkerhetsdetaljerna vara obrukbara. Om det är möjligt är det emellertid tillåtet att korrigera vikta eurosedlar och eurosedlar med vikta hörn genom att veckla ut dem manuellt. Kvalitetskontrollerna ska göras genom en visuell inspektion av de enskilda eurosedlarna. Någon utrustning behövs inte i samband med detta.

Lista över sorteringskriterier för manuell kvalitetssortering

BILAGA IV

UPPGIFTSINSAMLING FRÅN KONTANTHANTERARE

1.   Syften

Syftena med uppgiftsinsamlingen är att göra det möjligt för de nationella centralbankerna och ECB att kontrollera kontanthanterarnas verksamhet inom detta område samt att övervaka kontantcykelns utveckling.

2.   Allmänna principer

2.1   Uppgifter om sedelhanteringsmaskiner rapporteras endast när maskinerna används för återcirkulering.

2.2   Kontanthanterare ska regelbundet förse den nationella centralbanken i respektive medlemsstat med följande:

2.3   Kontanthanterare som återcirkulerar eurosedlar genom sedelhanteringsmaskiner och uttagsautomater ska dessutom regelbundet förse den nationella centralbanken i respektive medlemsstat med följande:

3.   Typ av uppgifter och rapporteringskrav

3.1   Uppgifterna kan delas in i stamdata och operativa data beroende på typen av information.

Stamdata

3.2   Stamdata omfattar information om a) de enskilda kontanthanterarna och vilka sedelhanteringsmaskiner och uttagsautomater de har i drift samt b) kreditinstitutens distansfilialer.

3.3   Stamdata lämnas till den nationella centralbanken den dag då detta beslut börjar gälla och därefter var sjätte månad. De uppgifter som anges i mallen i tillägg 1 måste lämnas, men den nationella centralbanken kan kräva att de ska lämnas i ett annat format. Under en övergångsperiod får de nationella centralbankerna begära månadsvis rapportering, om detta var deras tillvägagångssätt innan detta beslut trädde i kraft, eller kvartalsvis rapportering.

3.4   I kontrollsyfte kan en nationell centralbank besluta att uppgifterna ska samlas in på lokal nivå, t.ex. för filialer.

3.5   En nationell centralbank kan besluta att rapporteringskraven inte ska omfatta sedelhanteringsmaskiner som endast används för att behandla eurosedlar som distribueras över disk.

3.6   De uppgifter om distansfilialer som anges i mallen i tillägg 3 måste lämnas, men den nationella centralbanken kan kräva att de ska lämnas i ett annat format.

Operativa data

3.7   De uppgifter som uppstår när kontanthanterare behandlar och återcirkulerar eurosedlar klassificeras som operativa data.

3.8   En nationell centralbank kan besluta att kravet att rapportera operativa data inte ska omfatta andra ekonomiska aktörer enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1338/2001, om det antal eurosedlar som dessa aktörer återcirkulerar via uttagsautomater ligger under en viss nivå som fastställs av den nationella centralbanken.

3.9   Uppgifterna ska lämnas in var sjätte månad. Uppgifterna ska rapporteras till den nationella centralbanken senast två månader efter respektive rapporteringsperiod, dvs. sista februari och sista augusti. Uppgifterna kan lämnas med hjälp av mallen i tillägg 2. Under en övergångsperiod får de nationella centralbankerna begära månadsvis rapportering, om detta var deras tillvägagångssätt innan detta beslut trädde i kraft, eller kvartalsvis rapportering.

3.10   Uppgifterna ska lämnas av kontanthanterare som står för den fysiska hanteringen av eurosedlar. Om en kontanthanterare har lagt ut äkthets- och kvalitetskontrollen på entreprenad till en annan kontanthanterare, ska uppgifterna lämnas av den kontanthanterare som har utsetts enligt artikel 3.2.

3.11   Uppgifterna ska rapporteras av kontanthanterare med antal sedlar (volym), aggregerat på nationell nivå och uppdelat på eurovalör. För distansfilialer av kreditinstitut ska operativa data rapporteras separat.

3.12   I kontrollsyfte kan en nationell centralbank besluta att uppgifterna ska samlas in på lokal nivå, t.ex. för filialer.

3.13   En nationell centralbank kan besluta att rapporteringskraven inte ska omfatta eurosedlar som behandlas via sedelhanteringsmaskiner för eurosedlar och distribueras över disk.

3.14   Kontanthanterare som har lagt ut äkthets- och kvalitetskontrollen på entreprenad till andra kontanthanterare kan uppmanas att lämna detaljerad information om dessa till den nationella centralbanken.

3.15   Det är obligatoriskt att lämna uppgifter om distansfilialer enligt mallen i tillägg 3, även om den nationella centralbanken kan kräva att de ska lämnas i ett annat format och kan komma överens med kontanthanterare att mer ingående uppgifter ska samlas in.

4.   Datasekretess och publicering av uppgifter

4.1   Såväl stamdata som operativa data ska behandlas konfidentiellt.

4.2   De nationella centralbankerna och ECB kan besluta om att publicera rapporter eller statistik med uppgifter insamlade enligt denna bilaga. Innan dessa uppgifter publiceras ska de vara aggregerade på ett sådant sätt att inga uppgifter kan hänföras till en viss rapporterande enhet.