EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014AB0009
Opinion of the European Central Bank of 5 February 2014 on a proposal for a directive of the European Parliament and of the Council on payment services in the internal market and amending Directives 2002/65/EC, 2013/36/EU and 2009/110/EC and repealing Directive 2007/64/EC (CON/2014/9)
Europeiska centralbankens yttrande av den 5 februari 2014 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2013/36/EU och 2009/110/EG samt upphävande av direktiv 2007/64/EG (CON/2014/9)
Europeiska centralbankens yttrande av den 5 februari 2014 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2013/36/EU och 2009/110/EG samt upphävande av direktiv 2007/64/EG (CON/2014/9)
OJ C 224, 15.7.2014, p. 1–25
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
15.7.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 224/1 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE
av den 5 februari 2014
om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2013/36/EU och 2009/110/EG samt upphävande av direktiv 2007/64/EG
(CON/2014/9)
2014/C 224/01
Inledning och rättslig grund
Den 31 oktober 2013 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från rådet om ett yttrande över ett förslag till direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2013/36/EU och 2009/110/EG samt upphävande av direktiv 2007/64/EG (1) (nedan kallat direktivförslaget).
ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom direktivförslaget innehåller vissa bestämmelser som berör Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter att främja ett väl fungerande betalningssystem och medverka till ett smidigt genomförande av politiken när det gäller det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.2 fjärde strecksatsen och artikel 127.5 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.
Allmänna kommentarer
1. |
Genom direktivförslaget införlivas och upphävs direktiv 2007/64/EG (2) (betaltjänstdirektivet). Syftet med detta förslag är att bidra till att utveckla en EU-omfattande marknad för elektroniska betalningar för att konsumenter och marknadsaktörer ska kunna dra full nytta av den inre marknaden, där hänsyn också tas till den snabbt framväxande marknaden för massbetalningar (nya betalningslösningar via smarttelefoner, e-handel osv.). Dessa förslag läggs fram sedan kommissionen har gjort en omfattande översyn av det rådande klimatet för betaltjänster. I januari 2012 publicerade kommissionen sin grönbok Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (3) för offentligt samråd och ECB inkom också med ett svar på denna grönbok (4). Såväl svaren på samrådet om grönboken som kommissionens egna studier och översyn av betaltjänstdirektivet visar att den senaste tidens innovationer inom marknaden och tekniken för massbetalningstjänster utgör nya utmaningar för lagstiftarna som förslagen syftar till att bemöta. |
2. |
Genom direktivförslaget införs ett antal olika ändringar av det system som nu gäller enligt betaltjänstdirektivet, däribland en utvidgning av den geografiska räckvidden och betalningstransaktionernas valuta. I direktivförslaget omdefinieras och ändras ett antal av betaltjänstdirektivets nuvarande undantag så att de blir snävare och svårare att utnyttja, medan andra undantag som inte längre behövs avskaffas. Undantaget för ”handelsombud” ändras exempelvis så att det endast gäller för handelsombud som agerar för antingen betalarens eller betalningsmottagarens räkning. Det nuvarande undantaget för digitalt innehåll eller telekomundantaget omdefinieras också med ett mer begränsat fokus och betaltjänstdirektivets undantag för tjänster för uttagsautomater som tillhandahålls av oberoende uttagsautomataktörer avskaffas. Genom förslaget utökas framför allt betaltjänstdirektivets system så att det täcker in nya tjänster och tjänsteleverantörer, dvs. ”tredjepartsbetaltjänstleverantörer” (nedan kallade tredjepartsleverantörer) som bedriver en affärsverksamhet där tjänster tillhandahålls baserat på tillgång till betalkonton, såsom betalningsinitiering eller kontoinformation, men som normalt inte innehar kundmedel (5). Förslaget innehåller också ett förbud mot handlarnas praxis att ta ut tilläggsavgifter för kort med reglerade förmedlingsavgifter, med avseende på det tak för förmedlingsavgifter som fastställs i förslaget till förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade transaktioner (6). Genom förslaget ändras slutligen också flera viktiga komponenter i det nuvarande systemet – exempelvis skyddskraven, villkoren för undantag samt betaltjänstleverantörens och betalarens ansvar för icke auktoriserade betalningstransaktioner – för att ytterligare harmonisera dessa bestämmelser samt skapa mer likvärdiga förutsättningar och ökad rättslig klarhet (7). Det allmänna syftet med direktivförslaget är att stärka konsumenternas skydd mot bedrägerier, potentiellt missbruk och andra incidenter som rör betaltjänsternas säkerhet. Det innehåller flera bestämmelser där det fastställs att Europeiska bankmyndigheten (EBA) ska se till att tillsynen fungerar på ett konsekvent och enhetligt sätt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (8). |
3. |
ECB är mycket positiv till direktivförslagets mål och innehåll. Framför allt stöder ECB förslaget om att utvidga den nuvarande förteckningen över betaltjänster till att även omfatta betalningsinitierings- och kontoinformationstjänster eftersom detta stöder innovation och konkurrens i fråga om massbetalningar. Inom ramen för Europeiska forumet för säkra massbetalningar (nedan kallat SecuRe Pay Forum) har tillsynsmyndigheter och övervakande myndigheter fört omfattande diskussioner om tredjeparts tillgång till betalkonton. Huvudpunkterna i dessa diskussioner speglas i ECB:s ändringsförslag. |
4. |
ECB välkomnar även att a) det har lagts fram förslag till hur drifts- och säkerhetskraven för betaltjänstleverantörer kan harmoniseras och förbättras, b) de behöriga myndigheternas verkställighetsbefogenheter ska stärkas och att c) det ska bli en skärpning av vissa av betaltjänstdirektivets bestämmelser, där medlemsstaterna tidigare har haft ett stort bedömningsutrymme i fråga om tillämpningen. Detta bedömningsutrymme har lett till att bestämmelserna tillämpas på vitt skilda sätt inom unionen och därmed också till att marknaden för massbetalningar har fragmenterats (9). ECB har tidigare tillkännagett sina ståndpunkter i sitt svar på grönboken (10) samt i andra forum, exempelvis SecuRe Pay Forum. ECB noterar med tillfredsställelse att många av rekommendationerna från detta svar samt från SecuRe Pay Forum har följts i direktivförslaget. ECB har dock ett antal specifika kommentarer. |
Specifika kommentarer
1. Definierade begrepp
De definierade begreppen i direktivförslaget (11) är till stor del desamma som i betaltjänstdirektivet, men skulle kunna förbättras ytterligare. Framför allt bör definitionerna av utfärdande av betalningsinstrument och inlösen av betalningstransaktioner införas i direktivförslaget (12). Därigenom skulle bilaga I till direktivförslaget förtydligas. Definitionerna av betalningsinitieringstjänst (13) och kontoinformationstjänst (14) skulle också kunna förbättras genom ytterligare ändringar, och för fullständighetens skull bör det införas definitioner av betalning, gränsöverskridande betalning och nationell betalning.
2. Övriga bestämmelser
2.1 |
Vad gäller tillämpningsområde (15) fastställs i direktivförslaget att när endast en av betaltjänstleverantörerna för en betalningstransaktion är etablerad inom unionen ska bestämmelserna om valuteringsdag för krediteringen (16) respektive kraven på klara villkor för och tydlig information om betaltjänster gälla för de delar av transaktionen som utförs i unionen (17). I den mån detta är möjligt ska avdelning IV, som behandlar rättigheter och skyldigheter vid tillhandahållande och användning av betaltjänster, gälla även i dessa fall och bör tillämpas på samma sätt för alla valutor. |
2.2 |
Enligt direktivförslaget ska medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna inte längre kunna utvidga skyddskraven för betalningsinstitut som bedriver annan affärsverksamhet än betalningar så att de omfattar sådana betalningsinstitut som endast tillhandahåller betaltjänster, vilket är möjligt enligt det nuvarande betaltjänstdirektivet (18). ECB föreslår att betalningsinstitut ska vara skyldiga att erbjuda lämpligt skydd i form av skyddskrav för en betaltjänstanvändares medel, oavsett om de bedriver annan affärsverksamhet än betaltjänster eller ej. |
2.3 |
ECB skulle av effektivitetsskäl välkomna att en enda myndighet var ansvarig för att se till så att direktivet efterlevs, men är medveten om att detta i praktiken kan visa sig vara svårt att genomföra på grund av olika nationella arrangemang. |
2.4 |
ECB föreslår också att Europol ska läggas till i uppräkningen av myndigheter som de behöriga myndigheterna för övervakning av betaltjänster ska kunna utbyta information med (19), med tanke på Europols erfarenhet inom området internationell brottslighet och terrorism, vilket inbegriper kampen mot förfalskning av euron samt annan verksamhet där betalningsinstrument och betaltjänster missbrukas för finansiell brottslighet. |
2.5 |
När det gäller de tjänster som anges i punkt 7 i bilaga I till direktivförslaget ska kontoförvaltande betaltjänstleverantörer vara behöriga att bevilja tillgång till betalningskonton. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att tredjepartsleverantörers tjänster normalt tillhandahålls via internet och därför inte är begränsade till en enda medlemsstat föreslår ECB av säkerhetsskäl att tredjepartsleverantörer inte ska omfattas av ett undantag enligt artikel 27. |
2.6 |
Betalningssystem som betecknats enligt direktiv 2009/44/EG (20) (nedan kallat direktivet om slutlig avveckling) är undantagna från regeln i artikel 29.1 i direktivförslaget, där det fastställs att tillträde till betalningssystem ska ske på objektiva och icke-diskriminerande grunder. I artikel 29.2 sista stycket i direktivföreslaget fastställs emellertid att om ett betecknat betalningssystem tillåter indirekt deltagande, ska andra auktoriserade eller registrerade betaltjänstleverantörer också ges samma möjlighet att delta i enlighet med artikel 29.1. Definitionen av indirekt deltagare i artikel 2 g i direktivet om slutgiltig avveckling omfattar för närvarande inte betalningsinstitut. För att säkerställa samstämmighet och rättssäkerhet föreslår ECB att definitionen av indirekt deltagare i direktivet om slutgiltig avveckling ändras så att den även omfattar betaltjänstleverantörer. |
2.7 |
För att det ska vara möjligt att kombinera säkerhetskrav och konsumentskydd med tanken om en öppen tillgång till betalkontotjänster föreslår ECB att kunderna ska autentiseras på lämpligt vis genom ett strängt kundautentiseringssystem. Tredjepartsleverantörer skulle kunna säkerställa detta antingen genom att på ett säkert sätt styra om betalaren till dennes kontoförvaltande betaltjänstleverantör eller också genom att utfärda sina egna personliga säkerhetsanordningar. Båda alternativen bör ingå i det standardiserade europeiska gränssnittet för tillgång till betalkonton. Detta gränssnitt bör baseras på en öppen europeisk standard och resultera i att alla tredjepartsleverantörer får tillgång till betalkonton hos samtliga betaltjänstleverantörer i hela unionen. Standarden skulle kunna fastställas av EBA i nära samarbete med ECB och omfatta tekniska och funktionsmässiga specifikationer samt relaterade förfaranden. Tredjepartsleverantörer av betaltjänster bör vidare a) skydda betaltjänstanvändarnas personliga säkerhetsanordningar som de utfärdar, b) själv kunna autentisera sig på ett otvetydigt sätt gentemot den eller de betaltjänstleverantörer som förvaltar kontoinnehavarens konto, c) inte lagra uppgifter som har erhållits i samband med tillgång till betalkonton, med undantag för information som identifierar sådana betalningar som de initierar, såsom referensnummer, betalarens och betalningsmottagarens IBAN-kod samt transaktionsbelopp, samt d) inte använda uppgifter för andra ändamål än de som betaltjänstanvändaren har gett sitt uttryckliga tillstånd till (21). Ett tänkbart alternativ för att klargöra ett antal av dessa aspekter är att de kontoförvaltande betaltjänstleverantörerna och tredjepartsleverantörerna ingår särskilda avtal. Av effektivitetsskäl och för att inte skapa ett otillbörligt konkurrenshinder bör de viktigaste aspekterna (inklusive ett ansvarssystem) klargöras i direktivförslaget. Ytterligare affärsregler, som bland annat omfattar teknik- och driftsarrangemang, såsom autentisering, skydd av känsliga uppgifter, betalningsorders identifiering och spårbarhet, skulle kunna fastställas genom att det upprättas ett betalningssystem som alla berörda aktörer skulle kunna ansluta sig till. På så sätt skulle enighet kunna uppnås utan att parterna behöver ingå några enskilda avtal. |
2.8 |
Vad gäller bestämmelserna om ramavtal och konsumentskydd anser ECB att konsumenter, som utgör betalkontoinnehavare i fråga om betalningsinitieringstjänster, bör ha en skyddsnivå som är jämförbar med den som fastställs för låntagare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 (22) (nedan kallad Sepa-förordningen), dvs. konsumenten ska ha rätt att instruera sin kontoförvaltande betaltjänstleverantör att upprätta specifika positiva eller negativa listor över tredjepartsleverantörer (23). |
2.9 |
När det gäller autogireringar har betalaren enligt direktivförslaget en ovillkorlig rätt till återbetalning, utom när betalningsmottagaren redan har uppfyllt avtalsförpliktelserna och tjänsterna redan har tillhandahållits eller varorna redan har konsumerats av betalaren (24). I stället för att stärka konsumentskyddet förefaller det rimligt att direktivförslaget inte längre skulle tillåta den obegränsade återbetalningsrätt som gäller enligt Sepas nuvarande autogirosystem. För att följa dessa bestämmelser om rätten till återbetalning skulle betaltjänstleverantörer sannolikt behöva samla in information om kundernas inköp. Detta kan komma att inverka negativt på integriteten samt öka den administrativa bördan för betaltjänstleverantörer. ECB skulle i stället föreslå att det införs en generell regel om att ovillkorlig rätt till återbetalning ska gälla under en åttaveckorsperiod för alla autogireringar som utförs av konsumenter. För vissa typer av varor och tjänster bör låntagare och kreditorer kunna ingå ett separat avtal om att ingen återbetalningsrätt ska tillämpas. Kommissionen skulle kunna upprätta en uttömmande förteckning över sådana varor och tjänster genom delegerade akter. |
2.10 |
Den ekonomiska ersättning som tredjepartsleverantörerna ska betala till den kontoförvaltande betaltjänstleverantören för icke auktoriserade betalningstransaktioner enligt artiklarna 65 och 82 i direktivförslaget utgör inte ersättning för betalningstransaktioner som inte har genomförts eller som har genomförts bristfälligt eller sent. ECB skulle därför föreslå att dessa bestämmelser anpassas till varandra så att likartade ersättningsbestämmelser kommer att gälla (25). |
2.11 |
Det nuvarande betaltjänstdirektivet har i hög grad bidragit till att höja effektiviteten för massbetalningar genom att införa genomförandetiden ”D+1” för betalningar (26). ECB har noterat att affärsmetoder och teknik har utvecklats så att det blir möjligt att genomföra betalningar allt snabbare och välkomnar att den här typen av tjänster redan är tillgängliga i flera medlemsstater, vilket gynnar såväl konsumenter som företag. ECB utgår från att marknaderna kommer att fortsätta att förbättra genomförandetiderna i hela Europa och stöder gärna denna process genom att fungera som katalysator. |
2.12 |
Att bedöma säkerhetsarrangemang och anmäla incidenter (27) för betaltjänstleverantörer hör till tillsynsmyndigheternas och centralbankernas centrala behörighetsområden. Dessa myndigheter bör fortsätta att kontrollera hur tillsynskraven utvecklas inom dessa områden. Men enligt betaltjänstdirektivet behöver det vara ett informationsutbyte med de behöriga myndigheterna, ECB och, i tillämpliga fall, med Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och behöriga myndigheter enligt direktivet om nät- och informationssäkerhet i fråga om operativa risker, vilket också inbegriper säkerhetsrisker. EBA bör ansvara för samordningen av detta informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och i samband med detta kommer ECB att underrätta medlemmarna i Europeiska centralbankssystemet om frågor som är relevanta för betalningssystem och betalningsinstrument. |
2.13 |
EBA bör även utarbeta riktlinjer för behöriga myndigheter om klagomålsförfaranden (28) som bidrar till att harmonisera förfarandena. |
2.14 |
Vissa bestämmelser (29) gäller endast medlemsstaternas bedömningsutrymme i fråga om nationella betalningstransaktioner. Dessa bestämmelser förefaller inte vara i linje med syftet att upprätta en inre marknad för betaltjänster och bör helst strykas. |
2.15 |
Slutligen förekommer det separata bestämmelser om tillgång till och användning av betalkontoinformation i fråga om tredjepartsleverantörer och tredjepartsutgivare av betalningsinstrument, dvs. när ett betalkort utfärdas av en tredjepartsleverantör (30). Dessa tjänster skiljer sig inte särskilt mycket åt och ECB föreslår därför att de här bestämmelserna ska slås samman eftersom det tidigare systemet för tredjepartsleverantörers tillgång till och användning av betalkontoinformation i tillämpliga delar skulle kunna gälla även för tredjepartsutgivare av betalningsinstrument. |
I de fall där ECB rekommenderar att direktivförslaget ska ändras anges de specifika förslagen i bilagan åtföljt av en förklaring.
Utfärdat i Frankfurt am Main den 5 februari 2014.
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) COM(2013) 547/3.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1).
(3) KOM(2011) 941 slutlig.
(4) Se Eurosystemets svar på Europeiska kommissionens grönbok Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar från mars 2012, finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu).
(5) Se punkt 7 i bilaga I till direktivförslaget.
(6) Förslag till Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner (COM(2013) 550/3), 2013/0265.
(7) Ytterligare bestämmelser klargör reglerna för tillträde till betalningssystem och rätten till återbetalning och behandlar även säkerhets- och autentiseringsaspekter i enlighet med förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen (COM(2013) 48 final) (nedan kallat direktivet om nät- och informationssäkerhet). När det gäller förslaget till direktiv om nät- och informationssäkerhet, se även punkt 2.12 nedan.
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
(9) Se t.ex. artikel 66 i direktivförslaget i fråga om reglerna för betaltjänstleverantörens och betalarens ansvar vid icke auktoriserade korttransaktioner.
(10) Se fotnot 4.
(11) Se artikel 4 i direktivförslaget.
(12) Se ändring 12 i bilagan.
(13) Se artikel 4.32 i direktivförslaget.
(14) Se artikel 4.33 i direktivförslaget.
(15) Se artikel 2 i direktivförslaget.
(16) Se artikel 78 i direktivförslaget.
(17) Se avdelning III i direktivförslaget.
(18) Se artikel 9 i betaltjänstdirektivet.
(19) Se artikel 25 i direktivförslaget.
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37).
(21) Se artikel 58 i direktivförslaget.
(22) Se skäl 13 och artikel 5.3 d iii i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 30.3.2012, s. 22) (nedan kallad förordningen om det gemensamma eurobetalningsområdet [Sepa-förordningen]).
(23) Se artiklarna 45 och 59 (ny) i direktivförslaget.
(24) Se skäl 57 och artikel 67.1 i direktivförslaget.
(25) Se artiklarna 65, 80 och 82 i direktivförslaget.
(26) Enligt artikel 69.1 i det nuvarande betaltjänstdirektivet ska betalningar krediteras betalningsmottagarens betaltjänstleverantörs konto senast vid slutet av nästföljande bankdag.
(27) Se artiklarna 85 och 86 i direktivförslaget.
(28) Se artikel 88.1 i direktivförslaget.
(29) Se artiklarna 35.2 och 56.2 i direktivförslaget.
(30) Se artikel 58 respektive artikel 59.
BILAGA
Ändringsförslag
Kommissionens förslag |
ECB:s ändringsförslag (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 6 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Se ändring 31. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 2 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 7 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Se ändring 31. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 3 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 18 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring ECB föreslår att samtliga typer av tredjepartsleverantörer ska beskrivas i ett och samma skäl. Därför har skäl 18 och 26 slagits samman och det hänvisas också till tredjepartsleverantörer som utfärdar betalningsinstrument, exempelvis betal- eller kreditkort. Eftersom det sistnämnda alternativet har tagits med föreslår ECB att exemplet på alternativ till sådana kort ska strykas. Här framhålls också att kontoinformationstjänster samtidigt skulle kunna inbegripa betalningsinitieringstjänster. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 4 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 26 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Detta skäl har slagits samman med skäl 18 (se ändring 3). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 5 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 51 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Redaktionellt förtydligande i fråga om de berörda parterna. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 6 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 52 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Se ändring 19 och 24. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 7 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 57 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Om återbetalningsrätten kopplas till det underliggande inköpet kan detta komma att inverka negativt på integriteten samt på effektiviteten och kostnaderna. Antas detta förslag skulle detta sannolikt innebära att den obegränsade återbetalningsrätt som gäller enligt Sepas nuvarande autogirosystem inte längre skulle tillåtas, vilket skulle medföra att konsumenterna inte får lika gynnsamma villkor. ECB föreslår att det ska införas en generell regel om att ovillkorlig rätt till återbetalning ska gälla under en åttaveckorsperiod för alla autogireringar som utförs av konsumenter. När det gäller förtecknade varor eller tjänster som är avsedda för omedelbar konsumtion skulle låntagare och kreditorer separat och uttryckligen kunna avtala om ingen återbetalningsrätt ska tillämpas. Kommissionen skulle kunna upprätta en sådan förteckning genom en delegerad akt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 8 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skäl 80 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Säkerhetsaspekter i samband med betaltjänster faller också inom centralbankernas behörighet. Inom ramen för SecuRe Pay Forum har ECB på frivillig basis upprättat ett nära samarbete med tillsynsmyndigheterna för betaltjänstleverantörer. Detta framgångsrika samarbete bör formaliseras. Det nuvarande förslaget innehåller inte några tekniska tillsynsstandarder och denna hänvisning har därför strukits. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 9 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 2 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring För att säkerställa att betaltjänstanvändarna har ett omfattande skydd ska bestämmelserna om insyn och krediteringsvärde samt bestämmelserna om rättigheter och skyldigheter avseende tillhandahållande och användning av betaltjänster gälla för transaktioner där endast en av betaltjänstleverantörerna är belägen i unionen för de delar av transaktionen som utförs i unionen. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 10 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 4.32 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Definitionen behöver hållas så enkel och flexibel som möjligt så att även framtida lösningar täcks in. Definitionen bör inte innehålla krav på eller hänvisningar till en viss teknik. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 11 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 4.33 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Definitionen behöver hållas så enkel och flexibel som möjligt så att även framtida lösningar täcks in. Definitionen bör inte innehålla krav på eller hänvisningar till en viss teknik. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 12 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 4.39–4.43 (ny) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingen text |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Definitionerna av utfärdande av betalningsinstrument och inlösen av betalningstransaktioner bör läggas till för att säkerställa att samtliga leverantörer som är involverade i betaltjänsterna omfattas av direktivförslaget enligt bilaga I. Dessa definitioner bör anpassas så att de följer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner (COM(2013) 550/3), 2013/0265. Definitionen av betalning bör läggas till eftersom detta är ett av de mest centrala betalningsinstrumenten i det ovannämnda förslaget till förordning. Den definition som har införts följer Sepa-förordningen. Genom att införa definitioner av gränsöverskridande betalning och nationell betalning bör texten bli tydligare. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 13 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 9.1 inledande stycket |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring I linje med syftet att harmonisera skyddskraven föreslår ECB en alternativ text för att säkerställa att betaltjänstanvändarens medel skyddas på lämpligt sätt av samtliga betalningsinstitut, oavsett om de bedriver annan affärsverksamhet eller ej. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 14 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 12.1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[…]
|
[…]
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring En korrekt statistikrapportering är avgörande för att övervaka risken i samband med betalningsinstitut. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 15 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 25.2 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Europol bör läggas till i uppräkningen av myndigheter som de behöriga myndigheterna ska kunna utbyta information med eftersom detta är ett organ som har kompetens och erfarenhet av att på unionsnivå utreda och samordna kampen mot bland annat förfalskning av euron, penningförfalskning och annan allvarlig finansiell brottslighet som involverar betalningsmedel. Se bilagan till rådets beslut 2009/371/RIF (3). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 16 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 27.5 a (ny) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingen text |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Eftersom kontoförvaltande betaltjänstleverantörer måste ge tredjepartsleverantörerna tillträde skulle det kunna medföra oförutsedda risker om tredjepartsleverantörerna skulle kunna beviljas undantag från tillsynskraven. Tredjepartsleverantörer erbjuder dessutom normalt sina tjänster via internet och är därför inte begränsade till en enda medlemsstat. Mot denna bakgrund bör tredjepartsleverantörer inte kunna beviljas något undantag. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 17 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 35.2 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring För nationella betalningstransaktioner, dvs. betalningstransaktioner som inte är gränsöverskridande, förefaller det inte nödvändigt att låta medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter göra några större justeringar av de maximala betalningsbelopp som anges i artikel 35.1 till följd av undantaget för betalningsinstrumenten för låga belopp. Om en sådan justering tilläts skulle detta dessutom leda till vitt skilda nationella undantagsregler, vilket strider mot målet om en integrerad och harmoniserad europeisk marknad för massbetalningar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 18 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 39 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Genom detta tillägg görs ett förtydligande i fråga om avgifterna, nämligen att tredjepartsbetaltjänstleverantörer endast kommer att kunna specificera sina egna avgifter, inte sådana avgifter som tas ut av den kontoförvaltande betaltjänstleverantören. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 19 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 40 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
”När en betalningsorder initieras av en tredjepartsbetaltjänstleverantörs eget system ska denne vid bedrägeri eller tvist uppge transaktionerna och auktoriseringsinformationen till betalaren och kontoförvaltande betaltjänstleverantören.” |
”När en betalningsorder initieras av en tredjepartsbetaltjänstleverantörs eget system ska denne vid bedrägeri eller tvist uppge transaktionerna och auktoriseringsinformationen lämna verifikationer för att användaren har autentiserats i enlighet med artikel 58.2 till betalaren och kontoförvaltande betaltjänstleverantören.” |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Eftersom personliga säkerhetsanordningar inte längre ska spridas behöver tredjepartsleverantören i händelse av tvist eller bedrägeri kunna styrka att a) betaltjänstleverantören har bekräftat för tredjepartsleverantören att transaktionen har auktoriserats, eller b) kunden otvetydigt har autentiserats på grundval av de personliga säkerhetsanordningar som tredjepartsleverantören har utfärdat. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 20 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 41 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
”Omedelbart efter det att betalningsordern tagits emot ska betalarens betaltjänstleverantör på samma sätt som anges i artikel 37.1 lämna eller göra tillgängliga för betalaren samtliga följande uppgifter: […].” |
”Omedelbart efter det att betalningsordern tagits emot ska betalarens betaltjänstleverantör den kontoförvaltande betaltjänstleverantören på samma sätt som anges i artikel 37.1 lämna eller göra tillgängliga för betalaren samtliga följande uppgifter: […].” |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Genom denna ändring förtydligas att denna artikel endast avser kontoförvaltande betaltjänstleverantörer eftersom tredjepartsleverantörernas skyldigheter behandlas redan i artikel 39. Detta gäller för situationer där tredjepartsleverantörer är involverade samt för traditionella betaltjänster. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 21 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 45.5 g (ny) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingen text |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Betaltjänstanvändare kommer endast att kunna utöva sin rätt att blockera betalningsinitieringstjänster eller upprätta positiva eller negativa listor över specifika tredjepartsleverantörer i enlighet med den föreslagna artikeln 59 (ny) om de får information om att möjligheten finns. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 22 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 54.1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Se förklaringen till ändring 26. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 23 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 56.2 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring För nationella betalningstransaktioner, dvs. betalningstransaktioner som inte är gränsöverskridande, förefaller det inte nödvändigt att låta medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter göra några större justeringar av de maximala betalningsbelopp som anges i artikel 56.1 till följd av undantaget för betalningsinstrumenten för låga belopp. Om en sådan justering tilläts skulle detta dessutom leda till vitt skilda nationella undantagsregler, vilket strider mot målet om en integrerad och harmoniserad europeisk marknad för massbetalningar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 24 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 58 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
När det gäller IT-säkerhet är det en grundprincip att identifieringsinformation som används för att autentisera betaltjänstanvändaren inte får spridas till tredje part. Tredjepartsleverantörer ska därför säkerställa en sträng kundautentisering genom att antingen a) på ett säkert sätt styra om betaltjänstanvändaren till dennes kontoförvaltande betaltjänstleverantör eller b) utfärda sina egna personliga säkerhetsanordningar. Båda alternativen bör ingå i det standardiserade europeiska tekniska gränssnittet för tillgång till betalkonton. Detta säkra standardiserade gränssnitt för tredjepartstjänsteleverantörers tillgång till betalkontoinformation bör baseras på en öppen europeisk standard och resultera i att alla tredjepartsleverantörer får tillgång till betalkonton hos samtliga betaltjänstleverantörer i hela unionen när förslaget har införlivats. Detta gränssnitt bör fastställas av EBA, i nära samarbete med ECB, inom kort efter det att direktivförslaget har antagits och åtminstone omfatta tekniska och funktionsmässiga specifikationer samt relaterade förfaranden. Tredjepartstjänsteleverantörer bör dessutom a) skydda betalningstjänstanvändares personliga säkerhetsanordningar som de har utfärdat, b) själv kunna autentisera sig på ett otvetydigt sätt gentemot den eller de betaltjänstleverantörer som förvaltar betaltjänstanvändarens konto, c) inte lagra uppgifter som har erhållits i samband med tillgången till betaltjänstanvändarens betalkonto, med undantag för information för att identifiera en betalning som har initierats av tredjepartsleverantörer, exempelvis referensnumret, betalarens och betalningsmottagarens IBAN-kod samt transaktionsbeloppet och d) inte använda några uppgifter för andra ändamål än de som betaltjänstanvändaren uttryckligen har begärt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 25 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 59 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
”Artikel 59 Tillgång till och användning av betalkontoinformation för tredjepartsutgivare av betalningsinstrument
|
”Artikel 59 Tillgång till och användning av betalkontoinformation för tredjepartsutgivare av betalningsinstrument
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Bestämmelserna i denna artikel om tillgång till och användning av betalkontoinformation för tredjepartsbetaltjänstleverantörer som utfärdar betalningsinstrument, t.ex. betalkort, är på alla väsentliga punkter identiska med bestämmelserna i artikel 58 om tillgång till och användning av betalkontoinformation för tredjepartsbetaltjänstleverantörer. Artikel 59 skulle därför kunna strykas utan att detta utgör någon rättssäkerhetsrisk för betaltjänstleverantörer och betalare som använder sig av deras tjänster. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 26 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 59 (ny) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingen text |
”Artikel 59. Betalaren ska ha rätt att i) instruera sin kontoförvaltande betaltjänstleverantör att blockera alla betalningsinitieringstjänster från betalarens betalkonto, ii) blockera alla betalningsinitieringstjänster som har initierats av en eller flera angivna tredjepartsbetaltjänstleverantörer eller iii) endast auktorisera betalningsinitieringstjänster som har initierats av en eller flera angivna tredjepartsbetaltjänstleverantörer.” |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring I linje med bestämmelserna om konsumentskydd och de skyddsåtgärder för betaltjänstanvändare som fastställs i skäl 13 och artikel 5.3 d iii i Sepa-förordningen, samt för att garantera rättssäkerheten, bör det införas en ny artikel som ger betaltjänstanvändare rätt att instruera sina betaltjänstleverantörer att upprätta specifika positiva eller negativa listor över tredjepartsleverantörer. Denna bestämmelse bör emellertid inte gälla för andra betalningsanvändare än konsumenter (se ändring 22). Eftersom instruktionerna måste komma från betalaren ska detta inte inbegripa en allmän standardblockering eller ett införande av en allmän blockering av tredjepartsleverantörer i en betaltjänstleverantörs villkor eller avtal. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 27 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 65.2 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Sett i ett konsumentskyddsperspektiv är det naturligt att betalaren skulle kontakta den kontoförvaltande betaltjänstleverantören för återbetalning eftersom relationen till tredjepartsleverantören kanske endast är av engångskaraktär, exempelvis för betalningsinitiering. Den kontoförvaltande betaltjänstleverantören skulle därefter kunna begära ersättning från tredjepartsleverantören, om inte denne kan styrka att den inte har varit ansvarig för felet. Ersättning för tredjepartsleverantören bör fastställas enligt samma regler som gäller för betalningstransaktioner som inte genomförts eller genomförts bristfälligt eller sent enligt artikel 80 samt rätt till återkrav enligt artikel 82. Sådan ersättning kan t.ex. bli aktuell när tredjepartsleverantören har utfärdat sina egna säkerhetsanordningar, t.ex. för ett betalkort. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 28 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 66.1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Konsumenterna bör garanteras ett likartat skydd, oberoende av vilken kanal som används för betalningsinitiering. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 29 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 67.1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Om återbetalningsrätten kopplas till det underliggande inköpet kan detta komma att inverka negativt på integriteten samt på effektiviteten och kostnaderna. Antas detta förslag skulle detta sannolikt innebära att den obegränsade återbetalningsrätt som gäller enligt Sepas nuvarande autogirosystem inte längre skulle tillåtas, vilket skulle medföra att konsumenterna inte får lika gynnsamma villkor. ECB föreslår att det ska införas en generell regel om att ovillkorlig rätt till återbetalning ska gälla under en åttaveckorsperiod för alla autogireringar som utförs av konsumenter. När det gäller förtecknade varor eller tjänster som är avsedda för omedelbar konsumtion skulle låntagare och kreditorer separat och uttryckligen kunna avtala om ingen återbetalningsrätt ska tillämpas. Kommissionen skulle kunna upprätta en sådan förteckning genom en delegerad akt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 30 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 82.1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Även icke auktoriserade betalningstransaktioner bör omfattas av rätten till återkrav. I förtydligande syfte vore det önskvärt om begreppet ”mellanhand” definierades i direktivförslaget. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 31 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 85 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
”Artikel 85 Säkerhetskrav och anmälan av incidenter
|
”Artikel 85 Säkerhetskrav och anmälan av incidenter
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Tillsynsmyndigheterna och ECBS är de myndigheter som är behöriga att utfärda riktlinjer om incidenthantering och anmälningar av incidenter för betaltjänstleverantörer samt riktlinjer om vidarebefordran av anmälningar av incidenter mellan relevanta myndigheter. Att låta betaltjänstleverantörer omfattas av direktivet om nät- och informationssäkerhet skulle leda till att tillsynsmyndigheterna och centralbankerna hindras i sitt arbete, och detta bör därför undvikas. De riktlinjer som Enisa har utarbetat för andra sektorer samt de krav som ska fastställas i kommissionens genomförandeakt enligt artikel 14.7 i förslaget till direktiv om nät- och informationssäkerhet skulle emellertid kunna beaktas för att säkerställa en rimlig nivå av samstämmighet mellan sektorsspecifika rättsakter. Uppdraget att utfärda riktlinjer om klassificering av incidenter och incidentrapportering har nära anknytning till kraven i denna artikel. ECB föreslår därför att detta uppdrag ska ingå i denna artikel och inte i artikel 86. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 32 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 86 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
” Artikel 86 Genomförande och rapportering
|
”Artikel 86 Genomförande och rapportering
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Rapporteringskraven för operativa risker och säkerhetsrisker bör fastställas och bedömas av tillsynsmyndigheter och centralbanker. Informationen får vidarebefordras till Enisa eller behöriga myndigheter enligt direktivet om nät- och informationssäkerhet, och EBA utgör i detta sammanhang lämplig samordningsmyndighet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 33 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 87 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Se förklaringen till ändring 24. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändring 34 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 89.5 (ny) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingen text |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaring Harmoniserade förfaranden för klagomål skulle göra det lättare att hantera gränsöverskridande klagomål samt bidra till friktionsfria och effektiva efterlevnadsförfaranden som stöder de behöriga myndigheterna i det arbete de ska utföra enligt direktivförslaget. |
(1) Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv XXXX/XX/EU av den [date] om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen (EUT L x, xx.xx.xxxx, s. x).
(3) Rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) (EUT L 121, 15.5.2009, s. 37).