EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32002D0011(01)

2003/132/EG: Europeiska centralbankens beslut av den 5 december 2002 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2002/11)

OJ L 58, 3.3.2003, p. 38–59 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Special edition in Czech: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Estonian: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Latvian: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Lithuanian: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Hungarian Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Maltese: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Polish: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Slovak: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283
Special edition in Slovene: Chapter 01 Volume 004 P. 262 - 283

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2006; upphävd genom 32006D0017(01)

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2003/132(1)/oj

32002D0011(01)

2003/132/EG: Europeiska centralbankens beslut av den 5 december 2002 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2002/11)

Europeiska unionens officiella tidning nr L 058 , 03/03/2003 s. 0038 - 0059


Europeiska centralbankens beslut

av den 5 december 2002

om Europeiska centralbankens årsbokslut

(ECB/2002/11)

(2003/132/EG)

ECB-RÅ DET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 26.2 i denna, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 26.2 i stadgan skall redovisningsprinciperna för Europeiska centralbankens (ECB) årsbokslut fastställas av ECB-rådet.

(2) Enligt övergångsbestämmelserna i beslut ECB/2000/16 av den 1 december 1998 om Europeiska centralbankens årsbokslut med de ändringar som gjordes den 15 december 1999 och den 12 december 2000(1) skulle alla tillgångar och skulder per dagens slut den 31 december 1998 omvärderas den 1 januari 1999. De marknadskurser och marknadspriser som ECB tillämpade i sin första balansräkning den 1 januari 1999 var den nya genomsnittskostnaden vid övergångsperiodens början.

(3) Vederbörlig hänsyn har tagits till det förarbete som har utförts av Europeiska monetära institutet (EMI).

(4) Innehållet i beslut ECB/2000/16 kommer nu att ändras på flera sätt. Av tydlighetsskäl bör detta ske genom att ett nytt beslut antas.

(5) ECB anser att det är viktigt att öka öppenheten när det gäller Europeiska centralbankssystemets (ECBS) regelverk, även om Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inte innehåller någon sådan förpliktelse. ECB har därför beslutat att offentliggöra detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

1. I detta beslut avses med

- övergångsperiod: perioden från och med den 1 januari 1999 till och med den 31 december 2001,

- internationella redovisningsstandarder: IAS-standarder (International Accounting Standards) och IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) med tillhörande tolkningar (SIC/IFRIC-tolkningar), efterföljande ändringar av dessa standarder och tillhörande tolkningar samt framtida standarder och tillhörande tolkningar som utfärdats eller antagits av International Accounting Standards Board (IASB),

- nationella centralbanker: de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker,

- deltagande medlemsstater: de medlemsstater som infört euron i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

- icke deltagande medlemsstater: de medlemsstater som inte har infört euron i enlighet med fördraget,

- Eurosystemet: de nationella centralbankerna och ECB.

2. Definitioner av andra facktermer som används i detta beslut återfinns i ordlistan i bilaga I.

Artikel 2

Räckvidd

Bestämmelserna i detta beslut skall gälla för ECB:s årsbokslut, som består av balansräkningen, poster upptagna i ECB:s redovisning utanför balansräkningen, resultaträkningen och noterna till årsbokslutet.

Artikel 3

Grundläggande redovisningsprinciper

Följande grundläggande redovisningsprinciper skall tillämpas:

a) Ekonomisk realitet och öppenhet: Redovisningsmetoderna och bokslutsrapporteringen skall återspegla den ekonomiska verkligheten, de skall präglas av öppenhet och de skall uppfylla kvalitetskriterierna förståelighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Transaktionerna skall redovisas och presenteras i enlighet med deras innehåll och ekonomiska realitet, inte enbart utifrån den rättsliga formen.

b) Försiktighetsprincipen: Värderingen av tillgångar och skulder, liksom resultatavräkningen, skall präglas av försiktighet. För det här beslutet innebär detta att orealiserade vinster inte skall intäktsföras i resultaträkningen utan i stället föras direkt till ett vörderegleringskonto. Försiktighetsprincipen medger doch inte att dolda reserver skapas eller att felaktiga värden avsiktligt anges för poster i balans- och resultaträkningen.

c) Händelser efter balansräkningens upprättande: Tillgångar och skulder skall justeras så att hänsyn tas till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och den dag då de berörda organen godkänner bokslutet, om dessa händelser påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen. Tillgångar och skulder skall inte justeras för sådana händelser efter balansdagen som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen, men upplysningar skall lämnas om händelserna är av sådan vikt att underlåtenhet att upplysa om dem skulle göra det svårare för den som läser bokslutet att göra korrekta bedömningar och fatta korrekta beslut.

d) Väsentlighetsprincipen: Avvikelser från redovisningsreglerna, inbegripet sådana som har betydelse för beräkningen av ECB:s resultaträkning, får inte förekomma annat än om det är rimligt att betrakta sådana avvikelser som oväsentliga totalt sett mot bakgrund av det rapporterande institutets bokslut och presentationen därav.

e) Fortlevnadsprincipen: Bokslut skall upprättas med tillämpning av fortlevnadsprincipen (going concern-principen).

f) Bokföringsmässiga grunder: Inkomster och utgifter skall redovisas som intäkter och kostnader för den redovisningsperiod då de intjänas eller uppkommer, inte vid betalningstidpunkten.

g) Konsekvens och jämförbarhet: Kriterierna för värdering av balansräkningsposter och för resultatavräkning skall tillämpas konsekvent i enlighet med ett gemensamt och kontinuerligt tillvägagångssätt, så att uppgifterna i boksluten blir jämförbara.

Artikel 4

Redovisning av tillgångar och skulder

Finansiella och andra tillgångar och skulder skall redovisas i den rapporterande enhetens balansräkning endast om följande villkor är uppfyllda:

a) Det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från den rapporterande enheten.

b) I princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till den rapporterande enheten.

c) Det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma anskaffningskostnaden för, eller värdet av, tillgången för den rapporterande enheten respektive att fastställa skuldbeloppet.

Artikel 5

Likviddagsredovisning

Likviddagsredovisning skall tillämpas när det gäller bokföring av uppgifter i ECB:s redovisningssystem, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 5 i riktlinje ECB/2002/10 av den 5 december 2002 om den rättsliga ramen för redovisning och rapportering inom Europeiska centralbankssystemet(2).

KAPITEL II

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN

Artikel 6

Balansräkningens uppställningsform

Balansräkningarna skall följa uppställningen i bilaga II.

Artikel 7

Värderingsregler för balansräkningen

1. Rådande marknadskurser och marknadspriser skall användas för värdering av poster i balansräkningen såvida inte annat anges i bilaga II.

2. Omvärdering av guld, instrument i utländsk valuta, värdepapper och finansiella instrument (i och utanför balansräkningen) skall ske vid årets slut till marknadens mittkurs respektive mittpris.

3. Ingen åtskillnad skall göras mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld, utan en samlad guldomvärderingseffekt skall redovisas, baserad på priset i euro för en viss viktenhet guld, beräknat utifrån växelkursen mellan euron och den amerikanska dollarn på omvärderingsdagen. Omvärdering skall för utländsk valuta ske valuta för valuta (inbegripet transaktioner i och utanför balansräkningen) och för värdepapper kod för kod (dvs. samma ISIN-nummer eller ISIN-typ), utom för sådana värdepapper som ingår i posten "Övriga finansiella tillgångar", vilka skall behandlas som separata innehav.

Artikel 8

Reverserade transaktioner

1. En reverserad transaktion som grundar sig på ett repoavtal skall bokföras som inlåning mot säkerhet på balansräkningens skuldsida, medan den post som har ställts som säkerhet skall förbli på balansräkningens tillgångssida. Sålda värdepapper som skall köpas tillbaka enligt repoavtal skall, när ECB är återköpsskyldig, behandlas som om de fortfarande vore en del av den portfölj från vilken de sålts.

2. En reverserad transaktion som grundar sig på en omvänd repa skall med avseende på lånebeloppet bokföras som utlåning mot säkerhet på balansräkningens tillgångssida. Värdepapper som förvärvats inom ramen för omvända repoavtal skall inte omvärderas, och den utlånande parten skall inte föra någon vinst eller förlust från sådana värdepapper till resultaträkningen.

3. Reverserade transaktioner som inbegriper värdepapper uttryckta i utländska valutor skall inte inverka på genomsnittskostnaden för valutapositionerna i fråga.

4. Vid transaktioner med värdepapperslån skall värdepapperen förbli i överlåtarens balansräkning. Sådana transaktioner skall redovisas på samma sätt som repoavtal. Om emellertid de värdepapper som lånats av ECB i egenskap av mottagare inte finns på ECB:s konto vid årets slut, skall ECB göra en avsättning för förluster om marknadsvärdet på de underliggande värdepapperen har stigit sedan avtalsdagen för lånetransaktionen, och ta upp en skuld (återöverlåtelse av värdepapperen) om ECB under mellantiden har sålt värdepapperen.

5. Lånetransaktioner med guld som säkerhet skall behandlas som repoavtal. Guldflödena i samband med sådana lånetransaktioner mot säkerhet skall inte bokföras i balansräkningarna, och skillnaden mellan avista- och terminspriserna för transaktionen skall behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

6. Reverserade transaktioner, inbegripet transaktioner med värdepapperslån, som genomförs inom ramen för ett avtal om automatiska värdepapperslån, skall tas upp i balansräkningen endast om säkerhet ställts i form av kontanter under transaktionens hela löptid.

Artikel 9

Omsättningsbara aktieinstrument

1. Denna artikel skall tillämpas på omsättningsbara aktieinstrument (aktier eller andelar i aktiefonder) oavsett om transaktionen genomförs direkt av ECB eller genom ECB:s ombud, med undantag för sådana transaktioner som avser ECB:s pensionsfonder, andelar, investeringar i dotterbolag, betydande intressen eller finansiella anläggningstillgångar.

2. Aktieinstrument i utländsk valuta skall inte ingå i den sammantagna valutapositionen utan utgöra en del av ett separat valutainnehav. Beräkningen av tillhörande valutakursvinster och valutakursförluster kan göras antingen med nettogenomsnittskostnadsmetoden eller med en genomsnittskostnadsmetod.

3. Aktieinstrument skall behandlas på följande sätt:

a) Omvärdering av aktieportföljer skall ske i enlighet med artikel 7.2. Omvärdering skall ske post för post. För aktiefonder skall prisomvärderingen ske netto, någon omvärdering aktie för aktie skall inte ske. Någon nettning mellan olika aktier eller olika aktiefonder skall inte förekomma.

b) Transaktioner skall bokföras till transaktionspriset i balansräkningen.

c) Mäklararvoden skall bokföras antingen som transaktionskostnad, som inkluderas i anskaffningspriset, eller som en kostnad i resultaträkningen.

d) Utdelning som köps skall inkluderas i priset för aktieinstrumentet. När aktien noteras utan utdelning får den köpta utdelningen behandlas som en separat post till dess att betalning inflyter.

e) Upplupen utdelning skall inte bokföras vid periodens utgång eftersom den redan ingår i aktieinstrumentets pris, med undantag för instrument utan vinstutdelning.

f) Teckningsrätter skall behandlas som en separat tillgång när de emitteras. Anskaffningskostnaden skall beräknas på det gamla genomsnittliga anskaffningspriset för aktierna, emissionspriset för de nya och förhållandet mellan gamla och nya aktier. Alternativt får priset för teckningsrätten baseras på dess marknadsvärde, aktiens gamla genomsnittliga anskaffningspris och aktiens marknadspris före nyemissionen. De skall behandlas i enlighet med Eurosystemets redovisningsregler.

KAPITEL III

RESULTATAVRÄKNING

Artikel 10

Resultatavräkning

1. Följande regler skall tillämpas i fråga om resultatavräkning:

a) Realiserade vinster och realiserade förluster skall föras till resultaträkningen.

b) Orealiserade vinster skall inte resultatavräknas utan föras direkt till ett värderegleringskonto.

c) Orealiserade förluster skall föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot.

d) Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot nya orealiserade vinster.

e) Orealiserade förluster i ett visst värdepapper, i en viss valuta eller i guld får inte bli föremål för nettning mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld.

2. Överkurser och underkurser på emitterade och köpta värdepapper skall beräknas och redovisas som del av ränteintäkterna och skall skrivas av under värdepapperens återstående löptid, antingen med linjär avskrivning eller enligt internräntemetoden (Internal Rate of Return, IRR-metoden). Internräntemetoden måste dock användas för diskonteringspapper för vilka vid förvärvstillfället mer än ett år återstår av löptiden.

3. Interimsposter i utländsk valuta skall omräknas till marknadens mittkurs vid årets slut och återföras till samma kurs.

4. Bara transaktioner som medför en förändring i innehavet av en viss valuta får tas upp som realiserade valutakursvinster eller valutakursförluster.

5. Innehav på särskilda värderegleringskonton, som härrör från inbetalningar enligt artikel 49.2 i stadgan från centralbanker i medlemsstater vars undantag upphävts, skall användas för att avräkna orealiserade förluster om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande vanliga värderegleringskontot enligt punkt 1 c ovan, innan avräkningen av förluster i överensstämmelse med stadgans artikel 33.2 sker. Innehav på särskilda värderegleringskonton för guld, valutor och värdepapper skall minskas i samma förhållande som minskningen av innehaven i de berörda tillgångarna.

Artikel 11

Transaktionskostnader

1. Följande allmänna regler skall tillämpas i fråga om transaktionskostnader:

a) För guld, instrument i utländsk valuta och värdepapper skall genomsnittsmetoden användas dagligen för att beräkna anskaffningskostnaden för sålda poster, med beaktande av valutakurs- och prisrörelseeffekter.

b) Det genomsnittliga anskaffningspriset respektive den genomsnittliga anskaffningskursen för tillgången eller skulden skall minskas eller ökas med de orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut.

c) Vid köp av kupongpapper skall köpt kupongränta behandlas som en separat post. När det rör sig om värdepapper i utländsk valuta skall detta belopp inräknas i innehavet av valutan i fråga, men inte i kostnaden eller kursen för tillgången när det gäller att fastställa genomsnittskursen.

2. Följande särskilda regler skall gälla för värdepapper:

a) Transaktionerna skall bokföras till transaktionskursen och redovisas på de finansiella kontona exklusive upplupen ränta (till "rent pris").

b) Depå- och förvaltningsavgifter, avgifter för löpande räkningar och andra indirekta kostnader skall inte betraktas som transaktionskostnader utan skall tas med i resultaträkningen. Dessa kostnader skall inte behandlas som del av genomsnittskostnaden för en viss tillgång.

c) Inkomster skall bokföras brutto, och återbetalningsbara kupongskatter och andra skatter skall redovisas separat.

d) För beräkning av den genomsnittliga anskaffningskostnaden för ett värdepapper skall antingen i) alla förvärv som gjorts under en dag läggas samman, till anskaffningskostnaden, med den föregående dagens innehav så att en ny vägd genomsnittskurs erhålls innan samma dags försäljning räknas in, eller också får ii) enskilda förvärv och försäljningar av värdepapper vid beräkningen av den reviderade genomsnittskursen inräknas i den ordning de skedde under dagen.

3. Följande särskilda regler skall gälla för guld och utländsk valuta:

a) Transaktioner i en utländsk valuta som inte medför någon ändring i innehavet av den valutan skall räknas om till euro med hjälp av valutakursen på avtals- eller likviddagen och skall inte påverka anskaffningskostnaden för innehavet i fråga.

b) Transaktioner i en utländsk valuta som medför en ändring i innehavet av den valutan skall räknas om till euro med hjälp av valutakursen på avtals- eller likviddagen.

c) Faktiska kontantinbetalningar och kontantutbetalningar skall räknas om till marknadens mittvalutakurs den dag då avveckling sker.

d) Nettoförvärv av valuta och guld under dagen skall, till genomsnittskostnaden för dagens förvärv av varje enskild valuta och av guld, läggas till den föregående dagens innehav så att ett nytt vägt genomsnitt av valutakursen/guldpriset kan erhållas. Vid nettoförsäljning skall beräkningen av den realiserade vinsten eller förlusten baseras på genomsnittskostnaden den föregående dagen för innehavet av valutan i fråga eller av guldet, så att genomsnittskostnaden förblir oförändrad. Skillnader i genomsnittskurs eller i genomsnittligt guldpris mellan inflöde och utflöde under dagen skall också resultera i realiserade vinster eller förluster. Om en skuldsituation föreligger med avseende på en position i en utländsk valuta eller i guld skall denna behandlas omvänt mot förfarandet ovan. Sålunda skall genomsnittskostnaden för skuldpositionen påverkas vid nettoförsäljning, medan nettoförvärv skall minska positionen i enlighet med det gällande vägda genomsnittet av valutakursen/guldpriset.

e) Kostnader för transaktioner i utländsk valuta och andra allmänna kostnader skall föras till resultaträkningen.

KAPITEL IV

REDOVISNINGSREGLER FÖR DERIVATINSTRUMENT

Artikel 12

Allmänna regler

1. Terminstransaktioner i utländsk valuta, terminsledet av valutasvappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan skall vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster inräknas i nettovalutapositionerna.

2. Räntesvappar, futurekontrakt, FRA-kontrakt och andra ränteinstrument skall redovisas och omvärderas post för post. Dessa instrument skall behandlas separat från posterna i balansräkningen.

3. Vinster och förluster på derivatinstrument skall bokföras och behandlas på samma sätt som vinster och förluster på instrument i balansräkningen.

Artikel 13

Valutaterminer

1. Terminsköp och terminsförsäljningar skall, till avistakursen för terminstransaktionen, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. Vinster och förluster på försäljningstransaktioner skall beräknas med hjälp av genomsnittskostnaden för valutapositionen på avtalsdagen plus två eller tre arbetsdagar i överensstämmelse med förfarandet för daglig nettning av köp och försäljningar. Vinster och förluster skall anses vara orealiserade fram till likviddagen och skall behandlas i enlighet med artikel 10.1.

2. Skillnaden mellan avista- och terminskursen skall för både köp och försäljningar behandlas som ränta att betala eller erhålla enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

3. På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras, och det eventuella saldot på värderegleringskontot skall vid kvartalets slut krediteras resultaträkningen.

4. Genomsnittskostnaden för valutapositionen skall, till avistaköpkursen, påverkas av terminsköp från och med affärsdagen plus antingen två eller tre arbetsdagar, beroende på marknadens konventioner för avveckling av avistatransaktioner.

5. Terminspositionerna skall värderas tillsammans med avistapositionen i samma valuta så att eventuella skillnader inom en och samma valutaposition uppvägs. Ett nettoförlustsaldo skall debiteras resultaträkningen när det överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på värderegleringskontot. Ett nettovinstsaldo skall krediteras värderegleringskontot.

Artikel 14

Valutasvappar

1. Avistaköp och avistaförsäljningar skall på likviddagen bokföras på balansräkningskonton.

2. Terminsförsäljningar och terminsköp skall, till avistakursen för terminstransaktionerna, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.

3. Försäljningstransaktioner skall bokföras till avistakursen för transaktionen så att inga vinster eller förluster uppkommer.

4. Skillnaden mellan avista- och terminskursen skall för både köp och försäljningar behandlas som ränta att betala eller erhålla enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

5. På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras.

6. Genomsnittskostnaden för valutapositionen skall inte förändras.

7. Terminspositionen skall värderas tillsammans med avistapositionen.

Artikel 15

Räntefuturekontrakt

1. Räntefuturekontrakt skall på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.

2. Initialsäkerheten skall bokföras som en separat tillgång om den är en kontantdeposition. Om den är en värdepappersdeposition skall den förbli oförändrad i balansräkningen.

3. Förändringar från dag till dag i tilläggssäkerheterna skall bokföras på ett separat konto i balansräkningen, antingen som en tillgång eller som en skuld, beroende på prisutvecklingen för futurekontraktet. Samma förfarande skall användas på avvecklingsdagen för den öppna positionen. Omedelbart därefter skall det separata kontot avslutas och transaktionens sammanlagda resultat bokföras som en vinst eller en förlust, oavsett om leverans sker eller ej. Om leverans sker skall köp- eller säljposten bokföras till marknadskursen.

4. Avgifter skall föras till resultaträkningen.

5. En eventuell omräkning till euro skall göras på avvecklingsdagen till den dagens marknadskurs. Ett inflöde av utländsk valuta skall påverka genomsnittskostnaden för positionen i den valutan på avvecklingsdagen.

6. På grund av den dagliga omvärderingen skall vinsterna och förlusterna bokföras på bestämda separata konton. Ett separat konto på tillgångssidan skall motsvara en förlust och ett separat konto på skuldsidan skall motsvara en vinst. Orealiserade förluster skall debiteras resultaträkningen och krediteras ett skuldkonto som övriga skulder.

7. Orealiserade förluster som vid årets slut förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Om det gäller vinst skall bokföringen bestå i debitering av ett bevakningskonto som övriga tillgångar och kreditering av värderegleringskontot.

Artikel 16

Räntesvappar

1. Räntesvappar skall på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.

2. De löpande inkommande eller utgående betalningarna av ränta skall behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder. Nettning av betalningar per räntesvapp är tillåtet.

3. Genomsnittskostnaden för valutapositionen skall påverkas av räntesvappar i en utländsk valuta om det finns en skillnad mellan inkommande och utgående betalningar. Betalningar som medför ett inflöde skall påverka genomsnittskostnaden för valutan på förfallodagen för betalningen.

4. Varje räntesvapp skall omvärderas till aktuellt marknadsvärde, och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Orealiserade omvärderingsvinster skall krediteras ett värderegleringskonto.

5. Avgifter skall föras till resultaträkningen.

Artikel 17

FRA-kontrakt

1. FRA-kontrakt skall vid affärstidpunkten bokföras på konton utanför balansräkningen.

2. Den kompensationsbetalning som ena parten skall göra till den andra på likviddagen skall samma dag bokföras i resultaträkningen. Betalningarna skall inte behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

3. Innehav av FRA-kontrakt i en utländsk valuta skall påverka genomsnittskostnaden för den valutapositionen i kompensationsbetalningen. Kompensationsbetalningen skall omräknas till euro med hjälp av avistakursen på likviddagen. Betalningar som medför ett inflöde skall påverka genomsnittskostnaden för valutan på förfallodagen för betalningen.

4. Varje FRA-kontrakt skall omvärderas till aktuellt marknadsvärde, och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Orealiserade omvärderingsvinster skall krediteras ett värderegleringskonto.

5. Avgifter skall föras till resultaträkningen.

Artikel 18

Värdepappersterminer

Värdepappersterminer får redovisas enligt endera av följande två metoder:

Metod A:

a) Värdepappersterminer skall bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.

b) Genomsnittskostnaden för innehavet av det berörda värdepapperet skall inte påverkas förrän avveckling sker. Vinst- och förlusteffekterna av terminsförsäljningar skall beräknas på likviddagen.

c) På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras och eventuellt saldo på värderegleringskontot krediteras resultaträkningen. Det inköpta värdepapperet skall redovisas till avistakursen på förfallodagen (den faktiska marknadskursen), medan skillnaden jämfört med det ursprungliga terminspriset skall bokföras som en realiserad vinst eller förlust.

d) När det gäller värdepapper uttryckta i en utländsk valuta skall genomsnittskostnaden för nettovalutapositionen inte påverkas om ECB redan innehar en position i den valutan. Om den obligation som är köpt på termin är uttryckt i en valuta i vilken ECB inte innehar någon position, så att valutan måste köpas, skall reglerna för köp av utländsk valuta i artikel 11.3 d tillämpas.

e) Terminspositioner skall värderas för sig mot terminskursen på marknaden för transaktionens återstående löptid. En omvärderingsförlust vid årets slut skall debiteras resultaträkningen, och en omvärderingsvinst skall krediteras värderegleringskontot. Orealiserade förluster som bokförs i resultaträkningen vid årets slut får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas.

Metod B:

a) Värdepappersterminer skall bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras.

b) Vid kvartalets slut skall omvärdering av ett värdepapper göras på grundval av den nettoposition i värdepapperet som framgår av balansräkningen och av de försäljningar av värdepapperet som bokförts på kontona utanför balansräkningen. Omvärderingsbeloppet skall vara lika med skillnaden mellan denna nettoposition värderad till omvärderingskursen och samma position värderad till genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen. Vid kvartalets slut skall terminsköp omvärderas i enlighet med artikel 7. Omvärderingsresultatet skall vara lika med skillnaden mellan avistakursen och genomsnittskostnaden för köpåtagandena.

c) Resultatet av en terminsförsäljning skall bokföras under det räkenskapsår då det motsvarande åtagandet gjordes. Detta resultat skall vara lika med skillnaden mellan det ursprungliga terminspriset och genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen, eller genomsnittskostnaden för köpåtagandena utanför balansräkningen om balansräkningspositionen är otillräcklig, vid säljtidpunkten.

KAPITEL V

OFFENTLIGA ÅRLIGA BALANS- OCH RESULTATSRÄKNINGAR

Artikel 19

Uppställning

1. Den årsbalansräkning som ECB offentliggör skall följa uppställningen i bilaga III.

2. Den resultaträkning som ECB offentliggör skall överensstämma med bilaga IV.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Utveckling, tillämpning och tolkning av reglerna

1. Redovisningskommittén (AMICO) skall vara det forum inom ECBS som via direktionen fungerar som rådgivare åt ECB-rådet vad gäller utvecklingen, tillämpningen och genomförandet av ECBS redovisningsregler.

2. Vid tolkningen av det här beslutet skall hänsyn tas till förarbeten, till de redovisningsprinciper som harmoniserats genom gemenskapslagstiftning och till allmänt vedertagna internationella redovisningsnormer.

3. Om en viss bokföringsåtgärd inte behandlas i detta beslut, och förutsatt att ECB-rådet inte fattat något beslut om motsatsen, skall ECB följa de internationella redovisningsstandarder (IAS) som är tillämpliga på ECB:s verksamhet och konton, där detta inte i sak strider mot gemenskapslagstiftningens bestämmelser om redovisning.

Artikel 21

Upphävande

Beslut ECB/2000/16 skall upphöra att gälla. Hänvisningar till det upphävda beslutet skall gälla som hänvisningar till det här beslutet.

Artikel 22

Slutbestämmelser

1. Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av föregående punkt, skall detta beslut även gälla för framtagandet av ECB:s årsbalansräkning per den 31 december 2002 och ECB:s resultaträkning för det år som går ut den 31 december 2002.

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 5 december 2002.

Willem F. Duisenberg

ECB:s ordförande

(1) EGT L 33, 2.2.2001, s. 1.

(2) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

BILAGA I

ORDLISTA

aktieinstrument: värdepapper som berättigar till utdelning (aktier och värdepapper som fungerar som bevis på delägarskap i en aktiefond).

avskrivning: systematisk minskning i bokföringen, under en viss period, av en över- eller underkurs eller av tillgångars värde.

avsättningar: belopp som inte medtas vid beräkning av resultatet utan i stället sätts av för att täcka en känd eller väntad skuld eller risk vars kostnad inte kan exakt beräknas (se reserver). Avsättningar för framtida skulder och kostnader får inte användas för att justera tillgångars värde.

avtal om automatiska värdepapperslån (Automated security lending programme, ASLP): en finansiell transaktion som kombinerar repo- och omvända repotransaktioner där en specifik säkerhet lånas ut mot erhållande av en generell säkerhet. Som ett resultat av dessa ut- och inlåningstransaktioner uppkommer inkomst genom skillnaden i repokurser mellan de två transaktionerna (dvs. den erhållna marginalen). Transaktionerna kan genomföras antingen med en huvudman, dvs. där den bank som erbjuder arrangemanget ses som den slutliga motparten, eller med ett ombud, där den bank som erbjuder arrangemanget endast uppträder som ombud, och den slutliga motparten är det institut med vilket värdepapperslånen genomförs.

avveckling: en åtgärd som innebär fullgörande av skyldigheter avseende överlåtelse mellan två eller flera parter av medel eller tillgångar. I fråga om transaktioner inom Eurosystemet innebär avveckling eliminering av nettotillgodohavanden härrörande från transaktioner inom Eurosystemet och kräver överlåtelse av tillgångar.

diskonteringspapper: en tillgång som inte ger någon kupongränta och vars avkastning består i kapitalvärdeökning eftersom den emitteras eller köps till underkurs.

finansiell skuld: varje skuld som medför en lagenlig skyldighet att utge kontanter eller något annat finansiellt instrument till ett annat företag eller att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt ofördelaktiga villkor.

finansiell tillgång: varje tillgång som är i) kontanter, ii) en avtalsenlig rättighet att erhålla kontanter eller något annat finansiellt instrument från ett annat företag, iii) en avtalsenlig rättighet att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt fördelaktiga villkor eller iv) aktieinstrument i ett annat företag.

FRA-kontrakt (forward rate agreement): ett avtal enligt vilket två parter enas om den ränta som på en viss dag i framtiden skall betalas på en tänkt inlåning med en viss löptid. På likviddagen skall den ena parten betala en kompensation till den andra, beroende på skillnaden mellan den avtalade räntan och marknadsräntan på likviddagen.

förfallodag: den dag då hela det nominella värdet eller kapitalvärdet skall betalas till innehavaren.

genomsnittskostnad: metoden med löpande eller vägt genomsnitt, enligt vilken kostnaden för varje förvärv läggs till det befintliga bokförda värdet, vilket ger en ny vägd genomsnittskostnad.

interlinkmekanismen: den tekniska infrastruktur, de utformningsdetaljer och de förfaranden som inrättats inom, eller utgör anpassningar av, de enskilda nationella RTGS-systemen och ECB:s betalningsmekanism (EPM) med syftet att hantera gränsöverskridande betalningar inom TARGET-systemet.

internränta: den diskonteringsränta till vilken ett värdepappers bokförda värde är lika med nuvärdet av det framtida kassaflödet.

ISIN-nummer (International Securities Identification Number): det nummer som den relevanta behöriga myndigheten har bestämt.

likviddag: den dag då den slutliga och oåterkalleliga överlåtelsen av tillgångar har bokförts av det relevanta avvecklingsinstitutet. Tidpunkten för avvecklingen kan infalla omedelbart (i realtid), samma dag (vid dagens slut) eller på en viss överenskommen dag efter den dag då det motsvarande åtagandet gjordes.

likviddagsredovisning: en bokföringsmetod där affärshändelser bokförs på likviddagen.

linjär avskrivning: en metod som innebär att avskrivningen för en viss period beräknas genom att tillgångens anskaffningsvärde, exklusive det uppskattade restvärdet, divideras med tillgångens förväntade ekonomiska livslängd.

(marknadens) mittkurs: det värde mitt emellan köp- och säljkursen för ett värdepapper, beräknat på grundval av erkända marknadsgaranters eller erkända fondbörsers kursnoteringar för transaktioner av normal marknadsstorlek, som används för omvärderingsförfarandet vid årets slut.

marknadskurs: den noterade kursen för ett guld-, valuta- eller värdepappersinstrument på en organiserad marknad (t.ex. en fondbörs) eller en ej organiserad marknad (t.ex. en OTC-marknad), oftast noterad exklusive upplupen eller avdragen ränta.

mittkurs: de kurser som fastställs vid ECB:s dagliga avstämning kl. 14.15 och som används för omvärderingsförfarandet vid årets slut.

omvänt försäljnings- och återköpsavtal ("omvänd repa"): ett avtal enligt vilket en innehavare av kontanter åtar sig att köpa en tillgång och samtidigt åtar sig att sälja tillbaka tillgången för ett överenskommet pris på begäran, eller efter en viss tid, eller om vissa omständigheter föreligger. Ibland ingås repor via en tredje part ("trepartsrepa").

orealiserade vinster/förluster: vinster/förluster som härrör från omvärdering av tillgångar i förhållande till deras justerade anskaffningskostnad.

realiserade vinster/förluster: vinster/förluster som uppkommit genom skillnaden mellan försäljningspriset och den justerade anskaffningskostnaden för en balansräkningspost.

rent pris ("clean price"): transaktionspriset exklusive eventuell avdragen eller upplupen ränta men inklusive sådana transaktionskostnader som ingår i priset.

reserver: ett belopp som tas från utdelningsbara vinstmedel och förs åt sidan, men som inte är avsett att täcka någon viss på balansdagen känd skuld, oförutsedd händelse eller väntad minskning av tillgångars värde.

reverserad transaktion: en transaktion varigenom centralbanken köper (omvänd repa) eller säljer (repa) tillgångar enligt ett repoavtal, eller lånar ut medel mot säkerhet.

räntefuturekontrakt (interest rate future): ett terminsavtal som omsätts på fondbörs. I ett sådant avtal enas parterna på avtalsdagen om att köp eller försäljning av ett räntebärande instrument, t.ex. en obligation, skall ske på en viss dag i framtiden till ett visst pris. Oftast sker ingen egentlig leverans, utan avtalet avvecklas i stället normalt före den överenskomna förfallodagen.

räntesvapp ([cross-currency] interest rate swap): en avtalsenlig överenskommelse om att utbyta kassaflöden motsvarande strömmar av regelbundna räntebetalningar med en motpart, antingen i en valuta eller i två olika valutor.

skuld: en förpliktelse för företaget som härrör från tidigare händelser och vars avveckling väntas resultera i ett utflöde från företaget av resurser som motsvarar ekonomiska värden.

TARGET (Trans-European Automated Real-time Gross Settlement Express Transfer system): det betalningssystem som består av ett system för bruttoavveckling i realtid (RTGS-system) hos varje nationell centralbank samt EPM och interlinkmekanismen.

tillgång: en resurs som kontrolleras av företaget till följd av tidigare händelser och som väntas medföra ett framtida inflöde till företaget av ekonomiska värden.

transaktionskostnader: kostnader som kan särskiljas såsom sammanhängande med en viss transaktion.

transaktionspris: det pris som parterna enas om då ett avtal ingås.

underkurs: skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess kurs då denna understiger pari.

valutainnehav: nettovalutapositionen i en viss valuta. Särskilda dragningsrätter (SDR) betraktas i denna definition som en separat valuta.

valutasvapp (foreign exchange swap): köp/försäljning avista av en valuta mot en annan, (avistaledet), samtidigt med försäljning/köp på termin av samma belopp av den första valutan mot den andra, (terminsledet).

valutatermin: (foreign exchange forward): ett avtal enligt vilket parterna enas om att ett rent (outright) köp eller en ren försäljning av ett visst belopp uttryckt i en utländsk valuta mot en annan valuta, oftast den nationella valutan, skall ske mer än två arbetsdagar efter avtalsdagen till ett visst pris. Terminsvalutakursen utgörs av den rådande avistakursen plus/minus en överenskommen över- eller underkurs.

värdepapperstermin (forward transaction in securities): ett avtal utanför fondbörs enligt vilket parterna på avtalsdagen enas om köp eller försäljning av ett räntebärande instrument (oftast en obligation eller en växel) med leverans på en viss dag i framtiden till ett visst pris.

värderegleringskonton: konton i balansräkningen för bokföring av skillnaden i en tillgångs eller skulds värde mellan den justerade kostnaden för dess anskaffande och dess värde till marknadskursen vid slutet av en viss period, när marknadsvärdet för en tillgång är högre än anskaffningskostnaden och när marknadsvärdet för en skuld är lägre än anskaffningskostnaden. Här ingår skillnader både i noterade kurser och i marknadsvalutakurser.

överkurs: skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess kurs då denna överstiger pari.

BILAGA II

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN

Obs:

Numreringen avser balansräkningens utformning enligt bilaga III.

TILLGÅNGAR

>Plats för tabell>

SKULDER

>Plats för tabell>

BILAGA III

ECB:s årsbalansräkning

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA IV

ECB:S OFFENTLIGA RESULTATRÄKNING

>Plats för tabell>

Top