EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52011AB0032

Europeiska centralbankens yttrande av den 7 april 2011 om ett förslag till förordning om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro (CON/2011/32)

OJ C 155, 25.5.2011, p. 1–9 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 7 april 2011

om ett förslag till förordning om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro

(CON/2011/32)

2011/C 155/01

Inledning och rättslig grund

Den 28 januari 2011 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (1) (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör den grundläggande uppgiften för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) att främja väl fungerande betalningssystem i enlighet med artikel 127.2 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

ECB välkomnar och stöder EU-kommissionens förslag att med hjälp av en förordning fastställa ett sista datum då övergången till betalningar och autogireringar inom det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) ska vara genomförd. ECB och Eurosystemet har upprepade gånger påpekat att man, för att fullt ut utnyttja de fördelar som Sepa erbjuder, behöver fastställa ett ambitiöst men realistiskt slutdatum då övergången till betalningar och autogireringar enligt Sepa ska vara genomförd. Sepa-projektet kan potentiellt leda till avsevärda fördelar, men det marknadsdrivna tillvägagångssätt som man för närvarande använder har inte varit helt framgångsrikt. Den rådande ovissheten på marknaden, det allmänt svåra ekonomiska klimatet, nackdelarna med att vara föregångare i en nätverksverksamhet, de dubbla kostnaderna för driften av såväl Sepa-systemet som de äldre betalningssystemen har fått många marknadsaktörer, särskilt på utbudssidan, att kräva att ett slutdatum för övergången till Sepa ska fastställas genom EU-lagstiftning. En unionsrättsakt som har allmän giltighet, är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater är därför av avgörande betydelse för en framgångsrik övergång till Sepa, ett projekt som annars skulle löpa risken att misslyckas.

Specifika kommentarer

ECB har vid flera tillfällen påpekat behovet av tydliga riktlinjer avseende förmedlingsavgifter för autogireringar (2). Genom artiklarna 6 och 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 (3) infördes en tillfällig förmedlingsavgift för gränsöverskridande autogireringar och ett tillfälligt godkännande av förmedlingsavgifter för nationella autogireringar. Båda dessa artiklar kommer att upphöra att gälla den 1 november 2012, och för att undvika ett rättsligt vakuum som försvårar övergången till Sepa-autogireringar är det viktigt att man uppnår en långsiktig lösning avseende förmedlingsavgifter för autogireringar. Artikel 6 i förslaget till förordning om förmedlingsavgifter för autogireringar bidrar till att uppnå rättssäkerhet.

I de fall där ECB rekommenderar att den föreslagna förordningen ska ändras anges de specifika förslagen i bilagan åtföljt av en förklaring.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 7 april 2011.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  KOM(2010) 775 slutlig.

(2)  Se Joint statement by the European Commission and the European Central Bank clarifying certain principles underlying a future SEPA direct debit (SDD) business model, mars 2009, och Single Euro Payments Area, seventh progress report, beyond theory into practice, oktober 2010, s. 17, finns på ECB:s webbplats http://www.ecb.europa.eu

(3)  EUT L 266, 9.10.2009, s. 11.


BILAGA

Ändringsförslag

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (1)

Ändring 1

Skäl 2 första meningen i förslaget till förordning

”Det är mycket viktigt såväl ekonomiskt och monetärt som politiskt att Sepa blir en framgång.”

”Det är mycket viktigt såväl ekonomiskt och politiskt att Sepa blir en framgång.”

Motivering

Sepa är viktigt såväl ur ekonomisk och politisk synvinkel, men saknar betydelse för den monetära politiken varför ordet ”monetärt” bör strykas.

Ändring 2

Skäl 6 tredje meningen samt ny fjärde mening i förslaget till förordning

”Penningöverföringar, internt hanterade betalningar, betalningar av större belopp mellan betaltjänstleverantörer och betalningar via mobiltelefoner bör inte omfattas av dessa regler eftersom dessa betaltjänster inte är jämförbara med betalningar och autogireringar.”

”Penningöverföringar, internt hanterade betalningar och betalningar via mobiltelefoner bör inte omfattas av dessa regler eftersom dessa betaltjänster inte är jämförbara med betalningar och autogireringar enligt definitionen i den här förordningen. Betalningstransaktioner som hanteras och avvecklas i system för större betalningar omfattas inte heller av den här förordningen.

Motivering

ECB föreslår att man lägger till orden ”enligt definitionen i den här förordningen” för att förtydliga att penningöverföringar, internt hanterade betalningar m.m. inte är betalningar och autogireringar enligt förslaget till förordning. För en förklaring av den nya fjärde meningen se ECB:s ändringsförslag 5.

Ändring 3

Skäl 9 andra meningen i förslaget till förordning

”För att skapa en integrerad marknad för elektroniska eurobetalningssystem är det av avgörande vikt att hanteringen av betalningar och autogireringar inte störs av tekniska hinder och utförs inom ramen för ett system vars grundläggande regler bör följas av flertalet betaltjänstleverantörer i flertalet medlemsstater och vara desamma för såväl gränsöverskridande som för rent nationella betalningar och autogireringar.”

”För att skapa en integrerad marknad för elektroniska eurobetalningssystem är det av avgörande vikt att hanteringen av betalningar och autogireringar inte störs av tekniska hinder och utförs inom ramen för ett system vars grundläggande regler bör följas av flertalet betaltjänstleverantörer i flertalet medlemsstater som har euron som valuta och är desamma för såväl gränsöverskridande som för rent nationella betalningar och autogireringar.”

Motivering

Driftskompatibilitet är avgörande för att säkerställa att betalningar kan hanteras effektivt i hela unionen. De dubbla kraven, d.v.s. att reglerna gäller för såväl gränsöverskridande som för nationella betalningar samt kravet på att flertalet betaltjänstleverantörer deltar, i skäl 9 och artikel 4.1 i förslaget till förordning, är viktiga för att garantera att betalningssystemen omfattar hela Europa. Mot bakgrund av hur de nya betaltjänsterna utvecklas bör man inte prioritera ett inkluderande av betaltjänstleverantörer i medlemsstater som inte har euron som valuta, eftersom antalet eurobetalningar är mycket lågt i vissa av dessa medlemsstater. ECB föreslår därför att begränsa villkoret i artikel 4.1 b (se ändring 14) och därmed även skäl 9 till flertalet betaltjänstleverantörer i flertalet medlemsstater som har euron som valuta. På så sätt skulle man dels undvika oöverstigliga svårigheter vid introduktionen av de innovativa tjänsterna för betalningar och autogireringar och dels säkerställa den EU-övergripande karaktären.

Ändring 4

Skäl 16 första meningen i förslaget till förordning

”I en del medlemsstater används fortfarande vissa äldre betalningsinstrument som genomförs som betalningar eller autogireringar men som har mycket specifika funktioner, ofta på grund av historiska eller rättsliga skäl.”

”I en del medlemsstater används fortfarande vissa äldre betalningsinstrument som klassas som betalningar eller autogireringar men som har mycket specifika funktioner, ofta på grund av historiska eller rättsliga skäl.”

Motivering

Detta förslag förtydligar att vissa äldre betalningsinstrument klassas som betalningar eller autogireringar trots att de har mycket specifika funktioner.

Ändring 5

Artikel 1.2 b i förslaget till förordning

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

b)

Betalningstransaktioner som hanteras och utförs i system för större betalningar förutsatt att transaktionen initieras och mottas av betaltjänstleverantörer.”

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

b)

Betalningstransaktioner som hanteras och utförs i system för större betalningar .”

Motivering

Betalningar som görs i system för större betalningar har aldrig omfattats av Sepa bör därför inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Förslaget till förordning bör tydligt fokusera på massbetalningar eftersom en separat, och betydligt mer omfattande, unionslagstiftning skulle bli nödvändig om man även inkluderar system för större betalningar. Mot bakgrund av hur komplexa system för större betalningar är, de tekniska utmaningarna som banksektorn skulle ställas inför vid en sådan övergång samt att massbetalningar som avvecklas i system för större betalningar utgör mindre än 1 procent av det sammanlagda antalet massbetalningar inom euroområdet, ser ECB inget behov av någon sådan unionslagstiftning.

Inom ramen för arbetet, enligt artikel 3.1 fjärde strecksatsen och artikel 22 i ECBS-stadgan, som operatörer av komponentsystemet för det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) anser ECB och de nationella centralbankerna dock att införandet av ISO20022 XML standarder i TARGET2 har strategisk betydelse.

Ändring 6

Artikel 1.2 c i förslaget till förordning

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

c)

Betalningstransaktioner som genomförs med betalkort, däribland kontantuttag från ett betalkonto, om de inte leder till betalningar eller autogireringar till eller från betalkonton som identifieras genom unika nationella kontonummer (Bban) eller internationella kontonummer (Iban).”

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

c)

Betalningstransaktioner som genomförs med betalkort, däribland kontantuttag från ett betalkonto, .”

Motivering

ECB håller med om att kortbetalningar och kontantuttag inte bör omfattas av förslaget till förordning men att kortbetalningar, med undantag för kontantuttag från ett betalkonto, alltid bör leda till betalningar eller autogireringar till eller från betalkonton som identifieras genom sitt Bban eller Iban. Kortbetalningar omfattas heller inte av kommissionens konsekvensanalys som åtföljer förslaget till förordning och detta innebär att de faller utanför förslagets tillämpningsområde. Följaktligen föreslår ECB att man stryker hänvisningarna till användningen av Bban och Iban för att undvika tolkningen att kortbetalningar omfattas av förslaget till förordning vilket inte överensstämmer med den underliggande bestämmelsens intention.

Ändring 7

Artikel 1.4 i förslaget till förordning (ny)

Ingen text.

4.   Denna förordning ska inte tillämpas på Europeiska centralbanken och nationella centralbanker när de agerar i egenskap av monetär myndighet eller andra offentliga myndigheter.

Motivering

Verksamhet som ECB eller en nationell centralbank bedriver i enlighet med artikel 127.2 fjärde strecksatsen i fördraget och artikel 3 i ECBS-stadgan bör, med hänsyn till centralbankerna oberoende (se artikel 130 i fördraget), undantas från den föreslagna förordningens tillämpningsområde. Mot bakgrund av detta föreslår ECB att samma undantag som återfinns i artikel 1.1 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (2) tas med i förslaget till förordning.

Ändring 8

Artikel 2 i förslaget till förordning (ny definition)

Ingen text.

”betalkort:

en anordning som gör det möjligt för betalaren att i) utföra betalningar, antingen genom en maskin som godtar kortet eller på distans via epost, telefon eller internet eller ii) göra kontantuttag ur automat.”

Motivering

ECB uppfattar det som att målsättningen med artikel 1.2 c i förslaget till förordning är att exkludera traditionella kortbetalningar från tillämpningsområdet men inkludera transaktioner där betalkortet primärt används för att identifiera betalaren när denne initierar betalningar eller autogireringar. Eftersom flertalet kortbetalningar i slutänden avvecklas via en betalning eller autogirering kan förslaget tolkas som att det även inkluderar vissa allmänna kortbetalningar. För ökad rättssäkerhet föreslår ECB att man tar med en definition av betalkort och formulerar om artikel 7.2 i förslaget till förordning som undantar autogireringar som initieras vid ett försäljningsställe (se ändring 17). Dessutom undantar artikel 1.2 c i förslaget till förordning betalningstransaktioner med betalkort från tillämpningsområdet utan att definiera dessa.

Ändring 9

Artikel 2 i förslaget till förordning (ny definition)

Ingen text.

”system för större betalningar:

betalningssystem vars huvudsyfte är hantering, avveckling och/eller clearing av enstaka betalningstransaktioner med hög prioritet och vanligtvis stora belopp.”

Motivering

Den föreslagna nya artikel 1.2 b i förslaget till förordning (se ändring 5) innehåller termen ”system för större betalningar” som bör definieras.

Ändring 10

Artikel 2 i förslaget till förordning (ny definition)

Ingen text.

massbetalningar: betalningssystem vars huvudsyfte är hantering, avveckling och/eller clearing av betalningstransaktioner som hanteras tillsammans vid överföringen, och normalt omfattar små belopp som har låg prioritet.”

Motivering

Artikel 4.2 i förslaget till förordning introducerar konceptet driftskompatibilitet mellan betalningssystem som endast bör gälla för massbetalningar (se ändring 15). Därför bör termen ”massbetalningar” definieras.

Ändring 11

Artikel 2.1 i förslaget till förordning

”(1)   betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalningsmottagares betalkonto, där en betalningstransaktion eller en rad betalningstransaktioner initieras av betalaren på grundval av betalarens medgivande till betaltjänstleverantören,”

”(1)   betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalningsmottagares betalkonto, där en betalningstransaktion eller en rad betalningstransaktioner initieras av betalaren på grundval av en instruktion till betaltjänstleverantören,”

Motivering

Eftersom en betalning kräver en aktiv handling, inte bara betalarens medgivande, bör definitionen vara mer specifik.

Ändring 12

Artikel 2.2 i förslaget till förordning

”(2)   autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där en betalningstransaktion initieras av betalningsmottagaren på grundval av betalarens medgivande,”

”(2)   autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där en betalningstransaktion initieras av betalningsmottagaren på grundval av det medgivande som betalaren lämnat till betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller betalarens egna betaltjänstleverantör,”

Motivering

För att säkerställa överensstämmelse med unionens övriga sekundärlagstiftning och för att öka rättssäkerheten bör definitionen av ”autogiro” i förslaget till förordning samordnas med den definition som återfinns i artikel 2.14 i förordning (EG) nr 924/2009 och artikel 4.28 i direktiv 2007/64/EG.

Ändring 13

Artikel 2.7 i förslaget till förordning

”(7)   betalningsordning: en uppsättning regler, förfaranden och standarder som används för att genomföra betalningar mellan systemets deltagare, och som är avskilda från den infrastruktur eller det betalningssystem som ligger till grund för dess drift, mellan och inom medlemsstater,”

”(7)   betalningsordning: en uppsättning gemensamma regler, förfaranden och standarder som avtalats mellan tjänstleverantörer för utförande av betalningstransaktioner,”

Motivering

För att säkerställa överensstämmelse med unionens övriga sekundärlagstiftning och för att öka rättssäkerheten bör definitionen av ”betalningsordning” i förslaget till förordning samordnas med den definition av ”autogirosystem” som återfinns i artikel 2.15 i förordning (EG) nr 924/2009, med beaktande av de två definitionernas överensstämmelser.

Ändring 14

Artikel 4.1 i förslaget till förordning

”1.   Betaltjänstleverantörer ska genomföra betalningar och autogireringar inom ramen för en betalningsordning som uppfyller följande krav:

a)

Dess regler omfattar såväl nationella som gränsöverskridande betalningar och autogireringar mellan och inom medlemsstater.

b)

Deltagarna i systemet utgör en majoritet av betaltjänstleverantörer inom en majoritet av medlemsstaterna.”

”1.   Betaltjänstleverantörer ska genomföra betalningar och autogireringar inom ramen för en betalningsordning som uppfyller följande krav:

a)

Dess regler omfattar såväl nationella som gränsöverskridande betalningar och autogireringar mellan och inom medlemsstater.

b)

Deltagarna i systemet utgör en majoritet av betaltjänstleverantörer inom en majoritet av medlemsstaterna som har euron som valuta.”

Motivering

Se förklaringen av ändring 3.

Ändring 15

Artikel 4.2 i förslaget till förordning

”2.   Betalningssystem och, i förekommande fall, betalningsordningar, ska vara tekniskt driftskompatibla genom användningen av standarder som utvecklats av de internationella och europeiska standardiseringsorganen.”

”2.   Massbetalningssystem , ska vara tekniskt driftskompatibla genom användningen av standarder som utvecklats av de internationella och europeiska standardiseringsorganen.”

Motivering

Artikel 4 i förslaget till förordning uppställer krav på teknisk driftskompatibilitet av betalningsordningar och betalningssystem (i förekommande fall) utan att definiera vad sådan driftskompatibilitet innebär. Det vore önskvärt med större tydlighet här. I avsaknad av detta föreslår ECB att man stryker hänvisningen till betalningssystem eftersom driftskompatibilitet mellan sådana system inte anses vara möjlig att uppnå i praktiken. Dessutom är system för massbetalningar och system för större betalningar, trots att båda systemen kan användas för att hantera massbetalningar, väldigt olika vad gäller hantering, clearing och avveckling. Generellt sett kan system för massbetalningar använda system för större betalningar för att avveckla sina saldon. Det bör förtydligas att driftskompatibilitet endast kan förväntas mellan betalningssystem av samma typ. Att kräva driftskompatibilitet mellan system för massbetalningar och system för större betalningar skulle inte bara väcka frågan om proportionalitet, eftersom massbetalningar som avvecklas i system för större betalningar som TARGET2 och EURO1 utgör mindre än 1 procent av det sammanlagda antalet massbetalningar inom euroområdet, utan kan även få oönskade sidoeffekter ur ett risk- och stabilitetsperspektiv.

Ändring 16

Artikel 5.1 och 5.2 i förslaget till förordning

”1.   Betalningar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 2 i bilagan senast [insert concrete date tolv månader efter denna förordnings ikraftträdande].

2.   Autogireringar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 3 i bilagan senast [insert concrete date 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande].”

”1.   Betalningar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 2 i bilagan senast den 31 januari 2013.

2.   Autogireringar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 3 i bilagan senast den 31 januari 2014.”

Motivering

ECB stöder målet att kraven för betalningar och autogireringar bör träda ikraft inom en ganska kort tidsrymd, särskilt mot bakgrund av att SEPA-betalningar startade januari 2008 och SEPA-autogireringar i november 2009. Med beaktande av betalningsväsendets behov av tillräckligt långa ledtider förslår ECB att man bestämmer konkreta datum som med fördel kan vara slutet av januari 2013 för betalningar och slutet av januari 2014 för autogireringar.

Ändring 17

Artikel 7.2 i förslaget till förordning

”2.   Medlemsstaterna kan får tillåta sina behöriga myndigheter att göra undantag från alla eller vissa av kraven i artikel 5.1, 5.2 och 5.3 fram till och med [insert concrete date 60 månader efter denna förordnings ikraftträdande] för betalningstransaktioner som initierats med betalkort vid ett försäljningsställe och som leder till en autogirering från ett betalkonto som identifieras med Bban-nummer eller Iban-nummer.”

”2.   Medlemsstaterna kan får tillåta sina behöriga myndigheter att göra undantag från alla eller vissa av kraven i artikel 5.1, —5.3 fram till och med [insert concrete date 60 månader efter denna förordnings ikraftträdande] för betalningstransaktioner som initierats med betalkort vid ett försäljningsställe och som leder till en autogireringstransaktion.”

Motivering

Se förklaringarna till ändringarna 8 och 20.

Ändring 18

Artikel 12.1 i förslaget till förordning

”1.   Kommissionen ska tilldelas befogenheter att anta de delegerade akter som avses i artikel 5.4 på obestämd tid. Där tvingande, brådskande skäl föreligger ska artikel 15 tillämpas.”

”1.   Kommissionen ska tilldelas befogenheter att anta de delegerade akter som avses i artikel 5.4 på obestämd tid. Kommissionen ska ta fram utkast till delegerade akter i nära samarbete med Eurosystemet och, vid behov andra ECBS-medlemmarna, efter att ha hört tjänsteleverantörerna och representanter för användarna. Där tvingande, brådskande skäl föreligger ska artikel 15 tillämpas.”

Motivering

För att utvecklingen av nya innovativa betalningsinstrument inte ska försvåras är det av avgörande betydelse att de tekniska kraven som framgår av de delegerade rättsakterna kan ändras på ett smidigt och effektivt sätt. När kommissionen utövar delegerade befogenheter bör detta ske i nära samarbete med Eurosystemet, och vid behov andra berörda ECBS-medlemmar, samt efter samråd med betalningsindustrin och andra berörda aktörer för att bl.a. säkerställa att ändringar genomförs vid tidpunkter som beaktar betalningsindustrins affärscykler.

Ändring 19

Punkt 1 d i bilagan till förslaget till förordning

”d)

Fältet med uppgifter om penningöverföringen ska rymma 140 tecken. Betalningsordningarna kan tillåta fler tecken, förutom om den utrustning som används för att överföra informationen har tekniska begränsningar avseende antalet tecken, i vilket fall utrustningens tekniska begränsning ska tillämpas.”

”d)

Fältet med uppgifter om penningöverföringen ska rymma minst 140 tecken. Betalningsordningarna kan tillåta fler tecken, förutom om den utrustning som används för att överföra informationen har tekniska begränsningar avseende antalet tecken, i vilket fall utrustningens tekniska begränsning ska tillämpas.”

Motivering

Antal tecken som får användas i betalningsordningarna bör inte begränsas, varför antalet tecken bör anges som ett minimivärde.

Ändring 20

Punkt 3 f i bilagan till förslaget till förordning

”f)

Medgivande ska ges till såväl betalningsmottagaren som betalarens betaltjänstleverantör (direkt eller indirekt via betalningsmottagaren) och fullmakterna ska, tillsammans med senare ändringar och/eller återkallelser, sparas av betalningsmottagaren eller av en tredjepart för betalningsmottagarens räkning.”

”f)

Medgivande ska ges till såväl betalningsmottagaren, direkt eller indirekt via betalningsmottagaren, som betalarens betaltjänstleverantör och fullmakterna ska, tillsammans med senare ändringar och/eller återkallelser, sparas av betalningsmottagaren eller av en tredjepart för betalningsmottagarens räkning.”

Motivering

Ordalydelsen i punkt 3 f i bilagan till förslaget till förordning skulle felaktigt kunna tolkas så att existerande fullmakter som inte uttryckligen riktar sig till såväl betalningsmottagaren som betalarens betaltjänstleverantör är ogiltiga och måste ställas ut på nytt. Med tanke på det stora antalet existerande autogireringsuppdrag skulle detta kunna medföra ett stort merarbete. För att undvika oklarheter bör man därför förtydliga att samtycket från betalarens betaltjänstleverantör får ges indirekt via betalningsmottagaren.


(1)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(2)  EUT L 319, 5.12.2007, s. 1.


Top